Det finns strukturella förändringar i arvsmassan som kan kopplas till Tourettes syndrom. Det visar en ny studie gjord av forskare från bland annat Uppsala universitet, där arvsmassan hos 802 familjer har analyserats. Förändringarna omfattar större områden i arvsmassan och är vanligare hos individer som har Tourettes syndrom än hos friska personer, och det oavsett om syndromet har ärvts eller inte.
Ska genetikforskare informera forskningsdeltagare om de upptäcker sjukdomsrisker hos deltagarna? Hur vet vi om komplex genetisk information är relevant för enskilda människor? Enligt Jennifer Viberg Johansson, aktuell med en ny avhandling i forsknings- och bioetik, behöver både etiker och genetiker förhålla sig till att nyttan inte är garanterad.
Tyska och svenska forskare visar i en ny studie hur man genom att snabbt växla mellan två olika antibiotika drastiskt kan öka deras förmåga att döda bakterier samt bromsa resistensutvecklingen. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Varför går vissa utan att tveka på lina mellan domkyrkotornen eller åker ner för Niagarafallen i en tunna medan andra skyggar för tanken att gå av köpcentrets rulltrappor? I en ny studie har forskare funnit att en viss typ av celler i hippocampus spelar en nyckelroll.
Forskare vid Uppsala universitet visar i en ny studie att en natts sömnbrist påverkar vävnaders ämnesomsättning och reglering av genuttrycket på olika sätt hos människa. Detta kan förklara varför skiftarbete och kronisk sömnbrist kan försämra ämnesomsättningen och påverka kroppssammansättningen negativt. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.
Hur uppstår antibiotikaresistens? I en ny artikel i Journal of Biological Chemistry visar forskare från Uppsala universitet hur ett bakterieenzym kan lära sig att inaktivera olika antibiotikamolekyler genom att mutera.
Hur minne och inlärning fungerar är inte klarlagt, speciellt inte på nervkretsnivå. Forskare vid Uppsala universitet har nu tillsammans med brasilianska kollegor upptäckt en specifik nervcell i hjärnan som har central betydelse för inlärning. Studien, som publiceras i den ansedda tidskriften Neuron, kan få betydelse för möjligheten att motverka minnesförlust vid Alzheimers sjukdom.
Vid diagnostik av ledgångsreumatism mäts vanligen antikroppar mot aminosyran citrullin. I en ny studie från Uppsala universitet visas att det framför allt är en bred mix av olika antikroppar i leden som kan kopplas till höggradig inflammation och ledskada. Fynden, som publiceras i tidskriften Annals of the Rheumatic Diseases, kan på sikt leda till förbättrad diagnostik.
Årets toppmöte Uppsala Health Summit tar sig an de svåra frågorna om framtidens cancervård. Bland deltagarna finns många viktiga internationella aktörer från hälsoorganisationer, patientorganisationer, akademi, företag, ideella organisationer och beslutande organ.
Uppsala universitet intar en central roll i ett nytt internationellt samarbete som ska effektivisera utvecklingen av verktyg för avbildande diagnostik och vidare implementering i vården.
I en ny studie, där tusentals fästingar har plockats från flyttfåglar fångade i medelhavsregionen, har forskare från Uppsala universitet identifierat arvsmassa från blödarsjukeviruset alkhurma i fästingarten Hyalomma rufipes. Resultaten pekar på att flyttfåglar kan ta med sig viruset till nya geografiska områden. Risken att viruset sprids till Sverige är dock mycket liten.
En viktig fråga inom evolutionsbiologin är hur nya funktioner uppstår. Ny forskning vid Uppsala universitet visar att virus som infekterar bakterier, så kallade bakteriofager, kan medverka till nya funktioner genom att synliggöra dold potential hos sina värdbakterier.
Allt fler insjuknar i cancer i Sverige och världen. Medicinska framsteg öppnar nya möjligheter att bromsa och bota cancer, men gapet mellan vad som är möjligt och vad vården kan erbjuda växer. Idag publiceras rapporten Care for Cancer inför årets Uppsala Health Summit 14 - 15 juni, som fokuserar på hur vi kan bana väg för en bättre och mer jämlik tillgång till bästa möjliga diagnostik och vård.
En strategi för cancerbehandling är att hämma utvecklingen av blodkärl i tumören. Forskare från Uppsala universitet visar i en ny studie hur proteinet CD93 interagerar med det nätverk av proteiner som behövs för att tumörblodkärlen ska byggas upp. Blockering av denna interaktion skulle kunna användas för att hindra blodkärlsutvecklingen och bromsa cancern.
En ny studie publicerad i Nature Communications visar att spädbarn som senare får en autismdiagnos reagerar kraftigare på ljusförändringar än andra barn. Detta fynd antyder att basala sensoriska funktioner kan spela en viktig roll i den tidiga utvecklingen vid autism.
Bakterier som är resistenta mot antibiotika är ett globalt och växande problem inom sjukvården. För att kunna undvika ytterligare resistensutveckling är det viktigt att förstå var och hur antibiotikaresistens hos bakterier uppstår. Ny forskning från Uppsala universitet visar att även låga koncentrationer antibiotika kan leda till utveckling av hög resistens mot antibiotika hos bakterier.
I en studie från Uppsala universitet visar forskarna för första gången hur anläggningen av kroppens lymfkärl påverkas av styvheten i den substans som omger de första cellerna som bildar de nya kärlen. Resultaten som publiceras idag i tidskriften Nature Communications kan förklara uppkomsten av en genetisk lymfkärlssjukdom och visar på nya sätt att kontrollera sådana tillstånd.
Samspelet i kroppen mellan nervsystemet, hormoner och immunsystemet är mycket dynamiskt, men vid bland annat diabetes är balansen rubbad. I två nya studier publicerade i EBioMedicine visar en internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet resultat som förstärker nervtransmittorn GABAs betydelse vid både typ-1 och typ-2-diabetes.
Vanliga mediciner mot till exempel högt blodtryck och höga blodfetter har stor påverkan på proteinbiomarkörer för hjärtsjukdomar, cancer och olika inflammatoriska markörer. Resultaten gäller även efter att forskarna tagit hänsyn till genetiska effekter, livsstilsfaktorer, ålder och kön hos deltagarna i studien. Det visar ny forskning från Uppsala universitet som publiceras i Scientific Reports.
Virus har en mycket begränsad uppsättning av gener och måste därför i stor utsträckning förlita sig på värdcellens proteiner för att kunna föröka sig. Ny forskning visar nu att ett specifikt värdcellsprotein krävs för att många humanpatogena virus ska kunna transportera sin nukleinsyra inom värdcellen. Upptäckten öppnar för nya möjligheter att utveckla läkemedel för att behandla virusinfektioner.