Städer har genom att erbjuda den infrastruktur som kopplar samman globala flöden och finansiella system ökat sin politiska makt vid sidan av nationalstaterna. I vissa fall bredrivs egen utrikespolitik på flera områden. Bostads- och urbanforskaren Kristin Ljungkvist har i sin avhandling studerat effekterna av denna utveckling och menar att det finns risker att vara uppmärksam på.
Det är inte bara biologin i insjöar som varierar med klimat och andra miljöfaktorer, det gör även kemin. Mer kunskap om detta behövs för att förstå sjöars ekologi och deras roll för kolomsättning och klimat. Idag publicerar en internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet en omfattande studie av organiska föreningars sammansättning i den ansedda tidskriften Nature Communications.
I takt med att klimatet blir varmare smälter delar av den permafrost som finns i norra Sverige och andra delar av världen. I en ny studie som publicerats i Nature Communications beskriver en internationell forskargrupp en nyupptäckt mikrob som de hittat i den tinande premafrosten i Stordalenmyren i Norrbotten. Där stortrivs den och producerar stora mängder växthusgas.
Nya forskningsrön från Uppsala universitet ger hopp om att effektiv vätgasproduktion från grönalger är möjlig i framtiden, trots den skepsis som rått utifrån tidigare forskning. Studien, som idag publiceras i den ansedda tidskriften PNAS förändrar synen på grönalgers förmåga – och det är positiva nyheter.
När ben efter en stor val påträffades på västkusten 2009 spekulerades det kring om detta skulle kunna vara ett exemplar av den gåtfulla så kallade swedenborgvalen. En analys av benen, som hittades 72 meter över havet, visade att de kom från en val som levt i Skagerrak då isen från den senaste istiden drog sig tillbaka. Resultaten av analysen publiceras nu i Historical Biology.
Hittills har det antagits att tall och gran inte fanns i Skandinavien under den senaste istiden. Nu visar en internationell grupp med forskare från bland annat Uppsala universitet att dessa arter måste ha övervintrat norr om istäcket. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Science.
Nya forskningsrön visar att koldioxidhalten i jordens atmosfär har spelat en stor roll när det gäller tidigare globala klimatförändringar. En minskning av koldioxidhalten var en avgörande förutsättning för den globala nedkylning och nedisning av Antarktis som inleddes för cirka 34 miljoner år sedan. Resultatet publiceras nu i tidskiften Science.
De riktlinjer som gäller i hela EU för vilken kvävebelastning olika ekosystem tål bör anpassas till lokala förhållanden i de olika länderna. Ny forskning visar nämligen att klimat och lokala förhållanden är viktigare för effekten av kvävenedfallet än själva mängden kväve.
Sjöar, dammar och vattendrag ger ifrån sig mer av växthusgasen metan än tidigare känt. Den sänka för växthusgaser som naturmiljöer, till exempel skog, representerar kan därför vara minst 25 procent lägre än vad man räknat med. Det är slutsatsen i en artikel i tidskriften Science skriven av forskare från bland annat Uppsala universitet.
Uppsalaprofessorn Claes-Göran Granqvist har länge kämpat i motvind för sin forskning om en grön nanoteknik för inomhusmiljö. Svenska finansiärer har inte velat satsa på utveckling av energisparande. Nu har han beviljats omkring 20 miljoner kronor från ERC, European Research Council, till att utveckla nya material för en hälsosam och energisnål inomhusmiljö.
Forskare på Ångströms rymdtekniska centrum (ÅSTC) vid Uppsala universitet har länge arbetat med att utveckla en kraftigt miniatyriserad undervattensfarkost. Nu har de gjort stora framsteg i utvecklingen av den teknik farkosten ska ha med sig ner i djupet för att avbilda omgivningarna där. Ubåten, som inte är större än ett par läskburkar, ska användas för studier av subglaciära sjöar.
Stora mängder organiskt bundet kol faller ned på botten av våra insjöar. En del lagras i tusentals år i sedimenten medan en del bryts ner till koldioxid och metan som stiger upp i atmosfären. Forskare vid Uppsala universitet visar i en artikel i Nature att inlagringen av kol är starkt temperaturberoende och att insjöar kommer att öka koldioxidutsläppet till atmosfären i ett varmare klimat.
Uppsala universitet får en nyckelroll när EU storsatsar strategiskt på tre europeiska institut för innovation och teknologi. Tillsammans med bland andra KTH, ABB och Vattenfall utgör man en av sex regioner i Europa som tillsammans ska skapa det institut som ska fokusera på energi. Det handlar fullt utbyggt om en miljardsatsning, vilket gör det till den största satsningen någonsin.
De senaste dagarna har klimatfrågan uppmärksammats sedan IEA:s prognoser för framtida produktion av olja, naturgas och kol ifrågasatts i brittisk media. Professor Kjell Aleklett leder en forskargrupp i globala energisystem vid Uppsala universitet och har studier som bekräftar uppgifterna. Imorgon, torsdag, håller han ett seminarium som är öppet för allmänhet och media.
Insjöar och vattendrag utgör cirka en procent av jordens yta, men deras betydelse för kolets omsättning mellan land, hav och atmosfär, och därmed för klimatet, är betydande. I en artikel som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience idag hävdar Uppsalaforskare tillsammans med internationella kolleger att större hänsyn måste tas till inlandsvattnens processer.
I samband med den internationella, vetenskapliga konferensen om vågkraft och marin strömkraft, som äger rum i Uppsala nästa vecka arrangerar Uppsala universitet en Energidag på Museum Gustavianum den 5 september.
Havet utgör en stor hittills outnyttjad energiresurs som alltfler politiker och energibolag fått upp ögonen för. När den samlade forskarexpertisen den 7-9 september samlas i Uppsala för att utbyta erfarenheter om våg- och strömkraftsteknik finns såväl internationella miljöansvariga och Nordens tre största energibolag på plats.
Att lagra koldioxid i djupa geologiska formationer är ett alternativ för att minska växthuseffekten. Men man behöver utveckla metoden och visa att den fungerar på många olika platser innan den är mogen att klara den stordrift som behövs. Uppsalaforskare ska nu leda ett stort EU-projekt som ska leda fram till rekommendationer för lämplig metodik för att undersöka och övervaka olika fältplatser.
Trots att dyning förekommer cirka 50 procent av tiden i Östersjön, och ännu oftare i större hav, tar man i allmänhet inte hänsyn till det i klimatmodeller. Björn Carlssons avhandling från Uppsala universitet visar att det är viktigt att ta hänsyn till dessa för att göra mer trovärdiga klimatsimuleringar.
Expansionsplaner för flygtrafiken i Storbritannien blev den startpunkt som ledde fram till ett politiskt genombrott för att begränsa flygets klimatpåverkan i hela EU. Det visar Katarina Buhr i sin doktorsavhandling där hon har studerat framväxten av beslutet att inkludera flygbranschen i utsläppshandeln. Disputationen äger rum den 19 december vid Uppsala universitet.