En stor andel av brunnarna för dricksvatten i Bangladesh innehåller höga halter av arsenik. Forskare vid Uppsala universitet har tidigare visat att detta ökar risken för missfall och spädbarnsdöd. Nu visar de att det även ökar risken för diarré och lunginflammation hos de små barnen.
En svensk forskargrupp med forskare från bland annat Uppsala universitet har under femton år följt en grupp nordiska patienter med prostatacancer. Fynden i uppföljningen efter 15 år visar bland annat att en operation minskar risken för att dö i prostatacancer även för män med lågrisktumörer. Resultaten publiceras idag i The New England Journal of Medicine.
Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans med internationella kollegor sett att för lite sömn kan få kroppen att minska energiförbrukningen samtidigt som den lagrar extra mycket näring. I långa loppet kan detta leda till fetma. Forskningsresultaten har nyligen publicerats i American Journal of Clinical Nutrition.
Nu inleds en av de största forskningsstudierna i Sverige som ska studera sambandet mellan livsstilsfaktorer och gener för uppkomst av vanliga folksjukdomar. Den genomförs i ett samarbete mellan Uppsala och Lunds universitet och målet är att 300 000 svenskar ska ingå i studien. Den 26 april öppnas ett första testcenter i Uppsala.
Spädbarns uppmärksamhet dras mot saker som rör sig och låter samtidigt. Men forskare vid Spädbarnslabbet vid Uppsala universitet upptäckt att barnen helt ignorerar denna sortens information om de upptäcker rörelse som härstammar från människor. Forskningen publiceras nu i tidskriften Neuropsychologia och resultaten kan bland annat användas i forskningen kring barn och autism.
Antalet människor som röker vattenpipa ökar dramatiskt i hela världen. En stor andel av dem som börjar är unga och många tror att vattenpipan är mindre farlig än cigaretter. Något som inte stämmer. Vid Uppsala universitet pågår forskning omkring varför man börjar röka vattenpipa.
För ett halvår sedan togs ett första gemensamt steg för en global kraftsamling mot antibiotikaresistens. Inför Världshälsodagen den 7 april uppmanar nu nätverket ReAct, som leds från Uppsala universitet, världen att öka sina ansträngningar. För första gången på många år finns initiativ att få igång utveckling av de nya läkemedel som måste finnas när de gamla helt slutat fungera.
I västvärlden är havandeskapsförgiftning den vanligaste orsaken till graviditetsrelaterad dödlighet för både mor och barn. I sin avhandling visar Hella Hultin att risken för att drabbas av havandeskapsförgiftning var mer än tiofaldigad hos kvinnor som tidigare opererats för bisköldkörtelsjukdom.
Det växande problemet med antibiotikaresistens är ett stort hot mot den globala folkhälsan. I sin avhandling har Elisabet Nielsen utvecklat matematiska modeller som kan främja en effektivare utvecklingsprocess för läkemedel och som kan förbättra doseringsstrategierna för nya och redan tillgängliga antibiotika. Avhandlingen försvaras den 25 mars.
Upptäckten att vissa nervceller kan använda två olika signalsubstanser i sin kommunikation gör att forskare nu bättre kan förstå sjukdomar som schizofreni, Parkinsons sjukdom och olika former av beroenden. I tidskriften Nature Reviews Neuroscience presenterar Uppsalaforskaren Åsa Mackenzie, tillsammans med kanadensiska kollegor, en forskningsöversikt över ett nytt spännande område.
Kronisk smärta är ett tillstånd som är oerhört besvärligt för den som drabbas och som man idag inte kan behandla på ett tillfredställande sätt. I en ny studie presenterar nu Uppsalaforskare rön om inflammatorisk smärta som kan få betydelse för utveckling av nya behandlingar. Studien publiceras denna vecka i Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS.
En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet och Broad Institute vid MIT och Harvard har upptäckt genen bakom hundrasen Shar-Peis karakteristiskt rynkiga hud. Samma gen visade sig vara kopplad till en kronisk febersjukdom som ofta drabbar rasen. Rönen publiceras idag i PLoS Genetics och har medicinsk betydelse även för människors hälsa.
I en avhandling som läggs fram den 25 mars vid Uppsala universitet har Birgitta Segebladh undersökt om kronisk stress och våld i nära relationer kan vara faktorer som bidrar till svåra premenstruella besvär. Resultaten visar att det främst är de kvinnliga hormonerna progesteron och östrogen som utlöser symtomen.
Varje år dör 1.8 miljoner människor av tuberkulos, huvudsakligen i länder där sjukvården är otillräckligt utbyggd. Nu har EU gjort en unik storsatsning som innebär att ett stort antal universitet i Europa, däribland Uppsala universitet, går samman för att tillsammans med AstraZeneca jobba mot samma mål: Nya läkemedel i kampen mot sjukdomen.
Patienter med kronisk trötthet och patienter som lider av sviterna efter en Borreliainfektion uppvisar likartade symptom och har därför varit svåra att diagnostisera rätt. Nu har Uppsalaforskare tillsammans med amerikanska kollegor funnit att proteinsammansättningen i ryggvätskan är olika hos de båda patientgrupperna.
Kosttillskott till gravida minskar andelen spädbarn med vitamin B12-brist i Bangladesh. Det visar Hanna Eneroth i sin avhandling i internationell kvinno- och barnhälsovård. Disputationen äger rum den 9 mars vid Uppsala universitet.
Posttraumatisk stress efter en brännskada är relaterat till en selektiv uppmärksamhet av sådant som påminner om traumat. Det visar Josefin Sveen i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 11 mars. Hon har även testat ett instrument som kan identifiera personer i riskzonen.
Högt blodtryck kan i vissa fall orsakas av en godartad hormonproducerande tumör i binjurebarken. Nu har en svensk-amerikansk forskargrupp funnit en genetisk orsak till uppkomsten av dessa tumörer. Rönen publiceras idag i tidskriften Science.
I takt med ett varmare klimat kommer fästingarnas förekomst och därmed risken för borrelia att öka i Norden. Det visar en studie vid Uppsala universitet som publiceras i tidskriften Ticks and Tick-Borne Diseases.
Idag kan patienter med typ 1-diabetes behandlas genom transplantation av insulinproducerande celler från donatorer, men cellernas överlevnad är låg. Olof Eriksson presenterar i sin avhandling en avbildningsteknik som gör det möjligt att följa de transplanterade cellerna i kroppen – ett instrument som kan bli viktigt när man vill förstå varför cellerna skadas.