Den religiösa retorikens roll under folkmordet i Rwanda
I en ny avhandling i historia från Uppsala universitet undersöker Olov Simonsson hur religiösa begrepp användes i propaganda före och under folkmordet i Rwanda för 25 år sedan.
I en ny avhandling i historia från Uppsala universitet undersöker Olov Simonsson hur religiösa begrepp användes i propaganda före och under folkmordet i Rwanda för 25 år sedan.
Antalet döda i organiserat våld är det lägsta på sju år. Det visar nya data från fredsforskare vid Uppsala Conflict Data Program, UCDP, vid Uppsala universitet. Forskarna oroas dock över den ökade andelen konflikter med andra staters inblandning. Dessa konflikter tenderar nämligen att vara både längre och blodigare.
Muslimer som är födda och uppvuxna i västvärlden stödjer extremism i större utsträckning än personer som är födda och uppvuxna på annat håll och som emigrerat till västvärlden. Det visar forskning från Uppsala universitet. Forskarna menar att de västfödda muslimernas stöd för extremism kommer av känslan av att vara missgynnade och marginaliserade jämfört med majoritetsbefolkningen där de bor.
I biståndsarbete är det viktigt att förstå de faktorer som har betydelse för hur framgångsrika olika projekt blir. I en ny avhandling i nationalekonomi vid Uppsala universitet har kvinnors och mäns, äldres och yngres, hög- och lågutbildades attityder till risk undersökts före, under och efter en dramatisk händelse. Kunskapen kan bidra till att öka möjligheterna till rätt insats vid rätt tidpunkt.
För tredje året i rad minskar antalet döda i organiserat våld i världen. Det visar nya data från fredsforskare vid Uppsala Conflict Data Program (UCDP), Uppsala Universitet. UCDP registrerade 90 000 dödsfall under 2017, en minskning med hela 32% sedan den senaste toppnoteringen 2014. Syrien är det land där skillnaden är som störst.
Det nya datasystemet ViEWS gör prognoser över var i världen väpnade konflikter kan komma att uppstå. Systemet är tänkt att användas av världsorganisationer som FN, som ska kunna få tidiga tecken på var en konflikt är på väg att blossa upp. Projektet ViEWS leds av freds- och konfliktforskare vid Uppsala universitet. All data kommer att vara öppna. Nu kommer den första rapporten från Afrika.
Den 22 april arrangeras årets Dag Hammarskjöldföreläsning. Talare är Förenta Nationernas generalsekreterare António Guterres. Journalister inbjuds att anmäla sig till evenemanget.
Varför attackerar en del västerlänningar muslimska minoriteter och asylsökande och varför stöttar och engagerar sig en del muslimer i terror mot väst? Nya forskningsresultat tyder på att orsaken till sådant extremt beteende kan vara densamma i båda grupperna. Forskningen presenteras i en ny artikel i European Journal of Social Psychology.
När fredsforskare vid Uppsala Conflict Data Program summerar året som gått blir det tydligt att mycket har handlat om Islamiska staten, IS. 2017 var året när IS hävdades vara besegrat i Irak och Syrien. Trots att IS tillbakagång fört med sig att antalet döda i Syrien minskar, ser man att antalet dödsoffer i världen ligger på en fortsatt hög nivå.
När stater engagerar sig i väpnade konflikter genom att bistå de stridande parterna med militära resurser blir den efterföljande freden skörare och sannolikheten att förhandlingar inleds minskar. Det visar freds- och konfliktforskaren Niklas Karlén i en färsk avhandling vid Uppsala universitet.
Var 2015 års flyktingkris en kris i fråga om flyktingar i sig eller en fråga om EU:s interna gränser, politisk polarisering och brist på krishantering? I ett nytt forskningsprojekt finansierat av EU Horizon 2020 och lett från Uppsala universitet, ska frågan studeras med utgångspunkt i elva olika länder och med 14 olika partners, från bland annat Irak, Libanon och Turkiet.
För några år sedan gick en demokratiseringsvåg över arabvärlden, idag är situationen allt annat än demokratisk i flera av länderna. I väst får växande populism konsekvenser för tilltron för demokratin som system. Är demokratin i kris, eller finns det en väg framåt? Vid ett jubileumssymposium i Uppsala den 21 september diskuteras den senaste forskningen på området.
Katastrofsituationer kan rucka på den sociala ordningen och ge människor möjlighet att använda sin kreativitet. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet, där forskaren har studerat vad som hände när orkanen Sandy drabbade New York 2012. Hur samarbetade olika grupper under själva katastrofen, och vad hände när det akuta skeendet övergick i ett långsiktigt politiskt återuppbyggnadsarbete?
Att Socialdemokraterna förlorade riksdagsvalet 2006 berodde till stor del på S-regeringens krishantering av stormen Gudrun 2005. Till viss del bidrog även regeringens hanterande av tsunamikatastrofen 2004. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Antalet dödade i organiserat våld runt om i världen minskade under förra året för andra året i följd. Det visar nya data från fredsforskare vid Uppsala Conflict Data Program (UCDP). Den stora andelen konflikter med inblandning av externa aktörer oroar dock forskarna.
Nu har forskare hittat förklaringen till vad som orsakade det största vulkanutbrottet under mänsklighetens historia. Vulkanen avslöjades med hjälp av ledtrådar gömda inuti mikroskopiska vulkaniska kvartskristaller.
När Barack Obama tillträdde som president för åtta år sedan ärvde han flera krig med amerikansk inblandning från sin föregångare. När han nu lämnar över makten till Donald Trump är USA fortfarande direkt inblandat i omfattande stridshandlingar i sju länder. I inget av dessa länder ser situationen särskilt ljus ut, utan tvärtom ökar dödandet, enligt forskare vid Uppsala Conflict Data Program, UCDP.
Med inspiration från hur människor rör sig under en hårdrockskonsert, har ett internationellt forskarteam lett från Uppsala universitet undersökt rörelser i folkmassor med hjälp av matematik och visar i en studie hur man kan identifiera riskzoner innan katastrofen sker.
Svår torka är kopplat till en högre förekomst av väpnade konflikter i politiskt marginaliserade jordbruksberoende samhällen i de minst utvecklade länderna. Genom att stärka dessa gruppers politiska status och ekonomiska välfärd kan risken för konflikter dämpas. Det är en av slutsatserna i en studie av forskare på Uppsala universitet och Fredsforskningsinstitutet i Oslo, publicerad i PNAS.
Varför blir kulturarv måltavlor i vissa konflikter? Hur kan ett samhälle hantera och arbeta med kulturarv efter en svår konflikt? Dessa frågor behandlas i en internationell konferens som hålls i Visby vid Uppsala Universitet Campus Gotland den 15–16 september. Forskare från en rad länder så som Egypten, Sudan, Irak, Palestina, Kroatien, Bosnien och England deltar.