Rektor Anders Hallberg har beviljat Uppsala linneanska trädgårdar drygt 1,5 miljoner kronor för ett nytt systematiskt kvarter och ett nytt stenparti med skandinaviska fjällväxter i Botaniska trädgården. Den nya anläggningen ska bli en del av en värdig, praktisk och inbjudande entré mot Blåsenhus.
Valet av namn talar om vem du är – och vilka förhoppningar du har om ditt barns framtid. Emilia Aldrins doktorsavhandling från Uppsala universitet visar att namnvalet är en viktig social handling för dagens föräldrar.
Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans med internationella kollegor sett att för lite sömn kan få kroppen att minska energiförbrukningen samtidigt som den lagrar extra mycket näring. I långa loppet kan detta leda till fetma. Forskningsresultaten har nyligen publicerats i American Journal of Clinical Nutrition.
Antalet människor som röker vattenpipa ökar dramatiskt i hela världen. En stor andel av dem som börjar är unga och många tror att vattenpipan är mindre farlig än cigaretter. Något som inte stämmer. Vid Uppsala universitet pågår forskning omkring varför man börjar röka vattenpipa.
En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet och Broad Institute vid MIT och Harvard har upptäckt genen bakom hundrasen Shar-Peis karakteristiskt rynkiga hud. Samma gen visade sig vara kopplad till en kronisk febersjukdom som ofta drabbar rasen. Rönen publiceras idag i PLoS Genetics och har medicinsk betydelse även för människors hälsa.
I början av mars fylls Linnésalen, Botaniska trädgården i Uppsala, av blommande kameliaträd. Det är den danske blomsterkonstnären Tage Andersen, som gästar den pampiga nyklassicistiska byggnaden med sin imponerande kameliasamling.
Stockholms utveckling som stad har tvingat fram en storstadsestetik som lett till en ny fiktionsform – storstadslitteraturen. Litteraturvetaren Alexandra Borg tar i sin avhandling ett grepp om stockholmslitteraturen och visar att den varit betydelsefull för stockholmarnas identitet. Disputationen äger rum den 25 februari.
Efter 25 år blommar vad som mycket väl kan vara en ny art av aloë. Mats Thulin, professor vid avdelningen för systematisk biologi vid Uppsala universitet, hittade 1985 växten på gipskullar i Nugal, Somalia och tog med sig frön hem till Sverige.
Ordet knyppling har under vår tid varit liktydigt med onyttigt kvinnligt arbete. Men under 1500- och 1600-talet var knypplade bårder och uddar av guld och silver på klädedräkt och andra textilier status och förbehållet samhällets allra översta skikt. Textilvetaren Lena Dahrén har gjort den första studien någonsin av detta konst- och kulturhistoriskt värdefulla och världsunika material.
Grundaren av en klassisk hotellkedja, en av männen bakom en lika klassisk hamburgerkedja, modellen som sadlade om till entreprenörskap och författaren och debattören som medverkat i nära hundra böcker om näringsliv. Det är årets huvudtalare på Anders Wall-föreläsning vid Uppsala universitet på torsdag. Bland dagens unga entreprenörer finns hjärnorna bakom framgångssagan Happy Socks.
Vad är det som gjort japansk populärkultur, till exempel Manga, så framgångsrik – inte bara i Japan utan över hela världen? Kulturgeografen Jakob Nobuoka har analyserat hur den skapats och visar bland annat att konsumenterna har en viktig roll som aktiva kreatörer. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 10 september.
Mitt under den svenska designens mest glansfyllda segertåg på 1960-talet började det pyra under den välpolerade ytan. Med beteckningen den fria formen ringar Cilla Robach vid Uppsala universitet in en relativt okänd företeelse i svensk formhistoria. Det handlar om föremål som bröt mot estetiska normer, mot hantverkstraditioner och mot krav på tingens brukbarhet. Avhandlingen granskas den 4 juni.
Pappornas betydelse för sina döttrars attityder till mat och ätande har inte uppmärksammats tillräckligt. Det menar beteendevetaren Josefin Westerberg Jacobson som den 11 juni disputerar vid Uppsala universitet på en avhandling om risk- och skyddsfaktorer för utveckling av stört ätbeteende. Hon visar också att flickor som önskade att de vore smalare löpte högre risk.
Besluten att skaffa barn och skaffa bostad hänger allt mer ihop, i takt med att det blir svårare att ta sig in på bostadsmarknaden. Särskilt svårt är det för barn till föräldrar med låg socio-ekonomisk status att köpa bostad tidigt. Det visar Cecilia Enström Öst som lade fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 20 maj.
42 lag ska tävla om vilka som tar sig den 300 meter långa sträckan i Fyrisån på snabbast tid. Lördagen den 8 maj är det dags för Akademiska rodden där studenter och anställda från Uppsala universitet och SLU slåss om äran med OS-kommentatorn Roberto Vacchi i speakertornet.
Den australiska zebrafinken väger mindre än femton gram, har samma partner hela livet och lär sig att sjunga av sina föräldrar. Forskare vid bl a Uppsala universitet har nu för första gången analyserat zebrafinkens genom, och resultaten ger nya ledtrådar till mekanismerna och evolutionen bakom kommunikation genom läten. Studien publiceras i tidskriften Nature.
Med sol och minskande snötäcke närmar sig trädgårdssäsongen med stormsteg. I år satsar de linneanska trädgårdarna extra mycket på att dela med sig av trädgårdspersonalens gedigna kunskaper. Redan kommande helg ges en kurs i beskärning av fruktträd och sedan fortsätter trädgårdsåret med ytterligare kurser och praktiska visningar.
FN har utsett år 2010 till det internationella året för biologisk mångfald. Vid Uppsala universitet finns många forskare inom biologisk mångfald, i den bifogade listan finns kontaktuppgifter till några av dem.
Ikväll publiceras kartläggningen av hästens arvsmassa i Science. Arbetet har letts av Kerstin Lindblad-Toh, professor vid Uppsala universitet och Director of Vertebrate Genome Biology vid Broad Institute. Studien visar på stora likheter mellan hästens och människans arvsmassa och ger nya möjligheter för forskare världen över att leta efter sjukdomsgener hos hästar, och därmed även människor.
Den globala ekonomiska krisen, som även drabbat Sverige, har inte satt några spår i svenska folkets inställning till mångfald inom olika områden i samhället. Resultaten i årets Mångfaldsbarometer vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet, visar tvärtom på en stabil situation och andelen svenskar med negativa attityder ökar inte.