Biobanksforskning är viktig. Den kan förbättra sjukvården utan att människor utsätts för allvarliga risker. I en avhandling från Uppsala universitet hävdar Joanna Stjernschantz Forsberg att vi har en moralisk plikt att delta i den här typen av forskning.
Forskare vid Uppsala universitet har klonat en T-cellsreceptor som binder till ett antigen associerat med prostatacancer och bröstcancer. T-celler som på genetisk väg försetts med denna T-cellsreceptor har förmåga att specifikt döda prostata och bröstcancerceller. Studien publiceras denna vecka i PNAS.
Ny forskning från Uppsala universitet visar att unga med ADHD har betydligt lägre kortisolvärden än barn utan denna diagnos. Dessa skillnader gentemot andra barn tycks öka med åldern.
Idag presenterade regeringen innehållet i den kommande forsknings- och innovationspropositionen, som innehåller en särskild satsning på området life science. Bland annat får SciLifeLab ett årligt tillskott på 200 miljoner kronor.
Lars Feuk tilldelas Eric K. Fernströms Svenska pris, vilket ges till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare. Lars Feuk får priset för sin världsledande forskning inom genetisk variation som lett till helt ny förståelse av vår arvsmassa och dess evolution i sjukdom och hälsa.
Forskare med goda idéer inom life science går en ljusnande framtid till mötes. Uppsala universitet och Karolinska Institutet stärker nu sitt samarbete kring innovationsstöd och erbjuder gemensamt rådgivning till forskare som vill skydda sina idéer. Även life science- forskare vid andra högskolor och universitet kommer att kunna dra nytta av satsningen.
Forskare vid Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och deras samarbetspartners har upptäckt en specifik genvariant som har en avgörande betydelse för om en häst kan gå i passgång och om den kan trava rent i hög fart. Studien publiceras idag i Nature.
Många barn som dör under nyföddhetsperioden skulle kunna överleva om den medicinska kunskap som finns idag var bättre spridd och använd i världen. En studie som genomförts i Quang Ninh-provinsen i norra Vietnam visar att man genom att bilda lokala grupper bestående av politiker och sjukvårdspersonal som stöttats av en faciliterare kunnat sänka dödligheten bland nyfödda med nära 50 procent.
Den medfödda ögonsjukdomen persisterande hyaloid leder till blödningar, näthinneavlossning och grumlig lins. Nu visar forskare vid Uppsala universitet i en modell för sjukdomen att den kan vara kopplad till ett för stort påslag av en tillväxtfaktor under fosterstadiet.
Användning av antipsykotiska läkemedel under graviditet ökar troligen risken för graviditetsdiabetes men ökar inte risken för att föda för stora barn, visar en ny studie av forskare från Uppsala universitet och Karolinska Institutet. Studien är publicerad i julinumret av den ansedda internationella psykiatriska tidskriften Archives of General Psychiatry.
Många bakterier har dynamiska kromosomer där gener kan adderas eller förloras beroende på bakteriernas levnadsbetingelser och ekologi. Nya oväntade resultat från forskare vid Uppsala universitet tyder på att förlust av vissa typer av gener kan öka bakteriernas konkurrenskraft och överlevnadsförmåga. Resultaten har nyligen publicerats i den välrenommerade tidskriften PLoS Genetics.
En forskargrupp vid Uppsala universitet har lyckats klarlägga hur proteinerna som reglerar genernas aktivitet snabbt hittar rätt på kromosomerna bland miljontals möjliga bindningsställen. Studien bekräftar samtidigt en mer än 30-årig teori om processen. Resultaten publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Science.
Vätska och molekyler kan passera genom blodkärlsväggen men det sker på ett kontrollerat sätt. När kontrollen inte fungerar läcker kärlen och det uppstår svullnad i vävnaderna. I en ny studie som letts från Uppsala universitet visar forskarna hur läckage uppkommer. Resultaten kan användas för att utveckla behandlingar mot svullnad vid svåra sjukdomar, till exempel cancer.
Att få afasi innebär en försämrad förmåga att tala, läsa, skriva och förstå talat språk. Ofta upplever patienter och närstående en försämrad livskvalitet. I en avhandling från Uppsala universitet har Monica Blom Johansson prövat en ny behandlingsform där närstående dels får stöd och hjälp för egen del men också kommunikationspartnerträning.
Barn som drabbats av cancer får ofta långvarig behandling som innehåller skrämmande och smärtsamma procedurer. I en ny avhandling från Uppsala universitet har doktoranden och barnsjuksköterskan Lena Hedén sett att distraktion med såpbubblor minskade både rädslan och obehaget hos de unga patienterna. Morfin däremot fungerade dåligt mot barnens rädsla, obehag och smärta vid nålsättning.
I en avhandling från Uppsala universitet har onkologen Nina Cavalli-Björkman studerat vilka faktorer som påverkar läkares beslut om vilken cancerbehandling deras patienter ska få. Hon har sett att läkare ser avsaknaden av socialt nätverk som en anledning att ge ensamma patienter mindre kraftfull behandling. Ensamboende patienter levde i snitt fyra månader kortare än patienter med familj.
Det finns ett samband mellan höga nivåer av miljögiftet PCB och fördelningen av kroppsfett till buken. Det visar en ny studie som idag publiceras i den vetenskapliga tidskriften Obesity. Bukfetma är sedan tidigare känt för förhöjd risk av bland annat diabetes och högt blodtryck.
En viktig del av Uppsala universitets forskningsprogram U-CARE är att utveckla internetbaserat stöd och psykologisk behandling som inte tillgodoses av dagens sjukvård. Den 29 maj invigs en ny internetportal för cancersjuka av vicerektor Britt Skogseid.
Att kombinera kirurgi med behandling med uppvärmda cellgifter i bukhålan under operation leder till att upp till 32 procent av patienter med bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer är sjukdomsfria fem år senare. Det visar läkaren Peter Cashin i sin avhandling där han även utvecklat ett poängsystem för att bättre kunna selektera de patienter som metoden passar.
Den 23 maj tas första spadtaget för Scilifelab Uppsalas nya fyravåningshus kallat Navet vid Biomedicinskt centrum i Uppsala. Syftet är att skapa en stimulerande och kreativ miljö där forskare kan mötas.