Forskare vid Uppsala universitet har hittat en ny mekanism för hur antibiotikatoleranta bakterier uppkommer. Dessa rön, som publiceras i det senaste numret av EMBO Journal, kan ha stor betydelse för vår förståelse kring antibiotikatolerans.
Forskare från Uppsala universitet har, i samarbete med flera amerikanska kollegor, hittat en akilleshäl för den vanligaste formen av elakartade barnhjärntumörer. Genom att kombinera två sorters läkemedel går det att samtidigt angripa cancercellens delning och dess förstärkningssystem, vilket behövs för att behandlingen ska bli tillräckligt effektiv. Forskningsresultaten publiceras i Oncogene.
Genom att använda självprovtagning följt av HPV-test skulle mer än dubbelt så många kvinnor med risk för livmoderhalscancer kunna identifieras och erbjudas förebyggande behandling. Det visar en ny studie från forskare vid Uppsala universitet som publiceras i British Journal of Cancer.
Forskare vid universiteten i Uppsala och Lund har i en ny studie upptäckt varför insulinutsöndringen inte fungerar som den ska hos personer med typ 2-diabetes. Forskningsresultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism.
Forskare vid Uppsala universitet och SLU har hittat ett nytt sätt att läka sår snabbare. Teknologin som nu publiceras i PNAS, bygger på mjölksyrabakterier som producerar det terapeutiska proteinet direkt i såren. Forskarna är först i världen med att utveckla detta för behandling av sår och teknologin har förutsättningar att förändra det stora fältet biologiska läkemedel.
Utan bättre samarbete och förankring av smittskyddsplaner på global och lokal nivå kommer vi även i framtiden ha svårt att skydda oss mot epidemier, så det är viktigt att agera innan det händer. Detta är ett av budskapen i en ny rapport som sammanfattar diskussionerna från höstens Uppsala Health Summit på temat Tackling Infectious Disease Threats.
Flera studier har visat att brist på sömn påverkar oss fysiskt och mentalt. Arbetsminnet är viktigt för att hålla saker i huvudet under kortare tidsperioder, vilket i sin tur möjliggör abstrakt tänkande och planering. En grupp forskare från Uppsala universitet visar nu i en studie publicerad i Journal of Sleep Research att akut sömnbrist påverkar arbetsminnet på olika sätt hos kvinnor och män.
Antibiotikaresistens är enligt WHO ett av de största globala hoten mot folkhälsan och alltför få nya antibiotika utvecklas. Det internationella forskningskonsortiet DRIVE-AB, där Uppsala universitet ingår som parter, publicerar nu sin slutrapport med förslag på hur man kan driva på utvecklingen av nya antibiotika och samtidigt garantera tillgången och en hållbar användning av de nya läkemedlen.
Att kunna integrera olika sinnesintryck är viktigt för ett spädbarns utveckling och för deras perception av omvärlden. En ny studie antyder att spädbarn med reducerad förmåga att integrera det de ser med det de hör kan löpa ökad risk att senare få autism. Denna nya kunskap om tidig utveckling av autism kan på sikt bidra till tidigare upptäckt och behandling.
Forskare vid Uppsala universitet, Karolinska institutet och University of Oxford har utforskat en ny strategi för att stänga ned specifika enzymer för att förhindra celler att dela sig. Metoden, som publiceras i Cell Chemical Biology, kan användas som en strategi för att bekämpa cancer.
En studie om de finska krigsbarnen under andra världskriget genomförd av forskare vid Uppsala universitet finner att konsekvenserna med avseende på psykisk ohälsa av traumatiska upplevelser under barndomen kan överföras till nästa generation.
Malignt melanom är en av de vanligaste orsakerna till dödsfall i cancer bland unga vuxna. Trots att behandlingar av melanom har förbättrats på senare tid har de flesta patienterna ingen nytta av behandlingen, som dessutom ofta medför biverkningar. I en ny avhandling från Uppsala universitet har Aglaia Schiza undersökt nya sätt att behandla sjukdomen.
En grupp svenska forskare har studerat sambandet mellan hundägande och hjärt-kärlhälsa hos över 3,4 miljoner tidigare hjärtfriska svenskar i åldern 40-80 år. Den nya studien visar att hundägare hade lägre risk att dö av hjärtsjukdom eller andra orsaker under den tolv år långa uppföljningsperioden.
Huruvida amning kan skydda mot astma och allergier har länge debatterats. I en studie från Uppsala universitet, SciLifeLab, visar forskare nu att amning snarare kan öka risken för hösnuva och eksem, medan amning inte verkar påverka risken att utveckla astma. Resultaten från studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunolog
Effekten av att kombinera kliniskt använda läkemedel för behandling av tjocktarmscancer kan variera mycket beroende på koncentrationer, alltifrån att läkemedlen motverkar varandra till att de förstärker varandra. Detta är huvudslutsatsen från en cellodlingsanalys där insamlade data analyserades med en ny öppen källkodsprogramvara, utvecklad av Uppsalaforskare.
Patienter med neuroendokrina tumörer som spridit sig utanför tarmen bör inte opereras innan de uppvisar bukrelaterade sjukdomssymptom. Det visar en ny studie från forskare vid Uppsala universitet som publiceras i JAMA Oncology.
Vad som anses som psykisk ohälsa definieras av samhället. Kunskap och öppenhet är därför nyckeln till att motverka tabun och fördomar. Under årets Olof Rudbeckdag kan du ta del av dagsaktuell forskning om psykisk ohälsa inom många delar av samhället. Alla föreläsningar är öppna för allmänheten.
Många mutationer i fyra viktiga gener i hjärnans synapser kan associeras med tvångssyndrom, OCD, hos människor. Det visar en ny studie som omfattar över 1000 patienter och ungefär lika många kontrollpersoner, som är gjord av en internationell forskargrupp ledd av forskare vid Uppsala universitet och Broad Institute i USA och som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) ordineras ofta vid depression och ångest men det har ifrågasatts om effekten överträffar placebo, vilket skapat debatt bland forskare och kliniker. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att sättet som behandlingen framställs på för patienten kan vara lika viktigt som själva behandlingen.
En forskargrupp vid Uppsala universitet har tagit reda på hur CRISPR-Cas9 - också känd som ”gensaxen” - kan söka igenom arvsmassan efter en specifik DNA-sekvens. Cas9 har redan många bioteknologiska tillämpningar och förväntas även revolutionera medicinen. De nya forskningsresultaten visar hur Cas9 kan förbättras för att göra gensaxen snabbare och säkrare. Studien publiceras i Science.