Mitt under den svenska designens mest glansfyllda segertåg på 1960-talet började det pyra under den välpolerade ytan. Med beteckningen den fria formen ringar Cilla Robach vid Uppsala universitet in en relativt okänd företeelse i svensk formhistoria. Det handlar om föremål som bröt mot estetiska normer, mot hantverkstraditioner och mot krav på tingens brukbarhet. Avhandlingen granskas den 4 juni.
Läskunnighet var inte ett krav för att kunna ta del av en runristning på 1000-talet. Samtidigt kan den som är läskunnig utvinna mycket mer information ur en runsten än bara det som är skrivet med runorna. Det visar en ny avhandling av Marco Bianchi som disputerade vid Uppsala universitet den 22 maj.
För meningsmotståndarna under Gustaf den III:s tid blev handskrifterna ett sätt att sprida sitt budskap – och de var lika svåra för makten att kontrollera som dagens internet. Litteraturvetaren Annie Mattson har studerat handskrivna smädeskrifter mot Gustaf III och lade fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 22 maj.
Onsdagen den 19 maj får Uppsala universitet skönsjungande besök från universitetet i Yale. A cappellakören The Yale Alley Cats gör ett unikt framträdande i Anatomiska teatern på Museum Gustavianum.
Under våren har den nya operakören övat, kläder har sytts och Akademiska kapellet har finslipat samarbetet för Verdis musik i Otello. Idag drar repetitionerna igång för fullt.
Nästa vecka visas en privat samling unika fotografier som berättar om Turkmenistan – en av forna Sovjetunionens mest isolerade stater. Utställningen arrangeras av Centrum för Rysslandsstudier vid Uppsala universitet i samarbete med ägaren Shokrat Kadyrov.
På svenska universitet och museer finns mängder av mänskliga kvarlevor sparade. Det finns blodspår från både Karl XII och Gustav III och tillräckligt med DNA för att kunna testa om drottning Kristina verkligen var en ”riktig” kvinna. Den 29 maj försvarar Malin Masterton en avhandling om dödas moraliska status och skyddet för historiska personer. Hon diskuterar också våra plikter gentemot de döda.
42 lag ska tävla om vilka som tar sig den 300 meter långa sträckan i Fyrisån på snabbast tid. Lördagen den 8 maj är det dags för Akademiska rodden där studenter och anställda från Uppsala universitet och SLU slåss om äran med OS-kommentatorn Roberto Vacchi i speakertornet.
Med anledning av sitt 350-årsjubileum bjuder Värmlands nation in Uppsalaborna bakom kulisserna, till studenternas ”andra vardagsrum”. I en ny utställning på Museum Gustavianum presenteras nationens historia och relation till universitet från 1660-talet till idag.
I år är det 100 år sedan Hugo Alfvén tillträdde posten som director musices. På 50-årsdagen av hans bortgång, den 8 maj, hyllas han under en heldag i musikens tecken.
Amerikansk innovativ litteratur och poesi är ämnet för årets Fulbrightföreläsning som hålls av Michael Joyce, professor i engelska och mediestudier vid Vassar College, New York. Föreläsningen, som äger rum den 20 april, är öppen för allmänheten.
Ute bland institutionerna vid Uppsala universitet finns samlingar som länge varit undanpackade och som ytterst få personer känt till. I utställningen Gömda och glömda som öppnar lördagen den 17 april berättar dessa föremål historier om forskning, universitetet och dess anställda genom tiderna.
En ger en helt ny bild av Raoul Wallenberg, medan de andra två beskriver inbördeskrigets Uganda respektive folkmordet i Rwanda: Tre forskare från Hugo Valentin-centrum vid Uppsala universitet har fått betydande internationell uppmärksamhet för sina nyligen publicerade böcker. Den 12 april pratar de om sina studier vid ett seminarium på Campus Engelska parken.
Nu är förberedelserna för sommarens opera vid Uppsala universitet, Otello, i full gång. En ny kör har bildats, kostymerna har börjat sys och en lång rad volontärer bland studenter och anställda har anmält intresse att hjälpa till. Journalister som önskar bevaka evenemanget kan nu ansöka om ackreditering.
Vilka är vi och vilka är andra? Hur avgränsas den egna gruppen och hur beskriver man en främling? Det är frågor som tas upp under humanistdagen på Museum Gustavianum lördagen den 20 mars. På programmet står bland annat visning av filmen ”Waiting för Armageddon” med efterföljande diskussion med Mattias Gardell, professor i religionsvetenskap.
I ett unikt svenskt forskningsprojekt inom kulturhälsa, med deltagande av skådespelare från Dramaten, visar forskare vid Uppsala universitet att fibromyalgipatienters smärta lindrades av att få spela teater med starka känslouttryck. Studien publiceras i den amerikanska vetenskapliga tidskriften The Arts in Psychotherapy.
Den samiska ceremonitrumman är ingen trolltrumma. Att den ändå in i nutid kallas så är ett uttryck för det tvång samerna utsattes för av de skandinaviska kyrkostaterna. Det menar religionshistorikern Rolf Christoffersson som i sin avhandling om den samiska trumman lyfter upp dess betydelse för förståelsen av samernas tro och riter. Avhandlingen försvaras den 12 februari vid Uppsala universitet.
Kungliga Akademiska kapellet från Uppsala och den japanska kören Kando No Daiku möts i ett unikt samarbete. Den första mars framför de Beethovens Symfoni nr 9 i Stockholms Konserthus till förmån för Astrid Lindgrens Barnsjukhus.
Amöbor och bakterier i skön men farlig förening – det är temat för utställningen "Trojanska hästar" som öppnas lördagen den 13 februari på Museum Gustavianum. Utställningen är ett samarbete mellan konstnären Mattias Fagerholm och forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper.
Den svenska konstnären Barbro Östlihn som levde i New York under 1960-talet har blivit marginaliserad i den svenska konsthistorien. I sin avhandling analyserar konstvetaren Annika Öhrner Östlins konstnärskap samt den amerikanska och svenska konstscenen på 60-talet. Avhandlingen försvaras den 29 januari vid Uppsala universitet.