Segelfiskar som samarbetar fångar fler fiskar än om de jagar en och en. Dessutom får de snabbare mat i magen. Det visar en ny studie från bland annat Uppsala universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.
Forskare har hittat ännu en svamp i lavar. Hittills har man trott att en lav består av en svamp och alger som lever i symbios, men nu kan en grupp forskare från Uppsala universitet tillsammans med forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och universitet i Österrike och USA visa att det finns ännu en integrerad svampkomponent. Resultaten publiceras i tidskriften Science i nästa vecka.
I en ny studie, publicerad i Science, har forskare från Uppsala universitet upptäckt att tidiga utvecklingsstadier av fisk som är exponerade för mikroplastpartiklar förändrar sitt beteende och växer sämre, vilket leder till mycket hög dödlighet. Forskarna upptäckte även att abborrlarver som hade tillgång till mikroplastpartiklar valde dessa framför naturlig föda som zooplankton.
En central fråga för hur nya arter och biologisk mångfald uppstår är hur olika arter anpassar sig genetiskt till olika livsbetingelser. I en ny studie, där DNA från 19 populationer av sill och strömming undersökts, visas att hundratals gener ligger bakom strömmingens anpassning till det bräckta vattnet i Östersjön, samt hur tidpunkten för leken regleras. Studien publiceras idag i eLife.
Himalayatrast är namnet på en helt ny fågelart som har upptäckts av en internationell forskningsgrupp ledd av uppsalaprofessorn Per Alström, Uppsala universitet och SLU. Det som forskare tidigare trott var en fågelart – bergtrasten – är i själva verket tre: alptrast, sichuantrast och den nya himalayatrasten.
Blackfärgen hos hästar kännetecknas av blek hårfärg kombinerat med vildtecken, i synnerhet en mörk rand längs ryggraden, som benämns ål. Nu har en internationell grupp av forskare upptäckt mekanismen som orsakar blackfärgen och varför de flesta hästar är icke-blacka och saknar denna kamouflagefärg. Resultaten publiceras idag i Nature Genetics.
I en ny avhandling från Uppsala universitet har Kristina Beijer undersökt hur läkemedel och svampbekämpningsmedel påverkar ett viktigt avgiftningsenzym hos fisk. Båda typerna av ämnen visade sig ha stor inverkan på enzymet. Avhandlingen visar också att förbättrade vattenreningsmetoder kan ta bort flera av de kända läkemedlen och andra kemikalier från avloppsvattnet.
Vi kan alla fascineras av en skicklig vallhunds förmåga att leda fåren dit den vill. Men hur lyckas den? En tvärvetenskaplig svensk-brittisk forskargrupp bestående av biologer och matematikerhar nu undersökt detta och visar att hunden styrs av mycket enkla regler.
I en studie publicerad i Nature Genetics presenterar forskare från Uppsala universitet den första globala analysen av genomvariation i honungsbin. Resultaten visar en överraskande hög grad av genetisk mångfald hos honungsbin, och tyder på att arten sannolikt härstammar från Asien, inte från Afrika som man tidigare trott.
Forskare från SciLifeLab Uppsala och Broad Institute visar i en ny studie, som publiceras i tidskriften Nature idag, att hundens och vargens arvsmassa skiljer sig åt på viktiga punkter. Det finns avgörande skillnader i gener för hjärnans utveckling, men också en anpassning av matsmältningsapparaten till att mer likna människans.
Forskare vid Uppsala universitet och Stockholms universitet har gjort en omfattande genetisk studie av sill och strömming runt våra kuster. Forskningen visar att det finns relativt få men mycket tydliga genetiska skillnader mellan sill och strömming och att dessa skillnader måste bero på genetisk anpassning till lokala miljöförhållanden. Studien publiceras idag i tidskriften PNAS.
När arbetet på gummiplantageodlingarna i nordvästra Laos intensifieras ersätts vissa arbetsuppgifter, som män och kvinnor tidigare utförde tillsammans, av avlönade män. Anna-Klara Lindeborg visar i sin avhandling i kulturgeografi hur den expanderande gummiodlingen i HatNyao förändrar vardagslivet för dem som bor i området och relationen mellan män och kvinnor.
Forskare vid Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och deras samarbetspartners har upptäckt en specifik genvariant som har en avgörande betydelse för om en häst kan gå i passgång och om den kan trava rent i hög fart. Studien publiceras idag i Nature.
En av de mest omdebatterade händelserna i människans historia är hur övergången från ett jägarsamlar- till ett jordbrukssamhälle gick till. I veckans nummer av Science presenterar ett svensk-danskt forskarteam genetiska data som visar att jordbruket spreds till norra Europa med migranter från södra Europa.
Ekosystemet i en utbyggd älvs regleringsmagasin skadas kraftigt och återhämtar sig inte. Tillväxten hos röding minskar till exempel drastiskt. Det visar ett omfattande forskningsprojekt vid Uppsala universitet där rödingen utveckling från 1930-talet och framåt studerats. Men kraftbolagen skulle kunna återskapa naturliga fiskebestånd.
Människan har i alla tider intresserat sig för sina husdjurs egenskaper och lärt sig föra dem vidare genom avel. Det har lett till en snabb genetisk evolution hos husdjuren, som nu kan undersökas och förklara evolutionens mekanismer i stort. Idag publiceras en studie om svarta höns, som bär på en viss sorts genetisk förändring som spelat en viktig roll under husdjurens snabba evolution.
Den 2 november blir det världspremiär för gemensamma seminarier för läkar- och veterinärstudenter, och det följs med intresse från flera lärosäten i andra länder.
Betyder introduktionen av en ny främmande art alltid att det ursprungliga djurlivet blir lidande eller kan det skapas positiva effekter? I sin avhandling har Philipp Hirsch sett att introduktionen av vandringsmussla i svenska sjöar faktiskt bidragit till en större mångfald inom populationerna hos abborre och mört.
Miljögifter som dioxiner, PCB och bekämpningsmedel kan utgöra en risk för hjärtkärlsjukdom. För första gången har ett samband mellan ökande halter av långlivade organiska miljögifter i blodet och åderförkalkning kunnat visas. Studien, som gjorts av forskare vid Uppsala universitet, publiceras denna vecka i den ansedda miljötidskriften Environmental Health Perspectives.
Omega-3 fetter från fisk har tidigare tillskrivits antiinflammatoriska egenskaper. I en ny avhandling från Uppsala universitet fann man dock inte några belägg för att omega-3 tillskott kunde minska inflammationen hos personer med förhöjd risk för diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Däremot visade resultaten att vegetabiliska omega-6 fetter minskade inflammation.