Forskare vid Uppsala universitet har, tillsammans med kollegor i Israel, lyckats utvinna DNA ur de över 2 000 år gamla Dödahavsrullarna. Informationen om djuren vars skinn använts till pergament gör det möjligt för historiker att dra slutsatser om vilka textfragment som hör ihop men också om hur pass representativa texterna verkligen är för judendomen vid den här tiden.
Svenska språket var friare på medeltiden än vad det är idag. I vart fall om man studerar användningen av verb och objekt och hur de förhåller dig till varandra. En bok har köpt och har köpt en bok var båda helt godtagbara varianter. Ordföljdens utveckling fram till dagens svenska beskrivs i en ny avhandling framlagd vid Uppsala universitet.
Tidningars kommentarsfält, bloggar och Twitter beskrivs ofta som demokratiska platser där fler röster får komma till tals. En ny avhandling visar däremot hur redan röststarka grupper,t ex högutbildade personer som har en maktposition, gynnas av hur online-plattformar är utformade. Det som var tänkt att vara inkluderande för marginaliserade grupper, blir istället ett hinder för demokratiska samtal.
Utmärkelsen Årets alumn vid Uppsala universitet tilldelas i år forskaren, författaren, folkbildaren och vetenskapsskribenten Emma Frans för hennes ”oförtrutna arbete för att öka motståndskraften mot missvisande fakta och falska nyheter”.
Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Faktorer som ålder, civilstånd, merit och rang spelade in, men framför allt fick männen mer storslagna begravningar än kvinnorna.
Årets Disapristagare är Lars Lambert. Motivering: ”Årets Disa-pris tilldelas Lars Lambert för boken ’Uppsala kring 1900. Staden och människorna i Alfred Dahlgrens bilder’. Genom en lysande kombination av fotografi och kulturhistoriska texter, berättar boken fängslande och finstämt om människor, byggnader och platser i ett sedan länge förgånget Uppsala.”
Den 29 september stänger Gustavianum för en planerad renovering. Syftet med renoveringen är framförallt att förbättra klimatet i byggnaden och att utöka utställningsytorna för att visa större omsorg om föremålen. Sista aktiviteterna innan stängningen: Seminarium om framtiden efter renoveringen, med bl a museichefen Mikael Ahlund 4/9. Kulturnatten 14/9, sista visningarna av huset 28-29 september.
Seriebranschen var länge näst intill helt mansdominerad i Sverige. I en ny avhandling i kulturgeografi har Gabriela Hinchcliffe Voglio studerat det feministiska serietecknarnätverket Dotterbolaget och hur nätverkets verksamhet formas av dess ideologiska och politiska ställningstagande.
Uppsala universitetsbibliotek har nyligen köpt in ett sedan länge svåråtkomligt men välkänt porträtt av Carl von Linné. Den lilla teckningen, en laverad blyertsteckning, är utförd av Jean Eric Rehn runt år 1750, en av den gustavianska tiden mest kända svenska konstnärer och arkitekter. Porträttet kommer att ställas ut och visas för allmänheten från och med juni 2019.
Nu blir det möjligt att forska om omvärldsuppfattningar och rumslighet i medeltida svensk och dansk litteratur. Den nya forskningsinfrastrukturen Norse World som nu lanseras, är en digital tvärvetenskaplig resurs som vänder sig till bland annat forskare inom filologi, historia, litteraturvetenskap och digital humaniora. Forskningen är fritt tillgänglig för både forskare och allmänhet.
Li Bennich-Björkman, författare och skytteansk professor i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet får årets Disapris. Hon tilldelas priset för sin senaste bok där hon undersöker olika existentiella dimensioner av att leva i exil.
I samband med universitetets födelsedagsfirande 6-7 oktober kommer Kungliga Akademiska Kapellet att ge två Beatleskonserter i universitetsaulan. Konserternas fyra sångare valdes ut genom en audition dit alla studenter och anställda var välkomna att söka. Biljetterna släpps på Uppsalas Kulturnatt den 8 september.
Galatabron, Leksakstunneln, Mellanrummet och Kryddbasaren i Istanbul. Det är några av de ljudrum som etnologen Karin Eriksson-Aras har kartlagt och studerat. Hur blir en plats till genom ljud och hur påverkar de människorna där, är frågor som hon vill svara på i sin forskning.
Lördag 19 maj firas Carl von Linnés 311:e födelsedag. Uppsalabor och andra besökare är välkomna på 1700-talsfest med trädgårdsmarknad, dans, föredrag och dräktvisningar. Forskare och studenter inbjuder alla barn till vetenskapliga experiment, och Uppsala linneanska trädgårdar hjälper de minsta att bygga ett eget bihotell. Allt i och utanför Linnéträdgården och längs ån.
En skatt av bilder och lokalhistoriska anteckningar från Gotland har nu gjorts tillgängliga i digital form. Kulturhistorikern och konstnären Pehr Arvid Säve samlade under 1800-talet in lokalhistoriskt material som nu blir åtkomligt för alla.
Richard Wagners dramatiska musik fyller universitetsaulan den 14 april då Kungliga Akademiska kapellet under ledning av Stefan Karpe framför en storslagen konsert.
I första världskrigets slutskede gavs stora summor av privata givare för att Stockholm skulle få ett ändamålsenligt konserthus. Enskilda medlemmar ur Stockholms judiska bourgeoisie och enskilda kvinnor gjorde nu gemensam sak med aktörer inom näringslivet. Flera tidigare försök att få ett konserthus att komma tillstånd i Stockholm hade misslyckats, men det lyckades alltså nu. Varför?
Varför har svenska deckare blivit så omåttligt populära under 2000-talet? Vilka mordmotiv och mordvapen är vanligast i genren och vad det beror på? Och stämmer det att svensk kriminalfiktion präglas av samhällskritik? En ny avhandling från Uppsala universitet ger svar.
Det som tidigare ansetts vara typiskt vikingatida mönster i silver på vävda band av siden i vikingatida gravar, kan också tolkas som geometriska kufiska tecken. I en utställning på Enköpings museum presenteras pågående forskning där en textilarkeologisk analys pekar på att både Allah och Ali åkallas i bandens mönster.
Carina Burman, författare, kulturskribent och forskare i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, får årets Disapris. Hon tilldelas priset för sitt populärvetenskapliga författarskap som ofta tar avstamp i den egna forskningen.