Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicin

  • Tidig hud mot hud-kontakt ger den nyfödda mer tid nära föräldrarna

    Det är sedan tidigare känt att det finns många fördelar med att vårda ett förtidigt fött barn hud mot hud med sina föräldrar istället för i kuvös. I en avhandling från Uppsala universitet har barnsjuksköterskan Ylva Thernström Blomqvist sett att barn som började vårdas hud mot hud tidigt efter födseln även fick mer tid med hudkontakt med föräldrar under resten av vårdtiden.

  • Ny avhandling om psykisk ohälsa och alkohol

    Psykisk ohälsa och alkoholproblem hänger ihop. Vid Akademiska sjukhusets psykiatridivision har socionomen Christina Nehlin Gordh undersökt hur den psykiatriska vården kan bli bättre på att tidigt upptäcka och agera vid begynnande alkoholproblem. Resultaten presenteras nu i en avhandling från Uppsala universitet.

  • Starkt Uppsala på plats på BioPartnering Europe i Bryssel

    Denna vecka arrangeras BioPartnering Europe i Bryssel - ett möte som samlar omkring 1 000 life science-företag främst från Europa. En samlingsmonter för Nordens aktörer har samordnats av den nationella branschorganisationen SwedenBIO.

  • Hedersdoktorer inom medicin och farmaci utsedda

    Björn Ekström, tidigare vd på företaget Olink, vetenskapsjournalisten Jan-Olov Johansson och professor John Lambris har utsetts till nya hedersdoktorer vid medicinsk fakultet. Ny hedersdoktor vid farmceutisk fakultet blir Yuichi Sugiyama, chef för Sugiyama Laboratory vid RIKEN Innovation Center i Yokahama, Japan.

  • Nya rön förklarar nikotinets påverkan på minne och inlärning

    Forskare vid Uppsala universitet har, tillsammans med kollegor i Brasilien, upptäckt en ny grupp nervceller som styr våra minnes- och inlärningsprocesser. Dessa celler fungerar som grindvakter och bär på en receptor för nikotin, vilket kan förklara hur rökning påverkar vår förmåga att minnas och sortera information.

  • Guldregn över forskning om geners funktion

    Leif Andersson har de senaste åren presenterat upptäckt efter upptäckt om den genetiska bakgrunden till olika husdjurs egenskaper. Flera av rönen öppnar för intressanta medicinska tillämpningar. Nu får han ett femårigt anslag på 31 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att ta reda på mer om dessa geners funktion.

  • Stefan Swartling Peterson är årets alumn

    Utmärkelsen Årets alumn 2012 vid Uppsala universitet tilldelas Stefan Swartling Peterson, professor i global hälsa vid Uppsala universitet. Han får utmärkelsen för sina värdefulla insatser efter sina studier vid universitetet. Stefan Swartling Peterson var bland annat med och startade den svenska sektionen av Läkare utan gränser.

  • Oordning bland proteiner inget att oroa sig för

    Man har länge trott att funktionella proteiner måste anta en unik och välordnad struktur, men under de senaste tio åren har man insett att oordning kan vara avgörande för funktionen. Ett forskarlag från Uppsala universitet har undersökt hur dessa oordnade proteiner växelverkar med varandra.

  • Genetiska faktorer viktiga för gravida diabetiker

    Gravida kvinnor med diabetes utgör en särskild utmaning för sjukvården. Förekomsten av missbildade barn är flera gånger högre hos gravida med diabetes än icke diabetiska mödrar. I sin avhandling har läkaren Andreas Ejdesjö sett att inte bara svårighetsgraden hos moderns diabetessjukdom utan även genetiska faktorer hos både mor och barn påverkar risken för medfödda missbildningar.

  • IMR-programmet hjälper patienter med schizofreni hantera sin sjukdom

    Schizofreni är enligt WHO en av de tio mest funktionsnedsättande sjukdomarna i världen. Rickard Färdig har i sin avhandling utvärderat programmet IMR, Illness Management and Recovery, och sett att deltagarna i programmet fick minskade symtom och bättre coping-färdigheter. Dessutom uppvisade deltagarna minskade självmordsbeteenden.

  • Is i munnen skyddar cancerpatienter mot cytostatikans biverkningar

    Patienter som får höga doser cytostatika, ”cellgift”, riskerar att drabbas av smärtsamma skador på slemhinnan i munhålan. I en avhandling från Uppsala universitet visar Anncarin Svanberg att patienter som fick suga på is medan de fick cytostatikabehandlingen fick mindre besvär och behövde mindre smärtlindring.

  • Patientsäkerhet vid sjukvårdsrådgivning undersökt

    Sjuksköterskorna på sjukvårdsrådgivningen 1177 ställde fler slutna än öppna frågor, många samtal var relativt korta och fördes inte direkt med den sjuke utan via ombud. I en unik studie har distriktssköterskan och doktoranden Annica Ernesäter vid institutionen för Folkhälso – och vårdvetenskap, Uppsala universitet, analyserat de samtal till 1177 som senare ledde fram till en Lex Maria-anmälan.

  • Rädsla kan suddas bort från hjärnan

    Nybildade känslominnen kan suddas ut ur människans hjärna. Det visar forskare från Uppsala universitet i en ny studie som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science. Resultaten kan innebära ett genombrott för forskningen om minne och rädsla.

  • Har vi en moralisk plikt att delta i biobanksforskning?

    Biobanksforskning är viktig. Den kan förbättra sjukvården utan att människor utsätts för allvarliga risker. I en avhandling från Uppsala universitet hävdar Joanna Stjernschantz Forsberg att vi har en moralisk plikt att delta i den här typen av forskning.

  • Klonad receptor öppnar för ny bröst- och prostatacancerbehandling

    Forskare vid Uppsala universitet har klonat en T-cellsreceptor som binder till ett antigen associerat med prostatacancer och bröstcancer. T-celler som på genetisk väg försetts med denna T-cellsreceptor har förmåga att specifikt döda prostata och bröstcancerceller. Studien publiceras denna vecka i PNAS.

  • Låga värden av stresshormon hos unga med ADHD

    Ny forskning från Uppsala universitet visar att unga med ADHD har betydligt lägre kortisolvärden än barn utan denna diagnos. Dessa skillnader gentemot andra barn tycks öka med åldern.

  • SciLifeLab välkomnar regeringens satsning

    Idag presenterade regeringen innehållet i den kommande forsknings- och innovationspropositionen, som innehåller en särskild satsning på området life science. Bland annat får SciLifeLab ett årligt tillskott på 200 miljoner kronor.

  • Lars Feuk tilldelas Eric K. Fernströms Svenska Pris 2012

    Lars Feuk tilldelas Eric K. Fernströms Svenska pris, vilket ges till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare. Lars Feuk får priset för sin världsledande forskning inom genetisk variation som lett till helt ny förståelse av vår arvsmassa och dess evolution i sjukdom och hälsa.

  • Starkare stöd till innovativa forskare inom life science

    Forskare med goda idéer inom life science går en ljusnande framtid till mötes. Uppsala universitet och Karolinska Institutet stärker nu sitt samarbete kring innovationsstöd och erbjuder gemensamt rådgivning till forskare som vill skydda sina idéer. Även life science- forskare vid andra högskolor och universitet kommer att kunna dra nytta av satsningen.

  • Nya rön förklarar gångmönster hos häst och mus

    Forskare vid Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och deras samarbetspartners har upptäckt en specifik genvariant som har en avgörande betydelse för om en häst kan gå i passgång och om den kan trava rent i hög fart. Studien publiceras idag i Nature.

Visa mer