I en ny avhandling från Uppsala universitet undersöker Arwid Lund hur wikipedianer, personer som bidrar med information till Wikipedia, ser på sitt arbete med uppslagsverket. Varför engagerar de sig och hur ser de på sin egen och Wikipedias roll i samhället?
Intresset från politiker, företag, media och allmänhet för hur Internet påverkar våra liv och vårt samhälle har lett till mängder av undersökningar om IT-användning. I en ny avhandling lyfter IT-forskaren Håkan Selg fram behovet av teoretisk medvetenhet för att stärka forskningens roll som kunskapskälla.
Instagramprojeketet ”Min universitetsstad” som genomfördes av Uppsala universitets kommunikationsenhet förra året har vunnit första pris i en europeisk tävling inom kommunikationsområdet. Det avgjordes vid den årliga Euprio-konferensen i går kväll.
I en ny avhandling från Uppsala universitets institution för informatik och media har Irène Grundberg undersökt vilka de svenska TV-producenterna inom drama och journalistik är och vad de har för bakgrund. Hon har också studerat vägen från programidé till färdig tv-produktion.
När alltfler använder digitala läroplattformar och nätverk som Facebook, Instagram och Youtube i undervisningen vid universitet och högskolor har frågan om vem som har rätt till materialet blivit allt hetare. Tillfaller upphovsrätten universitet eller läraren som upphovsman? Den 18 november arrangeras en nordisk konferens vid Uppsala universitet där denna fråga diskuteras.
Journalisten Kjell Albin Abrahamson och de båda brittiska professorerna Irini Moustaki och Sir Keith V. Thomas har utsetts till nya hedersdoktorer vid samhällsvetenskapliga fakulteten.
Journalisten Christina Jutterström, som haft flera tunga chefspositioner inom media, kommer till Uppsala universitet den 2 oktober för att hålla alumnföreläsning. I samband med arrangemanget offentliggörs också årets alumn.
Bilden av 1930-talets Sverige och det intensiva arbete med att reformera samhället som ägde rum har präglats av föreställningar om social ingenjörskonst och expertvälde. I sin avhandling riktar idéhistoriken Petter Tistedt ljuset på de många aktiviteter som arrangerades för att engagera medborgarna i samhällsutvecklingen och ger därmed en intressant och bredare bild av decenniet.
Den svenska PR-konsultmarknaden har under de senaste 20 åren ökat med 700 procent. Alltfler anlitar PR-konsulter, något som ofta kritiseras och framställs i negativt ljus. Företagsekonomen Anna Tyllström har skrivit en avhandling i ämnet och beskriver en bransch som biter sig i svansen; där den otydlighet som skapar problem med legitimitet samtidigt är en central del av det som säljs.
Att synas och skapa igenkänning och på så vis förbättra sitt anseende står i centrum när svenska myndigheter planerar sitt kommunikationsarbete. I vissa fall beskrivs synlighet som nödvändigt för att myndigheter ska kunna utföra sina uppgifter men synlighet har även kommit att bli ett mål i sig självt. Det visar en ny forskningsrapport.
Vilken roll spelar nya medier för att skapa innehåll i nationsbegreppet? Idag finns det ett stort intresse att marknadsföra länders särart som varumärken på en global marknad. Sociologen Magdalena Kania-Lundholm visar att nya medier kan vara en positiv demokratisk kraft när i länder i stark förändring söker efter en ny nationell identitet.
Dagens samhälle ställer allt högre krav på individens eget ekonomiska ansvarstagande. Charlotta Bay har i en avhandling vid Uppsala universitet undersökt hur regeringen, ett svenskt pensionsbolag och tv-programmet Lyxfällan kommunicerar privatekonomiska budskap. Avhandlingen visar att ekonomisk information måste genomgå en rad översättningar som gör den tillgänglig och relevant för människor.
Ikeas reklamfilmer i Tyskland har nästan fått kultstatus och företaget har etablerat sig som Tysklands ledande möbelkedja. I en avhandling från Uppsala universitet analyserar Jennie Mazur hur Ikea ytterst medvetet arbetar med föreställningar om ”Swedishness” i sina reklamfilmer för den tyska marknaden.
Kommentarsfunktioner, bloggar och Twitter gör det möjligt för till exempel tidningar och politiker att interagera med sina läsare och följare. I en ny avhandling från Uppsala universitet har Anders Larsson undersökt i vilken utsträckning denna möjlighet utnyttjas. Han har sett att i valet 2010 användes Twitter framförallt som ytterligare en enkelriktad kommunikationskanal.
Den 9 maj anordnar Uppsala universitets företagsekonomiska institution i samarbete med Föreningen Företagsekonomi i Sveriges, ett seminarium där medias roll och betydelse för universiteten diskuteras.
Vad har amerikanska medier haft för inflytande i Sverige i ett historiskt perspektiv? Professor Jonas Björk är expert på amerikanska medier och har studerat hur t ex film och tv-program från USA kommit till Sverige genom historien. Den 19 april håller han årets Fulbrightföreläsning vid Uppsala universitet.
Alltfler använder sociala medier för att publicera och diskutera, men också som verktyg i arbetet. Men det senare gäller färre än man kan tro med tanke på den uppmärksamhet sociala medier fått i media. I en ny studie presenterar Håkan Selg resultat som visar hur olika typer av sociala medier används av dem som jobbar med IT och telekomfrågor.
E-post och mobiltelefon är de vanligaste verktygen för kommunikation i arbetslivet. Men direktmeddelanden, chatt, används allt mer och kommer sannolikt att bli ännu vanligare i framtiden. Det visar Uppsalaforskaren Håkan Selg i en studie om nya kontaktmönster i arbetslivet.
Exhibitionisterna berättar gärna om sin vardagliga konsumtion. Övertalarna försöker påverka andras ätande och auktoriteterna agerar opinionsbildare genom att förmedla någon annans erfarenhet. I en ny avhandling från Uppsala universitet har Anna-Mari Simunaniemi analyserat bloggosfärens frukt- och grönsakskommunikation.
Forskare vid Uppsala Center for Labor Studies, ett av Uppsala universitets strategiska forskningscenter, har tillsammans med Sida genomfört ett policyexperiment för att ta reda på om svenska ideella organisationer blir mer eller mindre effektiva genom en ökad finansiell kontroll. Studien visar att kontrollen både ledde till ekonomiska besparingar och bättre resultat.