Gå direkt till innehåll

Ämnen: Konst, kultur, underhållning

  • Stefan Karpe får internationellt Puccinipris

    Director musices Stefan Karpe vid Uppsala universitet får International Puccini Award, ett pris som delas ut av Stiftelsen för Puccinifestivalen med anledning av Puccinis 150-årsdag. Stefan Karpe är initiativtagare till projektet med att sätta upp operan Tosca i Uppsala den 13 och 14 juni.

  • Sista smörjelsen - vardagsdramatik under medeltiden

    Bikt, nattvard och sista smörjelsen - det fick de sjuka av prästen under medeltiden och under 1500-talet. Det syftade till att de sjuka skulle tillfriskna eller dö saliga. Detta är den historiska bakgrunden till dagens själavårdstradition. Stina Fallberg Sundmark vid Uppsala universitet skriver i sin avhandling om kyrkans roll i det vardagliga livet under medeltiden och under 1500-talet.

  • Stark koppling mellan yttrandefrihet och författarrätt

    Upphovsrätten har alltid präglats av motsättningen mellan det fria och tillgängliga, som ofta kopplas till yttrandefrihet, och upphovsmannens rätt till sitt verk. Men ser man till historien finns det också ett starkt samband mellan dessa rättigheter, där yttrandefriheten var en förutsättning för författarrätten. Det visar Gunnar Petris avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 9 maj.

  • Flagga för döden - begravningsfanor under stormaktstiden

    Kröningar, triumftåg, bröllop och begravningar var betydelsefulla evenemang i Europa under 1600-talet. Då visade samhällets elit upp sig och befäste sin sociala position. En del av ståten vid begravningarna bestod i praktfullt broderade fanor. Cecilia Candréus, som är den första som disputerar inom ämnet textilvetenskap vid Uppsala universitet, har studerat dessa begravningsfanor närmare.

  • Romerska kejsare spred sin propaganda via mynten

    Tvåhundratalet var en turbulent tid i det romerska riket. Kejsarna avlöste varandra, och porträttbilderna på mynten blev ett viktigt sätt för de nya regenterna att sprida sin propaganda. Hur detta gick till, och hur man utgående från myntpräglingen kan se det post-romerska Europa börja växa fram, har Ragnar Hedlund vid Uppsala universitet studerat i sin avhandling, som han försvarar den 25 april.

  • Kai Siegbahn-utställning invigs med symposium

    Uppsalaprofessorn och nobelpristagaren Kai Siegbahn, som skulle ha fyllt 90 år i april, får en egen, permanent utställning på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet. Utställningen ”Kai Siegbahn och ESCA” invigs onsdagen den 23 april med ett symposium där forskare berättar om Siegbahns arbete och om den forskning som idag pågår på Ångströmlaboratoriet.

  • Gustaf Adolfs-medaljen till Robert Sund

    Robert Sund, OD:s avgående körledare, har tilldelats den äldre Gustaf Adolfs-medaljen i guld. Han får medaljen för sin betydelsefulla gärning som körledare, musikskapare och utvecklare av körtraditioner vid Uppsala universitet.

  • Frank Sinatra hyllas med en jazzig vårbukett

    Amerikanska klassiker står på programmet då Uppsala University Jazz Orchestra bjuder in till vårkonsert torsdagen den 17 april. Konserten är samtidigt en hyllning till Frank Sinatra som gick bort för tio år sedan.

  • Litterär kanon passar inte i skolan

    Skolan måste anpassa litteraturen efter eleverna och inte tvärtom. Eleverna måste dock få redskap för att utveckla sin litterära repertoar. Den slutsatsen drar litteraturvetaren Helen Schmidl som under ett läsår studerat hur fyra årskurs 8-klasser tolkar skönlitteratur. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 11 april.

  • Väldigt krigsbyte katalogiserat efter nästan 400 år

    Närmare 3000 verk från ett polskt jesuitbibliotek som kom till Uppsala universitet som ett krigsbyte på 1600-talet har nu katalogiserats. Arbetet har gjorts i nära samarbete med Polens nationalbibliotek, och bland verken finns några av Uppsala universitets största bokskatter. Att katalogiseringen är klar firas med ett seminarium tisdagen den 8 april om bland annat krigsbyten.

