Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicin

  • Specialistsjuksköterskor utbildas igen

    Uppsala universitet kan börja utbilda specialistsjuksköterskor igen. Högskoleverket bedömer nu kvaliteten som hög och meddelar att universitetet återfår examensrätten.

  • Små skillnader i enzymer ger helt olika funktioner

    Att enzymerna hittar rätt målsubstans i kroppen hänger på ytterst små detaljer i deras sammansättning. Enzymet glutationtransferas skyddar kroppen mot gifter, men genom små förändringar kan det omvandlas till ett enzym som framställer könshormoner. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet som publiceras i tidskriften Journal of Molecular Biology.

  • Mjölksyrebakterie kan hjälpa mot tarmsjukdom

    Vid den inflammatoriska tarmsjukdomen Ulcerös kolit förstörs det skyddande slemlagret på tjocktarmens insida. I sin avhandling visar apotekaren Olof Schreiber att mjölksyrebakterien Lactobacillus reuteri kan vara en potentiell framtida behandling mot sjukdomen. Avhandlingen försvaras den 6 mars vid Uppsala universitet.

  • Nydesignad apparatur lovande för framtida läkemedelsutveckling

    Vid utvecklingen av läkemedel är det viktigt att tidigt bestämma fysikaliska och kemiska egenskaper som kan påverka upptaget hos den tänkta aktiva substansen i kroppen. I sin avhandling har kemisten Anita Persson utvärderat en nydesignad apparatur för att bestämma upplösningshastigheten hos ett flertal läkemedelssubstanser. Avhandlingen försvaras den 26 februari vid Uppsala universitet.

  • Minskad användning av antibiotika hjälper inte mot etablerad resistens

    Effektiva antibiotika är en förutsättning för dagens sjukvård. En alltför hög antibiotikaanvändning i kombination med undermålig hygienisk standard leder dock till ökad resistens. I sin avhandling visar läkaren Martin Sundqvist att etablerad antibiotikaresistens inte verkar gå att ”tvätta bort” genom minskad användning. Avhandlingen försvaras den 26 februari vid Uppsala universitet.

  • Årets Celsius-Linnéföreläsningar om okända världar

    Kvantfysikens mysterium och genforskningens möjligheter att skapa nytt liv - årets Celsius-Linnéföreläsningar handlar om två av de mest häpnadsväckande och mytomspunna forskningsområdena av idag. Föreläsarna tillhör också de mest kända och ansedda forskarna inom sina områden: Anton Zeilinger och Craig Venter.

  • Lönsamt med screening för bråck på stora kroppspulsådern

    Bråck på stora kroppspulsådern resulterar årligen i 700-1000 dödsfall i Sverige. Brustet bråck kan förebyggas om sjukdomen upptäcks i tid och opereras. I en avhandling som försvaras vid Uppsala universitet den 19 februari visar Kevin Mani att överlevnaden efter operation har förbättrats under senare tid och att det är hälsoekonomiskt lönsamt att tidigt screena patienter med annan kärlsjukdom.

  • En enkel vattenmolekyl hjälper oss mot giftiga ämnen

    Enzymet glutationtransferas skyddar oss mot giftiga ämnen som kan påverka vår arvsmassa. Nu har Uppsalaforskare gjort den oväntade upptäckten att det är en enkel vattenmolekyl som aktiverar detta livsviktiga enzym. Resultaten publiceras i tidskriften Journal of Physical Chemistry och har betydelse för förståelsen av vårt avgiftningssystem.

  • Risk för att drabbas av stroke kan mätas med enkelt test

    Personer som har dåligt minne eller andra kognitiva svårigheter kan ha ökad risk att få stroke, oavsett om de fått demensdiagnos eller inte. Idag publiceras en ny studie i tidskriften Neurology som visar att personer i riskzonen för stroke troligen kan identifieras med ett enkelt test.

  • Studier på hund avslöjade starka riskfaktorer för SLE

    Forskare vid Uppsala universitet och SLU har hittat flera gener som leder till ökad risk för en SLE-liknande autoimmun sjukdom hos hund. Det är första gången som forskare hittar gener bakom en så komplex sjukdom. Studien publiceras idag i nätupplagan av Nature Genetics.

  • Funktion klarlagd hos enzym som skyddar mot degenerativa sjukdomar

    Degenerativa sjukdomar och åldrande har ett samband med oxidativ stress i kroppens celler, men det finns naturliga ”avgiftningsenzym” i hjärnan som kan oskadliggöra de farliga substanserna. En ny studie ledd av professor Bengt Mannervik vid Uppsala universitet visar nu hur detta enzym fungerar i detalj, vilket ökar möjligheten att utveckla förebyggande läkemedel.

  • Dubbelhänthet ökar risken för problem i skolan och ADHD

    Sannolikheten för mental ohälsa samt språk- och inlärningssvårigheter under barndomen är högre hos dubbelhänta än hos andra barn. Det visar en studie som letts av docent Alina Rodriguez vid Uppsala universitet och Imperial College London. Den publiceras idag i nätupplagan av tidskriften Pediatrics.

  • Reumatikers reaktioner mot gluten och mjölkprotein

    Många patienter som lider av ledgångsreumatism och andra reumatologiska sjukdomar är intresserade av hur deras hälsa påverkas av det de äter. I en avhandling som nyligen lades fram vid Uppsala universitet har Maria Lidén undersökt hur en ny teknik möjligen kan användas för att hitta de patienter som eventuellt kan dra nytta av en kostomläggning.

  • Ny kunskap om cellens grundläggande mekanismer

    När gener slås på i samband med genreglering sker större lokala förändringar i kromosomens struktur än man tidigare trott. Det visar en ny studie av en forskargrupp vid Uppsala universitet som publiceras i nätupplagan av tidskriften Genome Research. Studien visar bland annat att det behövs mer forskning på olika organismer för att förstå eukaryota cellers grundläggande mekanismer.

  • Lokal immunaktivering botar experimentell cancer

    Cancer kan bekämpas genom att patientens eget immunsystem aktiveras mot tumören. I sin avhandling visar Sara Mangsbo att kombinationsterapi av små syntetiska DNA-bitar som sprutas lokalt i tumören och systemisk aktivering av immunförsvaret är mycket effektivt mot experimentell cancer. Avhandlingen försvaras den 29 januari vid Uppsala universitet.

  • Internationellt samarbete för att möta etiska utmaningar

    Hur hanterar vi de etiska utmaningar som stamcellsforskningen ställer oss inför? Hur förhåller vi oss till andra biomedicinska forskningsresultat? Hur prioriterar vi resurser i ett samhälle med en åldrande befolkning? Svaren på svåra frågor som dessa kommer att sökas i ett nytt samarbete mellan Uppsala universitet och universitetet i Newcastle.

  • Minimala ändringar förändrar ett enzym dramatiskt

    En ny studie av en forskargrupp vid Uppsala universitet visar hur nya funktioner kan utvecklas i ett enzym. Detta kan till exempel förklara hur resistens mot gifter enkelt kan uppstå. Resultaten publiceras nu i den internationella biokemitidskriften The Journal of Biological Chemistry.

  • Viktig pusselbit ger kunskap om ribosomens funktion

    När ribosomer tillverkar protein i alla levande celler sker det genom en kemisk reaktion, vars höga hastighet har förbryllat forskare. Med hjälp av stora kvantmekaniska beräkningar på ribosomens reaktionscentrum har Uppsalaforskare nu för första gången kunnat ge en detaljerad bild av reaktionen. Resultaten publiceras tidskriften Proceedings of The National Academy of Sciences, PNAS.

Visa mer