En ny avhandling från Uppsala universitet visar på en skillnad i utvecklingen mellan för tidigt födda och fullgångna barn. I avhandlingen framgår att barn födda före vecka 32 utvecklar sin förmåga att uppfatta rörliga objekt senare än fullgångna barn. I förlängningen kan detta leda till att utvecklingen senare i livet påverkas.
För tidigt födda barn skulle må bra av att få mer bröstmjölk under tiden de vårdas på sjukhus än vad de får i dag. Det visar en ny studie som presenteras i en avhandling från Uppsala universitet.
Kost baserad på nordiska livsmedel sänker kolesterolet och blodtrycket, minskar kroppsvikten och förbättrar kroppens insulinkänslighet. Det visar en forskargrupp vid Uppsala universitet i en studie som nyligen publicerats online i den välrenommerade tidskriften Journal of Internal Medicine.
Professor Bengt Glimelius tilldelas i dag ESMO´s (European Society for Medical Oncology) stora vetenskapliga pris, Hamilton Fairley Award. Han belönas för att ha deltagit i flera kliniska prövningar som påverkat dagens sätt att behandla patienter med tarmcancer.
I dagens gränslösa samhälle är det svårt att definiera sjukt respektive normalt. Även inom sjukvården. Det är utgångspunkten för årets Olof Rudbeck-dag den 15 oktober. Under temat Divergerande livsstilar och extrema beteenden – konsekvenser för sjukvården, blir det föreläsningar om allt från tonårshjärnans utsatthet till definitioner av normalt och onormalt inom psykiatrin.
Medicinska fakulteten vid Uppsala universitet har utsett två nya hedersdoktorer: Författaren P.O. Enquist och professor Rüdiger Hehlmann, som lett uppbyggnaden av det europeiska nätverket European LeukemiaNet.
Att ozon är skadligt att andas in är sedan tidigare känt. Nu visar ett svensk-brittiskt forskarteam vilka molekyler i det skyddande lagret på lungans insida som påverkas negativt. Studien har publicerats i senaste numret av tidskriften Langmuir, utgiven av American Chemical Society, och ger ny kunskap om ozonets skadliga verkan.
Fyra miljoner barn dör varje år under den första levnadsmånaden. Trots att en stor del av dessa dödsfall skulle kunna förhindras med enkla och kostnadseffektiva metoder har inget hänt de senaste decennierna. ST-läkaren Mats Målqvist beskriver i sin avhandling några av orsakerna och visar bland annat att majoriteten av dödsfallen inte ens rapporteras.
En helt ny typ av läkemedelssubstans mot Alzheimers sjukdom som utvecklats av Uppsalaforskare har nu gått in i klinisk prövning i USA. Den angriper förstadiet till de proteintrådar som orsakar sjukdomen, de så kallade protofibrillerna.
En forskargrupp från Uppsala universitet har utvecklat en helt ny metod som innebär en lösning på ett mycket svårt problem inom läkemedelsutvecklingen i prekliniska studier. Nämligen att mäta exakt hur mycket läkemedel som hamnat exakt var i en vävnad. Studien har nyligen publicerats i den ansedda tidskriften PLoS ONE.
Professor Otto Cars, som vid sidan av sin forskning om infektionssjukdomar har ett starkt internationellt engagemang för att förebygga det växande problemet med antibiotikaresistens, uppmärksammas nu internationellt för sitt arbete. APUA, The Alliance for the Prudent Use of Antibiotics, meddelade idag att han utsetts till årets mottagare av det prestigefyllda APUA Leadership Award.
Den 17-19 september samlas en grupp forskare i medicin och antropologi till en gemensam konferens för att diskutera studier som rör kvinnlig omskärelse.
Under 70 år har världen missbrukat antibiotika som gemensam resurs, genom slarvig användning och minskande ansträngningar att ta fram nya preparat. Resultatet är växande antibiotikaresistens, som hotar att ta sjukvården tillbaka till den tid när en lunginflammation oftast var synonym med döden.
Med gränsöverskridande samarbete och storskalig teknik är det möjligt att åstadkomma både nydanande medicinsk forskning och samhällsnytta. Detta vill SciLifeLab Uppsala nu demonstrera genom en rad projekt som får chansen att pröva nya vägar.
Ett av de allra största hoten mot den globala folkhälsan är det växande problemet med antibiotikaresistens som gör att vanliga infektioner inte längre kan behandlas. Den 6-8 september samlas forskare, politiker, hälsoorganisationer och läkemedelsindustri till ett globalt strategimöte i Uppsala.
En enkel mätning av troponin i blodprov kan identifiera patienter med en ökad risk för stroke och andra allvarliga komplikationer vid förmaksflimmer. Dessa helt färska resultat presenteras i dag av hjärtforskare från Uppsala vid den Europeiska hjärtkongressen i Stockholm.
Vinsterna med att gå över till nya blodproppshämmande läkemedel såsom dabigatran (Pradaxa) vid förmaksflimmer varierar beroende på kvaliteten på sjukhusens rutinbehandling med warfarin (Waran). Detta rapporteras idag av professor Lars Wallentin, Uppsala kliniska forsknings center (UCR), på den Europeiska hjärtkongressen i Stockholm. Studien publiceras samtidigt i tidskriften The Lancet.
Den nya blodproppshämmaren ticagrelor (Brilinta) från AstraZeneca är bättre på att minska risken för hjärtkärlrelaterade händelser hos patienter med akut kranskärlssjukdom än dagens rutinbehandling med clopidogrel (Plavix). Detta gäller oavsett genetisk profil. Dessa nya resultat presenteras idag vid den Europeiska hjärtkongressen i Stockholm samtidigt med publicering av resultaten i the Lancet.
Ett av de allra största hoten mot den globala folkhälsan är det växande problemet med antibiotikaresistens som gör att vanliga infektioner inte längre kan behandlas. Den 6-8 september samlas forskare, politiker, hälsoorganisationer och läkemedelsindustri till ett globalt strategimöte i Uppsala.
Ett nytt vaccin, som slår ut blodförsörjningen till cancertumörer, har visat sig mycket effektivt på möss. Tumörtillväxten minskade med hela 70 procent. Bakom studien, som nyligen publicerades i FASEB Journal, står en forskargrupp från Uppsala universitet. Nästa steg är att testa vaccinet på hundar med cancer.