Hur en regering väljer att agera avgör om en konflikt mellan olika befolkningsgrupper leder till våldsamheter eller kan lösas på fredligt sätt. I sin nya avhandling har Johan Brosché vid institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet jämfört olika regioner i Sudan och Sydsudan.
Våldtäkt i krig kan inte ses isolerat, utan måste ses i sitt samanhang, såväl lokalt som globalt. Det är en av de slutsatser som dras i en ny avhandling om situationen i östra delen av Demokratiska republiken Kongo.
Förra året minskade antalet konflikter i världen markant, samtidigt som antalet dödsoffer i dessa konflikter ökade dramatiskt, mycket på grund av situationen i Syrien. Det har forskare vid Uppsalas konfliktdataprogram (UCDP) konstaterat. Resultatet har nyligen publicerats i tidskriften Journal of Peace Research och presenterades idag vid ett seminarium i Almedalen.
Under de senaste åren har det blivit allt ovanligare med fredsavtal i väpnade konflikter samtidigt som antalet konflikter ökat. Detta beskrivs av fredsforskare vid Uppsala Konfliktdataprogram (UCDP) i den senaste rapporten om stater i väpnad konflikt, States in Armed Conflict 2011. Det ses av forskarna om klart oroande.
Det finns ett utbrett antagande om att religiösa konflikter i grunden är olösliga. Men i sin nya bok visar Isak Svensson, forskare vid Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet, att konflikter kring religiösa frågor faktiskt går att lösa genom förhandlingar. I boken lyfts olika exempel på hur sådana lösningar sett ut.
Den nya utställningen 1+1: Life & Love, som öppnar på Museum Gustavianum den 8 september, visar upp museer från sex länder på Balkan som arbetat tillsammans och visar att museer kan spela roll i freds- och försoningsarbete.
Förra året ökade antalet konflikter i världen markant. Det har forskare vid Uppsala konfliktdataprogram (UCDP) konstaterat. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften Journal of Peace Research. FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon utgår i sin rapport om medling i internationella konflikter som presenteras för generalförsamlingen idag från uppgifterna från UCDP.
Under de senaste åren har fredsforskare observerat en oroande trend där extern inblandning i interna konflikter – med intensifiering av konflikten som följd – blivit allt vanligare. Detta beskrivs av forskare vid Uppsala Konfliktdataprogram (UCDP) i den senaste rapporten om stater i väpnad konflikt, States in Armed Conflict 2010.
Återintegreringsprogram för rebeller och soldater är en del av det omfattande fredsarbete som pågår i Liberia. I sin avhandling har statsvetaren Johanna Söderström sett hur dessa program påverkar deltagarnas fortsatta relation till politik efter kriget. Signaler som förmedlas via programmens utformning kan antingen stärka eller gradvis rasera den demokratiska utvecklingen i landet.
Vilka faktorer är det som ökar risken för väpnad konflikt och krig? Under vilka förhållanden är konfliktlösning mer lyckosam? Dessa grundfrågor måste besvaras för att fredsfrämjande arbete ska bära frukt. Idag släpps ett nytt datamaterial från Uppsala Conflict Data Program som öppnar helt nya möjligheter att studera konflikter. Det finns redan användbara resultat inom bland annat klimatområdet.
Under 2010 minskade antalet konflikter runt om i världen markant. Därmed förstärktes en utveckling som observerats redan 2009. Den uppåtgående trenden i antalet aktiva konflikter som setts sedan början av 2000-talet kan nu vara bruten. Detta framgår av forskningsprogrammet Uppsala konfliktdataprograms (UCDP) nya årliga översikt som just publicerats i tidskriften Journal of Peace Research.
Libanon, Golanhöjderna och Hatay, där de syriska flyktingarna från Jisr al-Shughur-området nu befinner sig, innefattades alla ursprungligen i det franska mandatet Syrien som upprättades efter första världskriget. Sedan dess har de av olika anledningar förlorats. Emma Lundgren Jörum vid Uppsala universitet visar i sin avhandling varför vissa förlorade områden förblir viktiga för Syrien.
I september 2001 utbröt våldsamma sammanstötningar mellan etniska och religiösa grupper i den nigerianska staden Jos. Staden delades upp och våldet pågår fortfarande. I sin avhandling analyserar antropologen Ulrika Andersson Trovalla de processer som formade staden och dess invånare efter 2001. I centrum för analysen står en grupp utövare av traditionell medicin.
I hård internationell konkurrens har Uppsala universitet utsetts till ett av Rotary Internationals sju internationella Peace Centers. Det innebär att studenter från hela världen kommer att kunna få Rotarystipendier för att gå en masterutbildning i freds- och konfliktkunskap i Uppsala.
Antalet aktiva konflikter ser inte längre ut att öka i antal och antalet dödsoffer har minskat radikalt sedan början av 1990-talet. Detta framgår av Uppsala konfliktdataprograms (UCDP) årliga översikt, som kommer ut i dagarna. I år har forskarna även undersökt ickestatliga konflikter och konstaterar att situationen är värst i länder med svag statsmakt, men att antalet dödsoffer även här minskat.
På senare år har EU och dess medlemsstater ökat sitt deltagande i krig, men inte i fredsinsatser. Det framgår av en ny rapport från konfliktdataprogrammet UCDP vid Uppsala universitet. Forskarna konstaterar att EU som fredsprojekt borde ha mer att ge och föreslår en ny doktrin för fredsbyggande.
1990-talet hade fler stora krig och fler dödade i strid och ensidigt våld än 00-talet. Det framgår av den senaste upplagan av den årliga rapporten från Uppsala universitets konfliktdataprogram States in Armed Conflict. Inte desto mindre finner forskarna en oroande tendens av ökande antal konflikter på senare år.
Karen Koning AbuZayd, generalkommissionär vid UNRWA (United Nations Relief and Works Agency), kommer att hålla årets Dag Hammarskjöldföreläsning som ges på inbjudan av Uppsala universitet och Dag Hammarskjölds Minnesfond.
Efter 1991 minskade antalet aktiva konflikter i världen under 12 år i rad, men de senaste fem åren har antalet återigen ökat. Detta framgår av Uppsala konfliktdataprograms nya årliga översikt som nu publicerats i den internationell ansedda tidskriften Journal of Peace Research. Informationen täcker alla år sedan 1946.
Före detta kombattanter tar till vapen igen främst för att deras gamla ledare mobiliserar dem igen, snarare än att de inte har pengar eller utbildning. Det visar Anders Nilsson från institutionen för freds- och konfliktforskning i sin avhandling vid Uppsala universitet som han försvarar den 19 december.