Gå direkt till innehåll

Ämnen: Kultur

  • Tema Kina i Uppsala

    Sugen på en resa till Kina i helgen? I så fall räcker det med att ta sig till Museum Gustavianum, där Uppsala universitets stora satsning Tema Kina inleds den 5-6 april. En rad forskare från olika vetenskapsområden förmedlar intryck, bilder och berättelser från Mittens rike, dessutom blir det bland annat teprovning och dokumentärfilm om kinesisk punk. Programmet fortsätter hela våren.

  • Förintelsen upplevdes inte lika av alla

    De judiska erfarenheterna av Förintelsen är komplexa. Hur olika personer upplevde den anti-judiska lagstiftningen och våldsamheterna i de tyskockuperade områdena hänger ihop med kön, ålder och vilken samhällsklass de tillhörde, visar en ny avhandling av Laura Palosuo. Hon har studerat vittnesmål av ungerska överlevande, och försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 28 mars.

  • Våra stenåldershundar var inte särskilt skandinaviska

    De nordeuropeiska hundraser som finns i dag har inte sitt ursprung i skandinavisk varg som man tidigare trott. En ny studie från Uppsala universitet, som nyligen publicerades i BMC Evolutionary Biology, visar nämligen att stenåldershundarna inte var besläktade med lokala vargar, utan snarare med redan tämjda hundar från andra delar av världen.

  • Vi grälar på samma sätt som för 300 år sedan

    "Du har inte städat!", "Du har tagit den sista mjölken!" – när vi grälar gör vi det oftast genom att klandra andra för deras beteende, visar en ny avhandling vid Uppsala universitet. Marie Sörlin har studerat ett antal fiktiva gräl i svensk dramatik från de senaste 300 åren och kommit fram till att vi fortfarande grälar på samma sätt som på 1700-talet. Hon disputerade den 1 mars.

  • Svensk idéhistoria fyller 75 år

    I mars 1933 installerades Johan Nordström som den förste svenske professorn i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Hur såg lärdomshistorien ut då, hur ser den ut idag och vad kan vi förvänta oss av framtiden? På 75-årsjubileet måndagen den 3 mars diskuteras de här frågorna i form av ett symposium och en minnesföreläsning i Universitetshuset.

  • Halvdag om Johannespassionen av Bach

    Hur är det att förvalta musiktraditionen i en av Backs egna kyrkor? Den 5 mars arrangeras ett symposium kring J.S Bach - Johannespassionen. Det kommer att handla om tradition, tolkningsideal och vad som kan hända under ett framförande. Dagen avslutas med konsert i universitetsaulan.

  • Biljettsläpp för Tosca ändrat.

    Biljettsläppet för Uppsala universitets unika kulturevenemang Tosca är ändrat från 12 mars till 2 april.

  • Unikt uppförande av Tosca i Uppsalas historiska kvarter

    Den 13 och 14 juni 2008 uppförs operan Tosca i ett helt unikt arrangemang som återskapar och levandegör mycket av dess ursprung. De tre akterna spelas i tre olika historiska miljöer i Uppsala med några av Sveriges mest framstående solister.

  • Pressträff: Unikt uppförande av Tosca i Uppsala

    I juni 2008 uppförs operan Tosca på Uppsala universitets initiativ i ett helt unikt arrangemang. De tre akterna spelas i tre olika historiska miljöer i Uppsala med några av Sveriges mest framstående solister. Media hälsas välkomna till en pressträff med arrangörer och medverkande.

  • Vikingakvinnans klädsel såg inte ut som vi trott

    Vikingakvinnorna i Birka klädde sig betydligt mer utmanande än vi hittills har trott. När Mälardalen kristnades förändrades kvinnoklädseln, möjligen som följd av att den inte gillades av kyrkan. Det tror arkeologen Annika Larsson, som utgående från sin forskning vid Uppsala universitet har rekonstruerat en ny version av hur dräkten kan ha sett ut.

