Gå direkt till innehåll

Ämnen: Konst, kultur, underhållning

  • Från levande kulturarv till zombiekyrkor

    Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och Svenska kyrkan. Det visar konstvetaren Henrik Lindblad i en ny avhandling från Uppsala universitet.

  • Jakt på nordkapare redan på 500-talet

    För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellan Sverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda i ben från nordkapare eller möjligtvis den närbesläktade grönlandsvalen. Resultaten tyder på att en väl utvecklad jakt på vissa specifika valarter inled

  • Mediebilden av Gamla och Nya testamentet

    Gamla testamentet beskrivs som mörkt och dåligt, medan Nya testamentet framställs som ljust och glatt. Det är mycket förenklat hur den kristna bibelns båda testamenten framstår i tre mycket uppmärksammade mediedebatter under åren 1987-2017. En analys av dessa presenteras nu i en ny avhandling i bibelvetenskap från Uppsala universitet.

  • David Sumpter får årets Disapris

    Mottagare av 2022 års Disapris är professor David Sumpter. Han får priset för sina populärvetenskapliga böcker om matematik, bland annat Fotbollens matematik och Tio ekvationer som styr världen. Disapriset tillkännages under Kulturnatten i Uppsala, lördag den 10 september.

  • Dna-analys och klassisk arkeologi identifierade tidig muslimsk gravplats

    En ny forskningsstudie som kombinerar arkeologiska, historiska och bioarkeologiska data bidrar med ny kunskap kring tidig islam i det område som idag är Syrien. Forskargruppen planerade egentligen att fokusera på en helt annan tidsperiod men stötte i sina efterforskningar oväntat på kvarlevor från sent 600-tal eller tidigt 700-tal som var begravda enligt tidig muslimsk sed.

  • Ny avhandling om moderering och faktagranskning i ett digitalt nyhetslandskap

    Via snabba digitala kanaler kan elaka inlägg i nyhetsartiklars kommentarsfält och falska påståenden få stor spridning. I en ny avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap har Amalia Juneström undersökt hur moderering av kommentarer och granskning av påståenden påverkat journalisters arbetssätt och metoder.

  • Flying Seeds - japansk landart i Botaniska trädgården

    Sex individuella landartverk och ett gemensamt uppförs just nu i Botaniska trädgården i Uppsala. Det är en grupp inbjudna japanska konstnärer som inspirerats av trädgården och även av forskaren Carl Peter Thunbergs resor till Japan under slutet av 1700-talet. Under en dryg veckas tid skapas den platsbyggda konsten till årets sommarutställning Flying Seeds i området runt Linneanum.

  • Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide

    I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Avhandlingen beskriver hur Ajvide genomgick en stor förändring från jaktstation till gravplats, vilket pekar på att gropkeramiska lokaler kan vara långt mer komplexa än de ofta ger sken av.

  • Att transformera rum och samhälle i Kiruna

    En ny avhandling i kulturantropologi om hur staten, kommunen och gruvbolag hanterat frågan kring lokal- och ursprungsbefolkningens behov av rum och rumslighet när man har planerat och genomför samhällsomvandlingen, som flytten av Kiruna innebär. En amerikansk forskare som har skrivit om ”Att transformera Kiruna: Produktionen av rum, samhälle och nedärvd ojämlikhet i de svenska malmfälten”

  • Mumifiering i Europa redan i förhistorisk tid

    Mumifiering av döda kroppar kan ha skett redan i förhistorisk tid. Den upptäckten har forskare gjort i samband med en analys av 8 000 år gamla gravar från jägarstenåldern, mesolitikum, i Portugal. Resultaten från studien, som gjorts i samarbete mellan Uppsala universitet, Linnéuniversitetet och Universidade de Lisboa i Portugal, publiceras i European Journal of Archaeology.

  • Ekonomijournalistikens fokus påverkar konjunkturen

    Mediers nyhetsvärderingar kan påverka konjunktursvängningar – även om informationen som förmedlas är korrekt. En anledning är att rapporteringens fokus kan hamna på sektorer som inte är representativa för ekonomin i stort. En ny studie visar att rapporteringen kan förklara konjunktursvängningarna i < 20% för BNP och < 40% för arbetslösheten. (American Economic Review)

  • Kungligt residens och museislott

    Under 1900-talet har Stockholm slott etablerats som ett betydelsefullt konst- och kulturhistoriskt monument och nationellt kulturarv. Genom tillkomsten av nya museer och en organiserad visningsverksamhet har samlingarna och miljöerna gjorts tillgängliga för alla medborgare. En ny avhandling i konstvetenskap belyser utvecklingen och de skilda motiven för insatserna.

  • Sofia Näsström får årets Disapris

    Mottagare av årets Disapris är Sofia Näsström. Hon får priset för sin bok "Demokrati. En liten bok om en stor sak". Disapriset tillkännages under Kulturnatten i Uppsala, lördag den 11 september.
    Så här lyder motiveringen:
    "Disapriset 2021 går till Sofia Näsström, statsvetarprofessor i Uppsala, för boken ’Demokrati. En liten bok om en stor sak’. Författaren granskar med ömsinta men samtidigt

  • Därför lämnar romaners mammor sin familj

    Anledningarna till att mammor bryter upp och lämnar sin kärnfamilj är annorlunda i 2000-talets romaner jämfört med tidigare. Det handlar inte längre om bristande jämställdhet utan om att känna sig kvävd av kärnfamiljen, av barnen eller just av samhällets krav på att skaffa barn. Det visar Jenny Björklunds nya forskning, gjord vid Centrum för genusvetenskap, som publicerats i bokform.

  • Det allra vackraste för trendiga fruntimmer

    När de första stick- och virkbeskrivningarna på svenska publicerades i mitten av 1800-talet, beskrevs det som det allra vackraste av alla fruntimmerhandarbeten. Såväl till nytta som till nöje för den trendmedvetna och flitiga medel- och överklasskvinnan. Några årtionden senare har mönstren flyttat in i modejournalerna. I en ny avhandling från undersöks hur de förändringarna påverkade handarbetet.

  • Europaperspektiv 2021 om vägar till ett uthålligt EU

    Vid årets webbinarium för lanseringen av den tvärvetenskapliga årsboken Europaperspektiv diskuterar nio ledande forskare hur EU kan möta några av vår tids stora utmaningar och finna vägar till ett långsiktigt uthålligt EU. Coronapandemin är den senaste i en rad händelser som visar att EU har avgörande vägval framför sig för att nå en politiskt, ekonomiskt och socialt uthållig union.

  • Arkiven avgörande för Frimurarnas identitet

    Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp - och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet, som fokuserar på Frimureriets arkivering under 1700- och 1800-talen.

  • Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som idag

    I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en kollega lösa en över 300 år gammal gåta gällande ett spel i det Augsburgska konstskåpet.

  • ​Västtyskt perspektiv i romaner om Berlins klasskifte

    Östtyskar, arbetare och migranter har en undanskymd roll när tyska romanförfattare skildrar förändringen av Berlins bostadsområden efter Berlinmurens fall. Istället är det den västtyska kreativa medelklassens perspektiv som dominerar. Det kommer fram i en ny avhandling från Uppsala universitet, som handlar om hur förändringarna beskrivs i den tyska skönlitteraturen.

  • ​Självbiografierna starka i millennieskiftets serier

    När serietecknare berättar om sig själva växer en tydlig bild av samtiden fram. Under åren 1965-2015 händer mycket i det svenska samhället. Samma sak med den svenska seriescenen, där Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen blir viktiga tecknare av svenska alternativserier. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar forskaren på seriernas betydelse som samtidsdokument.

Visa mer