När och hur Amerika befolkades har varit en utdragen vetenskaplig debatt. Med hjälp av DNA-analys av 14 500 år gammal avföring har nu Uppsalaforskare i samarbete med kolleger från bland annat Köpenhamns universitet kunnat bevisa att det fanns indianer i Amerika tidigare än vad man länge har trott. Resultaten av deras forskning publiceras i den ansedda amerikanska tidskriften Science.
Sugen på en resa till Kina i helgen? I så fall räcker det med att ta sig till Museum Gustavianum, där Uppsala universitets stora satsning Tema Kina inleds den 5-6 april. En rad forskare från olika vetenskapsområden förmedlar intryck, bilder och berättelser från Mittens rike, dessutom blir det bland annat teprovning och dokumentärfilm om kinesisk punk. Programmet fortsätter hela våren.
De judiska erfarenheterna av Förintelsen är komplexa. Hur olika personer upplevde den anti-judiska lagstiftningen och våldsamheterna i de tyskockuperade områdena hänger ihop med kön, ålder och vilken samhällsklass de tillhörde, visar en ny avhandling av Laura Palosuo. Hon har studerat vittnesmål av ungerska överlevande, och försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 28 mars.
De nordeuropeiska hundraser som finns i dag har inte sitt ursprung i skandinavisk varg som man tidigare trott. En ny studie från Uppsala universitet, som nyligen publicerades i BMC Evolutionary Biology, visar nämligen att stenåldershundarna inte var besläktade med lokala vargar, utan snarare med redan tämjda hundar från andra delar av världen.
Datorprogram kan under vissa omständigheter vara lika bra som, eller till och med bättre än, en lärare när det gäller undervisning av känslomässigt uttryck i musik. Det visar Jessika Karlsson i sin avhandling i psykologi där hon presenterar en ny metod som kan användas musikundervisningen. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 14 mars.
"Du har inte städat!", "Du har tagit den sista mjölken!" – när vi grälar gör vi det oftast genom att klandra andra för deras beteende, visar en ny avhandling vid Uppsala universitet. Marie Sörlin har studerat ett antal fiktiva gräl i svensk dramatik från de senaste 300 åren och kommit fram till att vi fortfarande grälar på samma sätt som på 1700-talet. Hon disputerade den 1 mars.
Hur berättar man med hjälp av musiken sagor om prinsessor, vargar och fåglar? Svaret ges på vårens familjekonsert med Kungliga Akademiska kapellet, som under ledning av director musices Stefan Karpe kommer att bjuda på en musikalisk sagostund. Konserten hålls lördagen den 8 mars i Universitetsaulan.
I mars 1933 installerades Johan Nordström som den förste svenske professorn i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Hur såg lärdomshistorien ut då, hur ser den ut idag och vad kan vi förvänta oss av framtiden? På 75-årsjubileet måndagen den 3 mars diskuteras de här frågorna i form av ett symposium och en minnesföreläsning i Universitetshuset.
Hur är det att förvalta musiktraditionen i en av Backs egna kyrkor? Den 5 mars arrangeras ett symposium kring J.S Bach - Johannespassionen. Det kommer att handla om tradition, tolkningsideal och vad som kan hända under ett framförande. Dagen avslutas med konsert i universitetsaulan.
Få ämnen väcker så starka reaktioner som skillnader mellan kön. I samhällsdebatten rasar företrädare för olika ”sidor”. När vissa efterfrågar mer kunskap, konstaterar andra att genusforskning inte behövs överhuvudtaget. Den 26 februari ordnar Uppsala universitet ett journalistseminarium där du är välkommen att lyssna på och diskutera med några forskare i genusvetenskap.
Biljettsläppet för Uppsala universitets unika kulturevenemang Tosca är ändrat från 12 mars till 2 april.
Den 13 och 14 juni 2008 uppförs operan Tosca i ett helt unikt arrangemang som återskapar och levandegör mycket av dess ursprung. De tre akterna spelas i tre olika historiska miljöer i Uppsala med några av Sveriges mest framstående solister.
I juni 2008 uppförs operan Tosca på Uppsala universitets initiativ i ett helt unikt arrangemang. De tre akterna spelas i tre olika historiska miljöer i Uppsala med några av Sveriges mest framstående solister. Media hälsas välkomna till en pressträff med arrangörer och medverkande.
Vikingakvinnorna i Birka klädde sig betydligt mer utmanande än vi hittills har trott. När Mälardalen kristnades förändrades kvinnoklädseln, möjligen som följd av att den inte gillades av kyrkan. Det tror arkeologen Annika Larsson, som utgående från sin forskning vid Uppsala universitet har rekonstruerat en ny version av hur dräkten kan ha sett ut.
Arbetarstadsdelar som i takt med stadens utveckling förtätats och hamnat centralt har visserligen bra läge, men kan ändå ha dåligt rykte och typiska förortsproblem. Bostadsforskaren Mats Sundin har i sin avhandling karakteriserat tre otypiska stadsdelar genom att studera deras historiska förändring.
Att det fanns vikingar i Gamla Uppsala vet de flesta, men att det dessutom kan ha funnits en vikingaby i centrala Uppsala är mindre känt. På utställningen Vikingatida Aros, som invigs fredagen den 8 februari på Museum Gustavianum, presenteras livet i byn som det kan ha sett ut.
Hur fungerar barns röster? Hur kan de sjunga och hur vill de sjunga? Uppsala University Education i samarbete Körcentrum vid Uppsala universitet arrangerar den 4-5 februari en kurs för alla som kommer i kontakt med sjungande barn. Syftet är att bidra med kunskap från forskning inom olika områden och inspirera till nytt skapande tillsammans med barn.
Statsvetaren Erik Åsard, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet, har som förste svensk skrivit en bok om Hillary Clinton. Den handlar om hennes uppväxt, studenttid och om hennes politiska idéer. Boken avslutas med en analys av Clintons möjligheter att bli USA:s första kvinnliga president.
Att se på film kan göra att man blir bättre på att hantera existentiella frågor och fånga upp grundläggande värderingar som solidaritet och medkänsla. Även självbilden påverkas. Tomas Axelson har i sin avhandling i religionssociologi undersökt själva filmupplevelsen hos publiken och lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 1 februari.
En tidigare bortglömd text av den uppländske hebraisten Andreas Norrelius ger ny kunskap om det vetenskapliga latinet kring år 1700. Josef Eskhult har studerat Norrelius latinska översättning av Johan Kempers Matteuskommentar på hebreiska, en översättning som sannolikt har legat orörd på Uppsala universitetsbibliotek sedan 1700-talet. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 19 januari.