Talangprogram som Fame Factory och Idol hör till de mest sedda på tv, men hur går det egentligen till när nya artister skapas? Medie- och genusforskaren Hillevi Ganetz vid Uppsala universitet har studerat processen med fokus på genus och sexualitet. Vem får spela gitarr, och har det någon betydelse om det är en kille eller tjej som gråter i direktsändning? Svaren ger hon i sin bok Talangfabriken.
Kulturnatten firas i år med utställningar, musik, föredrag och visningar i universitetets museer, i Musicum och i Botaniska trädgården. För första gången bjuds Uppsalaborna också in till Universitetshusets inre rum.
Förmågan att kunna dricka och tåla mjölk kan ha haft en enorm betydelse för Europas kulturella utveckling. I ett stort EU-projekt, som startar idag och koordineras från Uppsala universitet, ska forskare nu undersöka när och var denna egenskap uppstått och vad den betytt.
Idag är det dags för premiär av Tosca, vilket bland annat kommer att märkas i form av kanonskott utanför domkyrkan. Bilder från föreställningen kommer att bli tillgängliga under dagen.
Utsmyckade hjälmar, praktfulla svärd, keramik och vardagsföremål. Vendeltiden, som föregick Vikingatiden, är i blickpunkten för en ny permanent utställning på Museum Gustavianum. Det är de unika, orörda gravarna i Valsgärde utanför Uppsala som får levandegöra svensk historia från folkvandringstid ända fram till medeltid.
Vårt förhållande till föremål är mångbottnat och ofta väldigt känslomässigt, vilket tar sig uttryck i vårt sätt att shoppa. Etnologen Erik Ottoson vid Uppsala universitet har studerat vårt letande efter saker i gallerior, stadskärnor och på loppmarknader, men även i grovsopscontainrar. Avhandlingen granskas den 3 juni.
Hur ska man behärska passioner när förnuftet inte ensamt lyckas med det? Minna Koivuniemi har undersökt frågan med hjälp av bland annat Spinozas tankar, och lägger fram sin avhandling i filosofihistoria vid Uppsala universitet den 24 maj.
Forskningen om 1900-talets industriella utveckling fokuserar ofta på storföretagen, men hur såg utvecklingen ut i små familjeföretag? Bo Larsson beskriver i sin avhandling livet och arbetet för småföretagare med utgångspunkt i två små uppländska verkstäder. Han disputerade vid Uppsala universitet den 16 maj.
Director musices Stefan Karpe vid Uppsala universitet får International Puccini Award, ett pris som delas ut av Stiftelsen för Puccinifestivalen med anledning av Puccinis 150-årsdag. Stefan Karpe är initiativtagare till projektet med att sätta upp operan Tosca i Uppsala den 13 och 14 juni.
Bikt, nattvard och sista smörjelsen - det fick de sjuka av prästen under medeltiden och under 1500-talet. Det syftade till att de sjuka skulle tillfriskna eller dö saliga. Detta är den historiska bakgrunden till dagens själavårdstradition. Stina Fallberg Sundmark vid Uppsala universitet skriver i sin avhandling om kyrkans roll i det vardagliga livet under medeltiden och under 1500-talet.
Upphovsrätten har alltid präglats av motsättningen mellan det fria och tillgängliga, som ofta kopplas till yttrandefrihet, och upphovsmannens rätt till sitt verk. Men ser man till historien finns det också ett starkt samband mellan dessa rättigheter, där yttrandefriheten var en förutsättning för författarrätten. Det visar Gunnar Petris avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 9 maj.
Tvåhundratalet var en turbulent tid i det romerska riket. Kejsarna avlöste varandra, och porträttbilderna på mynten blev ett viktigt sätt för de nya regenterna att sprida sin propaganda. Hur detta gick till, och hur man utgående från myntpräglingen kan se det post-romerska Europa börja växa fram, har Ragnar Hedlund vid Uppsala universitet studerat i sin avhandling, som han försvarar den 25 april.
Robert Sund, OD:s avgående körledare, har tilldelats den äldre Gustaf Adolfs-medaljen i guld. Han får medaljen för sin betydelsefulla gärning som körledare, musikskapare och utvecklare av körtraditioner vid Uppsala universitet.
Närmare 3000 verk från ett polskt jesuitbibliotek som kom till Uppsala universitet som ett krigsbyte på 1600-talet har nu katalogiserats. Arbetet har gjorts i nära samarbete med Polens nationalbibliotek, och bland verken finns några av Uppsala universitets största bokskatter. Att katalogiseringen är klar firas med ett seminarium tisdagen den 8 april om bland annat krigsbyten.
När och hur Amerika befolkades har varit en utdragen vetenskaplig debatt. Med hjälp av DNA-analys av 14 500 år gammal avföring har nu Uppsalaforskare i samarbete med kolleger från bland annat Köpenhamns universitet kunnat bevisa att det fanns indianer i Amerika tidigare än vad man länge har trott. Resultaten av deras forskning publiceras i den ansedda amerikanska tidskriften Science.
Sugen på en resa till Kina i helgen? I så fall räcker det med att ta sig till Museum Gustavianum, där Uppsala universitets stora satsning Tema Kina inleds den 5-6 april. En rad forskare från olika vetenskapsområden förmedlar intryck, bilder och berättelser från Mittens rike, dessutom blir det bland annat teprovning och dokumentärfilm om kinesisk punk. Programmet fortsätter hela våren.
De judiska erfarenheterna av Förintelsen är komplexa. Hur olika personer upplevde den anti-judiska lagstiftningen och våldsamheterna i de tyskockuperade områdena hänger ihop med kön, ålder och vilken samhällsklass de tillhörde, visar en ny avhandling av Laura Palosuo. Hon har studerat vittnesmål av ungerska överlevande, och försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 28 mars.
De nordeuropeiska hundraser som finns i dag har inte sitt ursprung i skandinavisk varg som man tidigare trott. En ny studie från Uppsala universitet, som nyligen publicerades i BMC Evolutionary Biology, visar nämligen att stenåldershundarna inte var besläktade med lokala vargar, utan snarare med redan tämjda hundar från andra delar av världen.
"Du har inte städat!", "Du har tagit den sista mjölken!" – när vi grälar gör vi det oftast genom att klandra andra för deras beteende, visar en ny avhandling vid Uppsala universitet. Marie Sörlin har studerat ett antal fiktiva gräl i svensk dramatik från de senaste 300 åren och kommit fram till att vi fortfarande grälar på samma sätt som på 1700-talet. Hon disputerade den 1 mars.
I mars 1933 installerades Johan Nordström som den förste svenske professorn i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Hur såg lärdomshistorien ut då, hur ser den ut idag och vad kan vi förvänta oss av framtiden? På 75-årsjubileet måndagen den 3 mars diskuteras de här frågorna i form av ett symposium och en minnesföreläsning i Universitetshuset.