Omkring fem procent av kvinnor i barnafödande ålder lider av PCOS (Polycystiskt ovarialsyndrom). Många av dessa är också överviktiga. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar läkaren Åsa Lindholm att överviktiga kvinnor som också lider av PCOS har en sämre fibrinolytisk funktion än andra överviktiga. Det skulle kunna betyda ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar i framtiden.
RNA, som anses vara en ursprunglig livsform, har delvis glömts bort av forskarvärlden som under lång tid har fokuserat på DNA. En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar för första gången en heltäckande bild av RNA-innehållet i kromatinet, den viktigaste biologiska komponenten i cellkärnan. Studien har nyligen publicerats i tidskriften Genome Research.
Att ställa in rätt temperatur i duschen kan vara svårt, eftersom det tar tid innan en vridning på kranen får effekt. På samma sätt fungerar det när gener slås ”på och av” i våra celler. I ett tvärvetenskapligt samarbete vid Uppsala universitet har en ny teori för hur man kan analysera tidsaspekten av genernas reglering tagits fram. Resultaten publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Tre år efter tsunamikatastrofen var flera av dem som drabbades fortfarande påverkade av det som hänt. Sämst mådde de som förlorat en nära anhörig och själva utsattes för en livshotande situation. Psykologen Kerstin Bergh Johannessons avhandling om överlevnad och traumatisk sorg är den första avhandlingen i Sverige att följa efterverkningarna efter en stor katastrof av detta slag.
Fysisk aktivitet gör att KOL-patienter upplever att de mår bättre och får en högre livskvalitet. Det visar sjukgymnasten Mats Arne i en avhandling som försvaras den 16 april vid Uppsala universitet. Hans forskning visar också att många sjuka skäms över att ha drabbats av KOL och att skammen gör att man dröjer med att uppsöka vård.
Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en ny metod för att påvisa mutationer och andra små genetiska variationer i aktiva gener. De har stora förhoppningar att metoden både blir ett viktigt forskningsredskap och kommer att bidra till utvecklandet av nya diagnostiska tester.
Vissa individer blir lättare beroende av god mat än andra. I sin avhandling visar apotekaren Johan Alsiö att de råttor som blev överviktiga av mat med mycket socker och fett fick ett starkt sockersug och ångest när de återgick till sin vanliga kost.
Hur hanterar vi de etiska dilemman som uppstår i samband med forskning på vuxna som inte kan in ge sitt informerade samtycke? I en artikel i tidskriften Bioethics föreslår etikforskaren Stefan Eriksson ett nytt sätt att tänka kring dilemmat med att inkludera demenspatienter och andra med nedsatt beslutsförmåga i forskning.
Forskare vid Uppsala universitet har identifierat en tidigare okänd mekanism för hudens normala omsättning och funktion. I en artikeln publicerad i tidskriften American Journal of Human Genetics visar de att den bakomliggande orsaken till en ovanlig hudsjukdom finns i en gen för cellens ”sopstationer”, proteasomerna. Studien kan på sikt leda till bättre behandlingar av olika hudåkommor.
Praktiken fyller en viktig funktion i apotekarutbildningen. I sin avhandling visar apotekaren Andy Wallman vikten av att studenter får en möjlighet att lära i en professionell miljö för att utveckla ett professionellt förhållningssätt. Omregleringen av apoteksmarknaden, med större skillnad mellan olika apotek, gör samarbetet mellan universiteten och branschen än viktigare för lärmiljön.
Ett enkelt EKG registrerat vid insjuknandet i schizofreni kan till viss del förutsäga hur psykossjukdomen kommer att utveckla sig på fem års sikt och enkla rutinblodprover tagna i det akutpsykotiska skedet kan sin tur förutsäga risken för fetmautveckling. Det är några av fynden som presenteras i en ny avhandling av läkaren Robert Bodén. Avhandlingen försvaras den 26 mars vid Uppsala universitet.
Efter en svår traumatisk hjärnskada är patienten under en längre tid beroende av andra för att få i sig näring. Sjuksköterskan Karolina Krakau visar i sin avhandling att många patienter blir undernärda under de första två månaderna efter skadan och att sjukvårdens rutiner omkring patienternas nutrition är bristfälliga. Avhandlingen försvaras den 25 mars vid Uppsala universitet.
Genom att cellreceptorer kombineras ihop på olika sätt kan en cell finjustera överföringen av en signal till en respons. Forskare vid Uppsala universitet har visat att en kombination av två besläktade men sinsemellan olika receptorer kan reglera utväxten av nya blodkärl efter behandling med tillväxtfaktorer. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften EMBO Journal.
Uppkomst av nya infektionssjukdomar, och återkomst av gamla, är en ödesfråga för samhället och för den sjukvård som idag tas för given. Den 16-17 mars arrangerar Uppsala universitet det största nationella mötet någonsin om så kallade zoonotiska sjukdomar i ett tvärvetenskapligt perspektiv. Ekologer, veterinärer och läkare från hela landet deltar.
Cellgiftsbehandling är vanligt vid tumörsjukdomar, men ett problem med metoden är att även kroppens friska celler skadas vid intensiv och långvarig behandling. Forskare vid Uppsala universitet har nu med biokemiska metoder lyckats förbättra ett av kroppens enzymer så att det effektivt kan bryta ned vissa cellgifter, och på sikt skulle kunna minska biverkningarna vid cancerbehandling.
Schimpansen är människans närmaste släkting. I sin avhandling har Anna Wetterbom studerat olika sorters skillnader i arvsmassan för att se om, och i så fall hur, de kan ge upphov till de olika särdrag vi kan se mellan arterna. Jämförelser mellan människa och schimpans kan leda till en större förståelse för mekanismer bakom sjukdomar och ökad kunskap kan rädda schimpansen från utrotning.
Utvecklingen av våra husdjur och grödor är den viktigaste innovationen som skett under människans historia. Genetiken bakom denna utveckling är dock fortfarande ofullständigt känd. Ett stort steg mot att förstå processen har nu tagits då Uppsalaforskare använt ny storskalig teknik vid för att kartlägga arvsmassan hos åtta olika sorters tamhöns och deras anmoder. Studien publiceras idag i Nature.
En stor andel födande kvinnor i fattiga länder har ingen kontakt med modern mödravård, vilket bidrar till höga mödradödlighetssiffror. Mattias Rööst vid Uppsala Universitet har studerat livshotande förlossningskomplikationer i Bolivia och visar bland annat att social marginalisering och avsaknande av mödravårdskontroller påverkar vårdsökarbeteende i samband med komplikationer.
I ett unikt svenskt forskningsprojekt inom kulturhälsa, med deltagande av skådespelare från Dramaten, visar forskare vid Uppsala universitet att fibromyalgipatienters smärta lindrades av att få spela teater med starka känslouttryck. Studien publiceras i den amerikanska vetenskapliga tidskriften The Arts in Psychotherapy.
Antalet personer som har haft stroke ökar vilket medför ökade insatser inom vården, men också ökade krav och förväntningar på att anhöriga ställer upp som vårdare. I sin avhandling visar Lena Olai att många anhörigvårdare upplever en hög belastning och känner sig deprimerade. Disputationen äger rum i Falun den 6 mars.