Många barn som dör under nyföddhetsperioden skulle kunna överleva om den medicinska kunskap som finns idag var bättre spridd och använd i världen. En studie som genomförts i Quang Ninh-provinsen i norra Vietnam visar att man genom att bilda lokala grupper bestående av politiker och sjukvårdspersonal som stöttats av en faciliterare kunnat sänka dödligheten bland nyfödda med nära 50 procent.
Den medfödda ögonsjukdomen persisterande hyaloid leder till blödningar, näthinneavlossning och grumlig lins. Nu visar forskare vid Uppsala universitet i en modell för sjukdomen att den kan vara kopplad till ett för stort påslag av en tillväxtfaktor under fosterstadiet.
Användning av antipsykotiska läkemedel under graviditet ökar troligen risken för graviditetsdiabetes men ökar inte risken för att föda för stora barn, visar en ny studie av forskare från Uppsala universitet och Karolinska Institutet. Studien är publicerad i julinumret av den ansedda internationella psykiatriska tidskriften Archives of General Psychiatry.
Många bakterier har dynamiska kromosomer där gener kan adderas eller förloras beroende på bakteriernas levnadsbetingelser och ekologi. Nya oväntade resultat från forskare vid Uppsala universitet tyder på att förlust av vissa typer av gener kan öka bakteriernas konkurrenskraft och överlevnadsförmåga. Resultaten har nyligen publicerats i den välrenommerade tidskriften PLoS Genetics.
En forskargrupp vid Uppsala universitet har lyckats klarlägga hur proteinerna som reglerar genernas aktivitet snabbt hittar rätt på kromosomerna bland miljontals möjliga bindningsställen. Studien bekräftar samtidigt en mer än 30-årig teori om processen. Resultaten publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Science.
Vätska och molekyler kan passera genom blodkärlsväggen men det sker på ett kontrollerat sätt. När kontrollen inte fungerar läcker kärlen och det uppstår svullnad i vävnaderna. I en ny studie som letts från Uppsala universitet visar forskarna hur läckage uppkommer. Resultaten kan användas för att utveckla behandlingar mot svullnad vid svåra sjukdomar, till exempel cancer.
Att få afasi innebär en försämrad förmåga att tala, läsa, skriva och förstå talat språk. Ofta upplever patienter och närstående en försämrad livskvalitet. I en avhandling från Uppsala universitet har Monica Blom Johansson prövat en ny behandlingsform där närstående dels får stöd och hjälp för egen del men också kommunikationspartnerträning.
Barn som drabbats av cancer får ofta långvarig behandling som innehåller skrämmande och smärtsamma procedurer. I en ny avhandling från Uppsala universitet har doktoranden och barnsjuksköterskan Lena Hedén sett att distraktion med såpbubblor minskade både rädslan och obehaget hos de unga patienterna. Morfin däremot fungerade dåligt mot barnens rädsla, obehag och smärta vid nålsättning.
I en avhandling från Uppsala universitet har onkologen Nina Cavalli-Björkman studerat vilka faktorer som påverkar läkares beslut om vilken cancerbehandling deras patienter ska få. Hon har sett att läkare ser avsaknaden av socialt nätverk som en anledning att ge ensamma patienter mindre kraftfull behandling. Ensamboende patienter levde i snitt fyra månader kortare än patienter med familj.
Det finns ett samband mellan höga nivåer av miljögiftet PCB och fördelningen av kroppsfett till buken. Det visar en ny studie som idag publiceras i den vetenskapliga tidskriften Obesity. Bukfetma är sedan tidigare känt för förhöjd risk av bland annat diabetes och högt blodtryck.
En viktig del av Uppsala universitets forskningsprogram U-CARE är att utveckla internetbaserat stöd och psykologisk behandling som inte tillgodoses av dagens sjukvård. Den 29 maj invigs en ny internetportal för cancersjuka av vicerektor Britt Skogseid.
Att kombinera kirurgi med behandling med uppvärmda cellgifter i bukhålan under operation leder till att upp till 32 procent av patienter med bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer är sjukdomsfria fem år senare. Det visar läkaren Peter Cashin i sin avhandling där han även utvecklat ett poängsystem för att bättre kunna selektera de patienter som metoden passar.
Den 23 maj tas första spadtaget för Scilifelab Uppsalas nya fyravåningshus kallat Navet vid Biomedicinskt centrum i Uppsala. Syftet är att skapa en stimulerande och kreativ miljö där forskare kan mötas.
I en avhandling från Uppsala universitet visar Thomas Wallby att barnhälsovården klarar sitt mål att nå alla familjer med små barn, oavsett bakgrund. Men han har också sett att sårbara grupper, som BVC ska ge särskilt stöd till, inte har mer kontakt med BVC än andra.
Konsekvenserna av undernäring hos mödrar och barn är särskilt stora i Sydasien. I veckans nummer av den medicinska tidskriften JAMA visar forskare från Uppsala universitet i samarbete med kollegor från Bangladesh och USA att det går att sänka dödligheten hos dessa barn genom kosttillskott till modern.
Ny forskning från Uppsala universitet tyder på att en aktiv livsstil senare i livet skyddar den grå hjärnsubstansen och kognitiva funktioner hos människor. Dessa fynd publiceras nu i den vetenskapliga tidsskriften Neurobiology of Aging.
Barnhjärntumörer bevarar vissa egenskaper från den normala cell de en gång uppstod ifrån - ett hittills okänt förhållande som har betydelse för hur tumörcellerna svarar på behandling. Det visar Uppsalaforskaren Fredrik Swartling tillsammans med forskare från USA, Kanada och England i en studie som idag publiceras i den ansedda tidskriften Cancer Cell.
Ny forskning från Uppsala universitet visar att stamceller i ögat regleras av transmittorsubstansen gammaaminosmörsyra (GABA). Cellerna som studerats finns vid näthinnan och skulle vid skada eller sjukdom kunna hjälpa till att reparera näthinnan. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE.
I Sverige drabbas över 10 000 kvinnor av förlossningsdepression varje år. I en avhandling från Uppsala universitet har läkaren Sara Sylvén sett att kvinnor som lidit av PMS innan sin graviditet löper större risk än andra att drabbas. Hon har också sett att ju högre nivåer av hormonet Leptin en kvinna har desto lägre är chansen att insjukna i förlossningsdepression.
För att ett virus ska kunna infektera en cell måste höljet runt dess arvsmassa lösas upp. I en avancerad simuleringsstudie har Uppsalaforskare nu fått fram viktig information kring processen när viruspartikeln öppnar sig. Artikeln publiceras 10 maj i den ansedda tidskriften PLoS Computational Biology.