Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är en tumörform med varierande förlopp, där många patienter lever länge med sin sjukdom medan andra snabbt försämras. Forskare vid Uppsala universitet har använt ny sekvenseringsteknik för att studera och jämföra genetiska förändringar hos grupper av patienter med olika prognos. Metoden kan användas för att studera KLL på ett sätt som tidigare inte varit möjligt.
Polymera material har stor användning som biomaterial och används i bl a implantat och material för transport och frisättning av läkemedel. Jonas Mindemark vid Uppsala universitet har i sin avhandling bland annat visat att det är möjligt att få polymeren PTMC att binda till arvsmassa i form av DNA och föra in detta i levande celler. Försökens utfall mättes med hjälp av protein från lysmaskar.
Fleromättat fett minskar leverförfettning hos personer med bukfetma, även om de inte går ner i vikt. Det visar Uppsalaforskare i en oberoende koststudie som publiceras i majnumret av den vetenskapliga tidskriften American Journal of Clinical Nutrition. Valet av fett kan därmed även ha betydelse för att minska risken för vuxendiabetes.
Debatten kring orsaken till varför flera barn till asylsökande i Sverige drabbats av ett apatiskt tillstånd gick för några år sedan hög. Med en avancerad teknik undersöktes blodprov från barnen på Uppsala universitet och analysen visar tydligt samband mellan stresshormoner och tillståndets förlopp. Studien publiceras i tidskriften BMC Research Notes.
Varannan överlevande efter Estoniakatastrofen utvecklade posttraumatiskt stressyndrom, främst under de två första åren efter förlisningen. Det visar en avhandling från Uppsala universitet. Filip Arnberg har i sitt avhandlingsarbete undersökt stressreaktioner och ohälsa hos överlevande från Estoniakatastrofen 1994, flygplansolyckan i Gottröra 1991 och bussolyckan i Måbødalen, Norge, 1988.
Forskare vid Uppsala Universitet har i samarbete med Broad Institute of Harvard & MIT utvecklat nya bildanalysverktyg där effekten av nya läkemedel kan testas och data från storskaliga experiment analyseras. Till sin hjälp har de haft den 1 millimeter långa masken C.elegans. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Methods.
Forskare vid Uppsala universitet har redan tidigare slagit fast att mat lagad på nordiska livsmedel kan sänka kolesterol och blodtryck och minska kroppsvikten. Nu har samma forskare tillsammans med en matkreatör skrivit en kokbok där råvarorna från den vetenskapliga studien komponerats till läckra rätter.
För ungefär 300 000 år sedan anpassades människan genetiskt för att kunna producera ökade mängder Omega-3 och Omega-6 fettsyror. Denna anpassning kan ha varit avgörande för utvecklingen av den moderna människans unika hjärnkapacitet. I dagens livssituation bidrar denna genetiska anpassning istället till en högre risk att utveckla sjukdomar som hjärt-, kärlsjukdom.
Det finns ett samband mellan en typ av ftalater som används i bland annat kosmetika och plaster och risk att få diabetes bland äldre. Individer med förhöjda ftalatnivåer hade en ungefär dubbelt så hög risk att ha diabetes som de med lägre nivåer. Den slutsatsen drar forskare vid Uppsala universitet i en studie som publiceras i tidskriften Diabetes Care.
Om tandvården samverkade med primärvården kring provtagningar skulle fler patienter med tidigare okänt högt blodtryck eller högt blodsocker kunna få en diagnos i ett tidigt stadium. Det visar en avhandling från Uppsala universitet.
En forskargrupp vid Uppsala universitet har framställt ett effektivt enzym som man hoppas ska kunna ingå i en ny behandlingsform mot bröstcancer. Resultaten publiceras i den internationellt välrenommerade tidskriften Chemistry & Biology.
Forskare vid Uppsala universitet har identifierat en helt ny mekanism i nervcellerna och visar att transporten av membranproteiner inne i cellen är en mycket viktigt komponent för en välfungerande kroppsviktkontroll. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften PloS Genetics.
Okunskap och osäkerhet hos vårdpersonal och chefer, patienter som upplever skam och rädsla och menar att vården inte ger tillräcklig vägledning. Sjuksköterskan Maria Lindberg har skrivit en avhandling om multiresistenta bakterier inom vården och konstaterar att det finns områden som behöver förbättras.
Varje år drabbas tusentals svenskar av akut inflammation av tarmfickor på tjocktarmen (divertikulit). Sedan 50 år tillbaka behandlas dessa patienter med antibiotika. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att denna antibiotikabehandling inte gör någon nytta. Avhandlingen visar också på överraskande hög grad av resistens hos vanliga tarmbakterier mot antibiotika som används frekvent idag
Med humor, mod, lyhördhet och ödmjukhet vårdas svårt sjuka och döende i hemmet av palliativa vårdteam. Lizbeth Engström har skrivit en avhandling i pedagogik om sjuksköterskors arbete i dessa team. Hon disputerar vid Uppsala universitet den 2 mars.
Uppsala universitet och Akademiska Hus investerar tillsammans 177 miljoner kronor för att bygga ut Biomedicinskt Centrum (BMC) i Uppsala. Målet är att ge SciLifeLab Uppsalas forskare inom medicin och molekylär biovetenskap en mötesplats av internationella mått. I det nya femvåningshuset Navet skapas en kreativ miljö där forskarna som tidigare har suttit på olika adresser kan samlas.
Hur ska äldrevården följas upp för att säkerställa att den håller bästa möjliga kvalitet och hur kan man bättre lyfta statusen och kompetensen hos dem som är 65+? Det är två av de frågor som kommer att diskuteras under AIMday Åldrande på Uppsala universitet den 29 februari. Kommuner, företag och organisationer har ställt frågorna och forskare från olika fält hjälps åt att svara på dem.
Smärtupplevelsen och användning av smärtstillande behandling under en förlossning varierar mellan olika kvinnor. Läkaren Fatimah Dabo Pettersson har i sitt avhandlingsarbete vid Uppsala universitet sett att kvinnans psykiska hälsa under graviditeten har betydelse för smärtupplevelse men att det inte ensamt kan förklara eller förutse smärtupplevelsen hos enskilda kvinnor.
I en ny studie som letts från Uppsala universitet har forskare jämfört DNA:t hos tvillingar i olika åldrar. Studien visade att DNA-förändringar i normala blodceller där stora eller små DNA-segment har bytt riktning, duplicerats eller helt förlorats är vanligare hos äldre människor än hos yngre. Resultaten kan bidra till att förklara varför immunförsvaret försvagas hos äldre.
Ny forskning från Uppsala universitet visar att en specifik del av hjärnan som påverkar vår matlust är mindre hos äldre personer med fetma. Dåliga ätvanor under en längre period kan alltså försvaga hjärnfunktionen som hjälper oss att kontrollera vår matlust. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften The International Journal of Obesity.