Den mediala debatten om folkbiblioteken domineras av författare, vilket ger en ensidig bild av en plats där man enbart lånar skönlitteratur i bokform. Detta kan påverka såväl bibliotekens legitimitet, som politiska beslut och besökares beteende. Åse Hedemark, som i sin avhandling analyserat en rad biblioteksdebatter, disputerar vid Uppsala universitet den 9 maj.
Om skönlitteraturen har en särskild uppgift i kritiken av första världskriget undersöks i det avhandlingsarbete i litteraturvetenskap som läggs fram vid Uppsala universitet den 3 april. Utmärkande för de skönlitterära berättelsernas krigskritik är att de inte väjer för tvetydighet och pessimism.
Boken ”Evolutionary Conservation Genetics”, som ges ut av Oxford University Press den 3 mars, handlar om genetikens betydelse för olika arters vara eller icke-vara. Professor Jacob Höglund vid Uppsala universitet är författare och i boken belyser han bland annat vikten av att kunna anpassa sig.
Orden är den engelska författarinnans Iris Murdochs egna och kärlekens roll i Murdochs filosofi presenteras den 21 februari 2009 i en avhandling i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet. Men det är inte det strikt kristna kärleksbegreppet som avhandlas utan en originell tolkning av det platonska Eros.
På 60-talet stals Isaac Newtons "Principia" från Carolina Rediviva och har sedan dess varit på resa i Europa och USA. För en tid sedan donerades den av sin amerikanska ägare till vänföreningen American Friends of Uppsala University, som idag återlämnade boken till Uppsala universitet.
På 60-talet stals Isaac Newtons "Principia" från Carolina Rediviva och har sedan dess sålts flera gånger runt om i världen. Efter en donation till vänföreningen American Friends of Uppsala University har den nu till sist hittat tillbaka till Uppsala. Media hälsas välkomna att delta när boken officiellt återlämnas den 22 januari.
I en skriven text är det relativt oproblematiskt att ge nödvändiga bakgrundupplysningar om det som sker. Men hur får vi den informationen i en pjäs eller en film utan att man kompletterar med textrutor? Denna fråga undersöker litteraturvetaren Hanif Sabzevari i sin avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 20 december.
För att hedra årets Nobelpristagare Jean-Marie Gustave Le Clézio och ge alla intresserade en inblick i hans verk arrangeras en svensk-fransk afton "I sällskap med Le Clézio" den 14 november.
Den 22 maj firar vi Uppsalastudenternas dag i universitetshuset. Vi vill lyfta fram och hylla studenternas engagemang i studentföreningar, nationer, studentprojekt och studentkårer. Möt Årets Uppsalastudent och lärarna från årets grundutbildningsinstitution. Kom och var med på firandet av Uppsalas studentliv.
Upphovsrätten har alltid präglats av motsättningen mellan det fria och tillgängliga, som ofta kopplas till yttrandefrihet, och upphovsmannens rätt till sitt verk. Men ser man till historien finns det också ett starkt samband mellan dessa rättigheter, där yttrandefriheten var en förutsättning för författarrätten. Det visar Gunnar Petris avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 9 maj.
Skolan måste anpassa litteraturen efter eleverna och inte tvärtom. Eleverna måste dock få redskap för att utveckla sin litterära repertoar. Den slutsatsen drar litteraturvetaren Helen Schmidl som under ett läsår studerat hur fyra årskurs 8-klasser tolkar skönlitteratur. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 11 april.
Närmare 3000 verk från ett polskt jesuitbibliotek som kom till Uppsala universitet som ett krigsbyte på 1600-talet har nu katalogiserats. Arbetet har gjorts i nära samarbete med Polens nationalbibliotek, och bland verken finns några av Uppsala universitets största bokskatter. Att katalogiseringen är klar firas med ett seminarium tisdagen den 8 april om bland annat krigsbyten.
Sugen på en resa till Kina i helgen? I så fall räcker det med att ta sig till Museum Gustavianum, där Uppsala universitets stora satsning Tema Kina inleds den 5-6 april. En rad forskare från olika vetenskapsområden förmedlar intryck, bilder och berättelser från Mittens rike, dessutom blir det bland annat teprovning och dokumentärfilm om kinesisk punk. Programmet fortsätter hela våren.
"Du har inte städat!", "Du har tagit den sista mjölken!" – när vi grälar gör vi det oftast genom att klandra andra för deras beteende, visar en ny avhandling vid Uppsala universitet. Marie Sörlin har studerat ett antal fiktiva gräl i svensk dramatik från de senaste 300 åren och kommit fram till att vi fortfarande grälar på samma sätt som på 1700-talet. Hon disputerade den 1 mars.
Statsvetaren Erik Åsard, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet, har som förste svensk skrivit en bok om Hillary Clinton. Den handlar om hennes uppväxt, studenttid och om hennes politiska idéer. Boken avslutas med en analys av Clintons möjligheter att bli USA:s första kvinnliga president.
I samband med att den världskände författaren och litteraturvetaren Umberto Eco kommer till Uppsala universitet för att ta emot sitt hedersdoktorat arrangeras ett offentligt samtal i universitetsaulan. Professor Torsten Pettersson ställer frågor och Eco berättar om sin forskning och sina romaner.
Sylvester Johannis Phrygius, en av den svenska litterära barockens portalgestalter, har fått sin tidiga diktning översatt och kommenterad av doktoranden Peter Sjökvist vid Uppsala universitet. Disputationen äger rum den 15 december.
Många poeter men fortfarande relativt få läsare – så kan man beskriva svensk lyrikutgivning under perioden 1976–1995. Utgivningen av lyrik ökade kraftigt efter att det statliga litteraturstödet inrättades år 1975, och antalet kvinnliga poeter har också stigit. Det visar en ny avhandling av Åsa Warnqvist som granskas vid Uppsala universitet den 30 november.
Historisk-filosofiska fakulteten har utsett två nya hedersdoktorer: professor Umberto Eco, författare till bland annat Rosens namn, samt James C. Scott, mycket inflytelserik professor i politik och antropologi vid Yale University.
Den tidiga, romantiska 1800-talsromanen skulle vara en ”underbar berättelse” som skildrade äventyr och ärofulla hjältedåd. Litteraturvetaren Henrik Wallheim har i sin avhandling analyserat författaren och litteraturkritikern Vilhelm Fredrik Palmblad och visar bland annat hur karaktären på dessa hjältedåd förändrades med tiden. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 6 oktober.