Ny forskning: Fredsprocesser efter krig är en farlig period för många kvinnor som tvingas leva granne med män som begått grova övergrepp under kriget. Det kan vara både retraumatiserande och stigmatiserande. Kvinnor är säkerhet är inte politiskt prioriterat i utformningen av fredsavtal. Här finns en förbättringspotential, om FN skulle börja ge kvinnors perspektiv mer utrymme, skriver fredsforskare
Årets Forsskålsföreläsare är rysslandsforskaren Martin Kragh. Temat: "Yttrandefriheten och det auktoritära hotet", utifrån en nutid då demokratins ställning diskuteras, ickedemokratiska styren stärks och yttrandefriheten inskränks på flera håll. Vad innebär det? Finns det historiska lärdomar och paralleller att dra? Efter föreläsningen följer ett debattsamtal. Programmet är öppet för allmänheten.
Det var de båda politiska blockens oförmåga att se och ta ansvar för systemfelen i välfärdssamhället som blev avgörande för den sk tiggeridebatten i början av 2010-talet. Oförmågan innebar att de lämnade walkover till SD som ensamma fick formulera både problemet och en lösning. Det bäddade för SD:s stora framgångar i riksdagsvalen, skriver Erik Hansson, kulturgeograf, i en nyutkommen monografi.
Fyra personer uppmärksammas i år för sina insatser för mänskliga rättigheter: professor emeritus Ove Bring, Stockholms universitet, professor Elisabeth Rynning, lektorn Brian Palmer och läkaren, doktoranden Andreas Tolf, vid Uppsala universitet.
Uppsala universitet inviger Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning, ett nationellt centrum för att samla världens kunskap kring nedrustningsfrågor. FN:s biträdande generalsekreterare för nedrustningsfrågor, Izumi Nakamitsu, invigningstalar på distans, på plats talar bland andra Beatrice Fihn, ICAN samt mottagare av Nobels fredspris 2017 och Rupal N. Mehta, University of Nebraska-Lincoln, USA
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorna söker sig till surrogatmödraskap, och hur de förhåller sig till processen.
Det har blivit allt vanligare med våldsamma politiska processer över hela världen. Allra vanligast är det i länder i Mellanöstern och i Afrika. Det visar en ny kartläggning gjord av fredsforskare vid Uppsala universitet. I och med kartläggningen har våldsamma politiska processer från och med nu införts som en egen fjärde kategori i Uppsala universitets konfliktdatabas UCDP.
Den 17 september arrangeras årets Dag Hammarskjöldföreläsningar. Talar gör både 2021 års föreläsare Agnès Callamard, generalsekreterare för Amnesty International, och Parisavtalets “chefsarkitekt” Christiana Figueres, vars föreläsning 2019 fick skjutas upp. Journalister inbjuds att anmäla sig till evenemanget.
Ett samkönat äktenskap ingått i ett EU-land kan ses som ogiltigt i ett annat. Argumentet är ofta att samkönade äktenskap står i alltför stor kontrast till den egna rättsordningen. I en ny avhandling i internationell privaträtt har Laima Vaige analyserat hur ett sådant sätt att tillämpa lagen står sig emot Europakonventionen och EU-rätten.
Regeringen ger Uppsala universitet uppdraget att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för forskning om kärnvapennedrustning. Med ett tvärvetenskapligt perspektiv med forskare inom bland annat freds- och konfliktforskning, kärnfysik, artificiell intelligens och statsvetenskap, kommer blivande Alva Myrdal-centrum bedriva forskning med målet att bidra till en säkrare värld för hela mänskligheten.
I en ny avhandling i kulturgeografi analyserar Erik Hansson det svenska samhällets reaktioner på tiggande EU-medborgares närvaro. Avhandlingen behandlar tiggandets historia och sociala problem men analyserar också människors känslor och reaktioner i mötet med någon som ber om hjälp.
Doris Bergen är professor i förintelsestudier vid University of Toronto. Under sin Hugo Valentin-föreläsning vid Uppsala universitet den 10 april kommer hon att ha ett särskilt fokus på genus, sex och sexualitet under Förintelsen.
Det är viktigt att inse att anställda inom rättsväsendet, exempelvis åklagare och domare, påverkas av sina känslor i arbetet. Genom att tala öppet om det får man bättre möjligheter till reflektion och att hantera känslorna på ett medvetet och professionellt sätt. Det visar ny forskning från Uppsala universitet och Göteborgs universitet som nyligen publicerats i bokform.
Hur hänger mänskliga rättigheter, utveckling och säkerhet ihop? Jan Eliasson, ordförande för fredsforskningsinstitutet Sipri och tidigare bland annat utrikesminister, ordförande för FN:s generalförsamling och vice generalsekreterare i FN, kommer till Uppsala universitet på fredag, 22 september, och håller en öppen föreläsning i ämnet.
För några år sedan gick en demokratiseringsvåg över arabvärlden, idag är situationen allt annat än demokratisk i flera av länderna. I väst får växande populism konsekvenser för tilltron för demokratin som system. Är demokratin i kris, eller finns det en väg framåt? Vid ett jubileumssymposium i Uppsala den 21 september diskuteras den senaste forskningen på området.
2017 års Skytteanska pris för enastående bidrag till statskunskapen tilldelas Amartya Sen, Thomas W. Lamont Professor vid Harvard University.
Christopher R. Browning, professor emeritus vid University of North Carolina, hör till de mest renommerade inom forskningen om Förintelsen. Den 16 mars håller han den femtonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
När Barack Obama tillträdde som president för åtta år sedan ärvde han flera krig med amerikansk inblandning från sin föregångare. När han nu lämnar över makten till Donald Trump är USA fortfarande direkt inblandat i omfattande stridshandlingar i sju länder. I inget av dessa länder ser situationen särskilt ljus ut, utan tvärtom ökar dödandet, enligt forskare vid Uppsala Conflict Data Program, UCDP.
I år fyller Tryckfrihetsförordningen 250 år. Årets Forsskålssymposium vid Uppsala universitet uppmärksammar tryckfrihetens betydelse och möjligheter, men också dess hot och utmaningar.
Varför blir kulturarv måltavlor i vissa konflikter? Hur kan ett samhälle hantera och arbeta med kulturarv efter en svår konflikt? Dessa frågor behandlas i en internationell konferens som hålls i Visby vid Uppsala Universitet Campus Gotland den 15–16 september. Forskare från en rad länder så som Egypten, Sudan, Irak, Palestina, Kroatien, Bosnien och England deltar.