Återintegreringsprogram för rebeller och soldater är en del av det omfattande fredsarbete som pågår i Liberia. I sin avhandling har statsvetaren Johanna Söderström sett hur dessa program påverkar deltagarnas fortsatta relation till politik efter kriget. Signaler som förmedlas via programmens utformning kan antingen stärka eller gradvis rasera den demokratiska utvecklingen i landet.
Vilka faktorer är det som ökar risken för väpnad konflikt och krig? Under vilka förhållanden är konfliktlösning mer lyckosam? Dessa grundfrågor måste besvaras för att fredsfrämjande arbete ska bära frukt. Idag släpps ett nytt datamaterial från Uppsala Conflict Data Program som öppnar helt nya möjligheter att studera konflikter. Det finns redan användbara resultat inom bland annat klimatområdet.
Under 2010 minskade antalet konflikter runt om i världen markant. Därmed förstärktes en utveckling som observerats redan 2009. Den uppåtgående trenden i antalet aktiva konflikter som setts sedan början av 2000-talet kan nu vara bruten. Detta framgår av forskningsprogrammet Uppsala konfliktdataprograms (UCDP) nya årliga översikt som just publicerats i tidskriften Journal of Peace Research.
Libanon, Golanhöjderna och Hatay, där de syriska flyktingarna från Jisr al-Shughur-området nu befinner sig, innefattades alla ursprungligen i det franska mandatet Syrien som upprättades efter första världskriget. Sedan dess har de av olika anledningar förlorats. Emma Lundgren Jörum vid Uppsala universitet visar i sin avhandling varför vissa förlorade områden förblir viktiga för Syrien.
I september 2001 utbröt våldsamma sammanstötningar mellan etniska och religiösa grupper i den nigerianska staden Jos. Staden delades upp och våldet pågår fortfarande. I sin avhandling analyserar antropologen Ulrika Andersson Trovalla de processer som formade staden och dess invånare efter 2001. I centrum för analysen står en grupp utövare av traditionell medicin.
I hård internationell konkurrens har Uppsala universitet utsetts till ett av Rotary Internationals sju internationella Peace Centers. Det innebär att studenter från hela världen kommer att kunna få Rotarystipendier för att gå en masterutbildning i freds- och konfliktkunskap i Uppsala.
Antalet aktiva konflikter ser inte längre ut att öka i antal och antalet dödsoffer har minskat radikalt sedan början av 1990-talet. Detta framgår av Uppsala konfliktdataprograms (UCDP) årliga översikt, som kommer ut i dagarna. I år har forskarna även undersökt ickestatliga konflikter och konstaterar att situationen är värst i länder med svag statsmakt, men att antalet dödsoffer även här minskat.
På senare år har EU och dess medlemsstater ökat sitt deltagande i krig, men inte i fredsinsatser. Det framgår av en ny rapport från konfliktdataprogrammet UCDP vid Uppsala universitet. Forskarna konstaterar att EU som fredsprojekt borde ha mer att ge och föreslår en ny doktrin för fredsbyggande.
1990-talet hade fler stora krig och fler dödade i strid och ensidigt våld än 00-talet. Det framgår av den senaste upplagan av den årliga rapporten från Uppsala universitets konfliktdataprogram States in Armed Conflict. Inte desto mindre finner forskarna en oroande tendens av ökande antal konflikter på senare år.
Karen Koning AbuZayd, generalkommissionär vid UNRWA (United Nations Relief and Works Agency), kommer att hålla årets Dag Hammarskjöldföreläsning som ges på inbjudan av Uppsala universitet och Dag Hammarskjölds Minnesfond.
Efter 1991 minskade antalet aktiva konflikter i världen under 12 år i rad, men de senaste fem åren har antalet återigen ökat. Detta framgår av Uppsala konfliktdataprograms nya årliga översikt som nu publicerats i den internationell ansedda tidskriften Journal of Peace Research. Informationen täcker alla år sedan 1946.
Före detta kombattanter tar till vapen igen främst för att deras gamla ledare mobiliserar dem igen, snarare än att de inte har pengar eller utbildning. Det visar Anders Nilsson från institutionen för freds- och konfliktforskning i sin avhandling vid Uppsala universitet som han försvarar den 19 december.
Under 2007 pågick endast fyra krig. Det är det lägsta antalet sedan 1960. Därutöver fanns det 30 mindre väpnade konflikter där dock antalet dödade i strid inte kom upp till 1 000 under året. Det framgår av den årliga översikt som forskarna vid Uppsala universitets konfliktdataprogram just publicerat i den internationellt ansedda tidskriften Journal of Peace Research.
Finlands förre president Martti Ahtisaari håller årets Dag Hammarskjöldföreläsning vid Uppsala universitet, den 18 september i närvaro av Kronprinsessan Victoria. De senaste åren har han haft flera viktiga fredsuppdrag i bland annat Indonesien, Irak och Kosovo.
Användning av biologisk forskning i destruktivt syfte är ett hot som diskuteras intensivt inom säkerhetspolitiken, men knappast alls bland forskarna. Hur stort är hotet och vilket ansvar har forskarna för hur deras resultat används? Bland annat detta diskuteras vid ett mångvetenskapligt symposium den 9-10 juni.
Civilbefolkningen är ofta den direkta måltavlan för rebellgrupper i inbördeskrig - trots att det egentligen är regeringen de vill åt, och trots att rebellerna oftast är beroende av civilbefolkningens stöd. Det kan tyckas ologiskt, men faktum är att det finns rationella förklaringar till våldet. Lisa Hultman presenterar dem i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 31 maj.
Situationen i Darfur är ett resultat av tre sammanlänkade konflikter hävdar fredsforskaren Johan Brosché i en ny rapport, grundad på intervjuer med aktörer i konflikten. Det finns motsättningar mellan etniska grupper, regionala eliter och mellan centrum och periferi. - Det behövs ett helhetsperspektiv för att nå en lösning, säger Brosché.
Den trend av minskade konflikter som fredsforskare rapporterat sedan början 1990-talet tycks nu ha upphört. Det framgår av den senaste årsrapporten, ”States in Armed Conflict”, från Uppsala konfliktdataprogram vid Uppsala universitets institution för freds- och konfliktforskning. Resultaten oroar forskarna. Mellanöstern är den region där fredsinitiativen lyser som mest med sin frånvaro.
Med effektivare övervakning ökar sannolikheten för framgång visar en studie av samtliga FN:s 27 vapenembargon sedan det kalla krigets slut. Den har gjorts av fredsforskarna Daniel Strandow och Peter Wallensteen vid Uppsala universitet tillsammans med kolleger vid SIPRI, Stockholms internationella fredsforskningsinstitutet och läggs idag fram i FN-högkvarterat i New York.
Vad skulle Dag Hammarskjöld har gjort i dagens globala situation, inte minst när det gäller kriget i Irak? Den frågan diskuterar förre kabinettssekreteraren Sverker Åström under Dag Hammarskjöldföreläsningen i universitetsaulan den 15 oktober. Sture Linnér berättar bland personliga minnen från sitt samarbete med Hammarskjöld.