  • Barns sång ämne för tvådagarskonferens

    Hur fungerar barns röster? Hur kan de sjunga och hur vill de sjunga? Uppsala University Education i samarbete Körcentrum vid Uppsala universitet arrangerar den 4-5 februari en kurs för alla som kommer i kontakt med sjungande barn. Syftet är att bidra med kunskap från forskning inom olika områden och inspirera till nytt skapande tillsammans med barn.

  • Filmens positiva inverkan på sin publik

    Att se på film kan göra att man blir bättre på att hantera existentiella frågor och fånga upp grundläggande värderingar som solidaritet och medkänsla. Även självbilden påverkas. Tomas Axelson har i sin avhandling i religionssociologi undersökt själva filmupplevelsen hos publiken och lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 1 februari.

  • Umberto Eco om vetenskap och skönlitteratur

    I samband med att den världskände författaren och litteraturvetaren Umberto Eco kommer till Uppsala universitet för att ta emot sitt hedersdoktorat arrangeras ett offentligt samtal i universitetsaulan. Professor Torsten Pettersson ställer frågor och Eco berättar om sin forskning och sina romaner.

  • Linnéättling disputerar Linnéårets sista dag

    Denna helg avslutas 300-årsfirandet av Carl von Linnés födelse och idag lägger hans unga släkting, Martin Nervall, fram sin avhandling vid Uppsala universitet. Den handlar om malaria, precis som Linnés doktorsavhandling 1735.

  • När poesifloden nådde Sverige

    Många poeter men fortfarande relativt få läsare – så kan man beskriva svensk lyrikutgivning under perioden 1976–1995. Utgivningen av lyrik ökade kraftigt efter att det statliga litteraturstödet inrättades år 1975, och antalet kvinnliga poeter har också stigit. Det visar en ny avhandling av Åsa Warnqvist som granskas vid Uppsala universitet den 30 november.

  • Ny studie ska visa morgondagens internetanvändning

    Hur använder studenter och universitetsanställda internet? Vilka webbsidor besöker de, deltar de i communities eller gör de helt andra saker? I en omfattande studie ska Nationellt IT-användarcentrum, NITA, undersöka avancerade användares vanor. Resultaten ska ge en antydan om framtidens internetanvändning i samhället.

  • Nietzsche brottades med pessimismens frågor

    Pessimism har betytt vitt skilda saker under olika tider – på 1800-talet kunde en pessimist till exempel anse att mänskligheten borde tillintetgöra sig själv genom sexuell avhållsamhet. Idé- och lärdomshistorikern Tobias Dahlkvist, som disputerade vid Uppsala universitet den 12 oktober, har granskat 1800-talspessimisterna och antipessimisten Nietzsches sätt att förhålla sig till dem.

  • 1800-talets romanhjältar gick från handling till inre resning

    Den tidiga, romantiska 1800-talsromanen skulle vara en ”underbar berättelse” som skildrade äventyr och ärofulla hjältedåd. Litteraturvetaren Henrik Wallheim har i sin avhandling analyserat författaren och litteraturkritikern Vilhelm Fredrik Palmblad och visar bland annat hur karaktären på dessa hjältedåd förändrades med tiden. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 6 oktober.

  • Osynlig fot satte krokben för konstprojekt

    Konstprojektet nonTVTVstation blev en framgång internationellt, men mötte på osynliga motstånd i Sverige och lades så småningom ner. Mikael Scherdin, som själv var ledare för projektet, har i sin avhandling i företagsekonomi undersökt vad som satte krokben för konstkonceptet. Han försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 4 oktober.

  • Uppsala universitet väl representerat på bokmässan

    Det blir mycket Linné på årets bokmässa, men även samtal om hjärnforskning, barns läsvanor och religiösa texter som blir besvärliga. Sammanlagt deltar ett tjugotal forskare från Uppsala universitet i Bok & Bibliotek, som kör igång torsdagen den 27 september i Göteborg.

Visa mer