De 500 första valborgsfirarna som kommer till mösspåtagningen i Carolinabacken på Sista april har chansen att om några år ha en komplett samling ”Sista april-pins”. Har man dessutom samlat digitala ”pins” på vägen dit med sin smartphone garanteras man även en äkta "samlar-pin”.
Biljetterna säljer som smör och telefonen går varm på Musicum. Det märks att slutspurten närmar sig inför TV-spelskonserten Level UPPsala lördagen den 12 mars. Då kommer symfoniorkestern Kungliga Akademiska kapellet, under ledning av Stefan Karpe fylla universitetsaulan i Uppsala med toner från TV-spel som Chrono Trigger, Castlevania, Final Fantasy och Zelda.
Stockholms utveckling som stad har tvingat fram en storstadsestetik som lett till en ny fiktionsform – storstadslitteraturen. Litteraturvetaren Alexandra Borg tar i sin avhandling ett grepp om stockholmslitteraturen och visar att den varit betydelsefull för stockholmarnas identitet. Disputationen äger rum den 25 februari.
I juni 2010 kunde en entusiastisk publik se Verdis opera Otello vid Uppsala universitet. Nu har Uppsalavarianten av Otello utsetts till årets operaföreställning av musiktidskriften Opus.
Kulturgeografen Jenny Sjöholm har studerat visuella konstnärers arbetsprojekt, från idé till hur det färdiga verket kommuniceras och kapitaliseras. Hon visar att skapande av konst och karriär går hand i hand i en process knuten till specifika platser. Den 26 november lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
Länge har forskare trott att frigivna kejserliga slavar i Romarriket var föraktade av etablissemanget. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att så inte var fallet. Däremot kritiserades kejsaren hårt om hans frigivna slavar fick för mycket inflytande.
Snart finns Uppsala universitets egen historia att läsa, från grundandet 1477 till idag. Den 7 oktober, på universitets 533-årsdag överlämnas de två första av sex nya band till rektor Anders Hallberg av författaren och vetenskapshistorikern Carl Frängsmyr.
Bland de valfrågor som nu debatteras står sysselsättningen högt på dagordningen. Men vad är egentligen vitsen med att arbeta åtta timmar per dag fram till pensionen? Och vad händer i samhället när arbetet blir ett självändamål? Roland Paulsen, sociolog vid Uppsala universitet, hävdar i en ny bok att arbetet håller på att dräneras på sin mening.
Mitt under den svenska designens mest glansfyllda segertåg på 1960-talet började det pyra under den välpolerade ytan. Med beteckningen den fria formen ringar Cilla Robach vid Uppsala universitet in en relativt okänd företeelse i svensk formhistoria. Det handlar om föremål som bröt mot estetiska normer, mot hantverkstraditioner och mot krav på tingens brukbarhet. Avhandlingen granskas den 4 juni.
Läskunnighet var inte ett krav för att kunna ta del av en runristning på 1000-talet. Samtidigt kan den som är läskunnig utvinna mycket mer information ur en runsten än bara det som är skrivet med runorna. Det visar en ny avhandling av Marco Bianchi som disputerade vid Uppsala universitet den 22 maj.
Under våren har den nya operakören övat, kläder har sytts och Akademiska kapellet har finslipat samarbetet för Verdis musik i Otello. Idag drar repetitionerna igång för fullt.
Nästa vecka visas en privat samling unika fotografier som berättar om Turkmenistan – en av forna Sovjetunionens mest isolerade stater. Utställningen arrangeras av Centrum för Rysslandsstudier vid Uppsala universitet i samarbete med ägaren Shokrat Kadyrov.
På svenska universitet och museer finns mängder av mänskliga kvarlevor sparade. Det finns blodspår från både Karl XII och Gustav III och tillräckligt med DNA för att kunna testa om drottning Kristina verkligen var en ”riktig” kvinna. Den 29 maj försvarar Malin Masterton en avhandling om dödas moraliska status och skyddet för historiska personer. Hon diskuterar också våra plikter gentemot de döda.
I år är det 100 år sedan Hugo Alfvén tillträdde posten som director musices. På 50-årsdagen av hans bortgång, den 8 maj, hyllas han under en heldag i musikens tecken.
Nu är förberedelserna för sommarens opera vid Uppsala universitet, Otello, i full gång. En ny kör har bildats, kostymerna har börjat sys och en lång rad volontärer bland studenter och anställda har anmält intresse att hjälpa till. Journalister som önskar bevaka evenemanget kan nu ansöka om ackreditering.
Vilka är vi och vilka är andra? Hur avgränsas den egna gruppen och hur beskriver man en främling? Det är frågor som tas upp under humanistdagen på Museum Gustavianum lördagen den 20 mars. På programmet står bland annat visning av filmen ”Waiting för Armageddon” med efterföljande diskussion med Mattias Gardell, professor i religionsvetenskap.
I ett unikt svenskt forskningsprojekt inom kulturhälsa, med deltagande av skådespelare från Dramaten, visar forskare vid Uppsala universitet att fibromyalgipatienters smärta lindrades av att få spela teater med starka känslouttryck. Studien publiceras i den amerikanska vetenskapliga tidskriften The Arts in Psychotherapy.
Den samiska ceremonitrumman är ingen trolltrumma. Att den ändå in i nutid kallas så är ett uttryck för det tvång samerna utsattes för av de skandinaviska kyrkostaterna. Det menar religionshistorikern Rolf Christoffersson som i sin avhandling om den samiska trumman lyfter upp dess betydelse för förståelsen av samernas tro och riter. Avhandlingen försvaras den 12 februari vid Uppsala universitet.
Användningen av digital teknik ger nya möjligheter för arkeologer att analysera fornlämningar i förhållande till landskapet. I sin avhandling visar Daniel Löwenborg hur analyser av arkeologiskt material tillsammans med digital teknik kan ge en bättre förståelse av samhällsövergripande förändringar. Avhandlingen försvaras den 29 januari vid Uppsala universitet.
Berättelserna om Gamla Uppsala har sett olika ut beroende på i vilken tid de berättats och beroende på vem som har berättat dem. Arkeologen Magnus Alkarp har i sin avhandling som nyligen lades fram vid Uppsala universitet visat hur bilden av det medeltida och vikingatida Uppsala formats och förändrats under historiens gång.