En helt ny mekanism för hur lymfsystemet utvecklas under fostertiden beskrivs i en aktuell studie från Uppsala universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Reports. Upptäckten öppnar för att på sikt kunna reparera skador i lymfsystemet med stamceller.
I en ny avhandling från Uppsala universitet har läkaren och doktoranden Sara Sohlberg studerat genomblödningen i moderkakan under pågående graviditet. Resultaten visar att undersökningar med hjälp av MR-teknik har potential att bidra med viktig information vid bedömning av kvinnor med misstänkt dåligt fungerande moderkaka och tillväxthämmade foster.
Under de senaste årtiondena har kejsarsnittsfrekvensen ökat kraftigt över hela världen. Helena Litorp har undersökt situationen i Tanzania och visar i sin avhandling att det inte endast var andelen kejsarsnitt som ökat, utan även mödradödligheten. En rad kliniska rekommendationer ges för bättre vårdkvalitet.
I en ny avhandling från Uppsala universitet har läkaren och doktoranden Aivar Päären undersökt om gymnasieungdomar med bipolära sjukdomar utvecklar sjukdomen även som vuxna. Hans resultat visar att de flesta drabbade barn och ungdomar inte utvecklar bipolär sjukdom som vuxna men att många får andra hälsoproblem som depression, ångest och kroppslig sjukdom.
Årets Celsius-Linnéföreläsare är professor Dan McKenzie från Cambridge University, Storbritannien och professor Jennifer A. Doudna från University of California, USA. Den 26 februari berättar de om jordskorpans rörelser och vår förmåga att förstå var och när jordbävningar kommer att inträffa, respektive om en endast ett par år gammal ”genetisk sax” baserad på bakteriers immunsystem.
Allergiska besvär drabbar hela 30 procent av befolkningen, och tio procent av alla barn får astma. Forskare i England, USA, Sverige och Kanada rapporterar i senaste Nature att man upptäckt mer än 30 gener som är kopplade till allergiska besvär och astma. Dessutom styr dessa gener nivån av IgE i blodet, det protein som kan utlösa allergiska reaktioner.
Ett internationellt forskarlag har identifierat 89 nya genregioner med koppling till fetma. Flera funktioner i centrala nervsystemet visas ha en viktig roll i utvecklingen av fetma, liksom omsättningen av fettväv och insulin.
Personer som åker Vasaloppet löper en 30 procent lägre risk än andra att drabbas av vanliga cancersjukdomar som är kopplade till hälsa och livsstil. Det visar en ny studie från forskare vid Uppsala universitet i samarbete med kollegor i Mora och Falun som publiceras i European Journal of Cancer. Dock visar studien också att risken för hudcancer är högre hos Vasaloppsåkare.
Föräldrar vill att mödrahälsovården ska vara mer pappainkluderande. Det konstaterar barnmorskan och barnsjuksköterskan Margareta Widarsson i en ny avhandling där hon undersökt hur föräldrar upplever det föräldrastöd som de erbjuds. Avhandlingen visar också att föräldrautbildningen även bör fokusera på depressiva symtom och föräldrastress för att förstärka föräldrars gemensamma ansvar för barnen.
Depression drabbar både nyblivna mammor och pappor. En ny avhandling av barnsjuksköterskan Birgitta Kerstis vid Uppsala universitet visar att depressiva symtom påverkar föräldrarnas anknytning till barnet och hur man kommer överens med sin partner. Dessutom ökar depression risken för att föräldrarna separerar innan barnet fyllt åtta år.
Forskare vid SciLifeLab, Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala har identifierat en ny gen som kan orsaka fosterdöd sent i graviditeten. Resultaten kan användas för att hjälpa familjer att få en diagnos för ett barn som dött samt för fosterdiagnostik i aktuella familjer. Studien publiceras idag i tidskriften Journal of Medical Genetics.
Handikapp och funktionsnedsättning hos patienter med multipel skleros (MS) kan reverseras med blodstamcellstransplantation. Det visar forskare från Uppsala universitet som i samarbete med Northwestern University i Chicago beskriver långtidseffekter av blodstamcellstransplantation för MS i en ny studie.
Blodtryckssänkande behandling kan förhindra stroke och död hos personer med lätt förhöjt blodtryck och utan tidigare hjärt-/kärlsjukdom. Det visar en ny studie från forskare vid Uppsala universitet som nu publiceras i den ledande tidskriften Annals of Internal Medicine.
Retrovirus är betydande patogener som har attackerat ryggradsdjur under miljontals år. Nu presenterar forskare från Uppsala universitet och Lunds universitet ny kunskap om den långa samutvecklingen mellan retrovirus och deras värdorganismer genom att studera endogena retrovirus (ERVs), retrovirus vars gener blivit en del av värdorganismen arvsmassa.
I en ny studie visar forskare vid Uppsala universitet, tillsammans med internationella kollegor, ett samband mellan rökning och förlust av Y-kromosomen i blodceller. Forskarna har tidigare visat att förlust av Y-kromosomen är kopplat till cancer. Eftersom det bara är män som har en Y kromosom kan fynden förklara varför rökning är en större riskfaktor för cancer hos män.
Temat för nästa Uppsala Health Summit, som äger rum den 2-3 juni 2015 i Uppsala, är antibiotikaresistens – en av vår tids största globala hälsoutmaningar. Konferensen kommer att ta avstamp i WHOs globala handlingsplan mot antibiotikaresistens, som idag diskuteras vid ett toppmöte i Stockholm men kommer att lanseras vid ett nytt toppmöte i maj.
Gener är avgörande för hur allt levande blir till, utvecklas och fungerar. En ny metod från en forskargrupp vid Uppsala universitet gör det möjligt att kunna studera vilka gener som gör vad genom att stänga av eller slå på dem.
Den trycksårsförebyggande vården kan förbättras om personal får möjlighet till att reflektera och kommunicera med varandra om hur de tillsammans förhindrar att patienter får trycksår. En ny avhandling vid Uppsala universitet, som läggs fram på Gävle sjukhus, belyser ett problem inom svensk sjukvård som medför patientlidande och höga kostnader.
Forskare från Uppsala universitet, SciLifeLab i Stockholm och Akademiska sjukhuset i Uppsala och har utvecklat en ny metod för att snabbt kunna identifiera vilka bakterier som orsakar en infektion och bestämma huruvida de är resistenta eller känsliga mot antibiotika. Fynden publiceras nu i tidskriften Journal of Clinical Microbiology.
Vården kan bli bättre på uppföljning av och långtidsbehandling efter hjärtinfarkt, bland annat genom att justera mediciner och betona betydelsen av en hälsosam livsstil. De visar kardiologiläkaren Kristina Hambraeus i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 13 november. Hon har också undersökt effekten av olika typer av ballongvidgningar med stent.