  • De första människorna kom till Amerika tidigare än man trott

    När och hur Amerika befolkades har varit en utdragen vetenskaplig debatt. Med hjälp av DNA-analys av 14 500 år gammal avföring har nu Uppsalaforskare i samarbete med kolleger från bland annat Köpenhamns universitet kunnat bevisa att det fanns indianer i Amerika tidigare än vad man länge har trott. Resultaten av deras forskning publiceras i den ansedda amerikanska tidskriften Science.

  • Tema Kina i Uppsala

    Sugen på en resa till Kina i helgen? I så fall räcker det med att ta sig till Museum Gustavianum, där Uppsala universitets stora satsning Tema Kina inleds den 5-6 april. En rad forskare från olika vetenskapsområden förmedlar intryck, bilder och berättelser från Mittens rike, dessutom blir det bland annat teprovning och dokumentärfilm om kinesisk punk. Programmet fortsätter hela våren.

  • Förintelsen upplevdes inte lika av alla

    De judiska erfarenheterna av Förintelsen är komplexa. Hur olika personer upplevde den anti-judiska lagstiftningen och våldsamheterna i de tyskockuperade områdena hänger ihop med kön, ålder och vilken samhällsklass de tillhörde, visar en ny avhandling av Laura Palosuo. Hon har studerat vittnesmål av ungerska överlevande, och försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 28 mars.

  • Våra stenåldershundar var inte särskilt skandinaviska

    De nordeuropeiska hundraser som finns i dag har inte sitt ursprung i skandinavisk varg som man tidigare trott. En ny studie från Uppsala universitet, som nyligen publicerades i BMC Evolutionary Biology, visar nämligen att stenåldershundarna inte var besläktade med lokala vargar, utan snarare med redan tämjda hundar från andra delar av världen.

  • Dator lär ut musikens känslomässiga uttryck

    Datorprogram kan under vissa omständigheter vara lika bra som, eller till och med bättre än, en lärare när det gäller undervisning av känslomässigt uttryck i musik. Det visar Jessika Karlsson i sin avhandling i psykologi där hon presenterar en ny metod som kan användas musikundervisningen. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 14 mars.

  • Vi grälar på samma sätt som för 300 år sedan

    "Du har inte städat!", "Du har tagit den sista mjölken!" – när vi grälar gör vi det oftast genom att klandra andra för deras beteende, visar en ny avhandling vid Uppsala universitet. Marie Sörlin har studerat ett antal fiktiva gräl i svensk dramatik från de senaste 300 åren och kommit fram till att vi fortfarande grälar på samma sätt som på 1700-talet. Hon disputerade den 1 mars.

  • Familjekonsert med musikaliska sagor

    Hur berättar man med hjälp av musiken sagor om prinsessor, vargar och fåglar? Svaret ges på vårens familjekonsert med Kungliga Akademiska kapellet, som under ledning av director musices Stefan Karpe kommer att bjuda på en musikalisk sagostund. Konserten hålls lördagen den 8 mars i Universitetsaulan.

  • Svensk idéhistoria fyller 75 år

    I mars 1933 installerades Johan Nordström som den förste svenske professorn i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Hur såg lärdomshistorien ut då, hur ser den ut idag och vad kan vi förvänta oss av framtiden? På 75-årsjubileet måndagen den 3 mars diskuteras de här frågorna i form av ett symposium och en minnesföreläsning i Universitetshuset.

  • Halvdag om Johannespassionen av Bach

    Hur är det att förvalta musiktraditionen i en av Backs egna kyrkor? Den 5 mars arrangeras ett symposium kring J.S Bach - Johannespassionen. Det kommer att handla om tradition, tolkningsideal och vad som kan hända under ett framförande. Dagen avslutas med konsert i universitetsaulan.

  • Pressinbjudan: Bortom genusdebatten – forskare utmanar gränserna

    Få ämnen väcker så starka reaktioner som skillnader mellan kön. I samhällsdebatten rasar företrädare för olika ”sidor”. När vissa efterfrågar mer kunskap, konstaterar andra att genusforskning inte behövs överhuvudtaget. Den 26 februari ordnar Uppsala universitet ett journalistseminarium där du är välkommen att lyssna på och diskutera med några forskare i genusvetenskap.

Visa mer