Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicin

  • Vetenskapligt stöd för behandling av barn med uppgivenhetssyndrom

    I en studie där 13 barn med uppgivenhetssyndrom ingick såg forskarna att barn som separerades från resten av familjen tillfrisknade. Uppehållstillstånd var inte nödvändigt för att barnen skulle bli friska. Resultaten har presenterats i den vetenskapliga tidskriften European Child & Adolescent Psychiatry.

  • Vägar till livslångt psykiskt välmående i fokus på Uppsala Health Summit

    Ökande psykisk ohälsa är en av de mest akuta folkhälsoutmaningarna i Sverige och i världen. På det globala toppmötet Uppsala Health Summit, som arrangeras digitalt den 18-21 oktober, diskuteras vilka förebyggande insatser samhällen bör satsa på för att bättre hantera den oroväckande utvecklingen.

  • Probiotiska bakterier ökar tarmens produktion av antikroppar

    Tarmens B-cellerna ökar sin produktion av antikroppar när de stimuleras av en viss sorts probiotiska bakterier. Detta påverkar tarmens mikroorganismer och gör tarmen mer motståndskraftig mot inflammation. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet.

  • T-cellstester osäkra verktyg för att säkerställa tidigare covid-19-infektion

    Inom ramen för COMMUNITY-studien på Danderyds sjukhus har forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet tillsammans analyserat huruvida T-cellstester kan användas för att säkerställa att en person genomgått covid-19. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

  • Effektivare behandling av Alzheimers

    Forskare vid Uppsala universitet har lyckats specialdesigna antikroppar som kan ge en effektivare behandlingsmetod av Alzheimers sjukdom. Genom att få antikropparna att binda även de mindre aggregaten, klumparna, från proteinet beta-amyloid, är det möjligt att sjukdomsförloppet kan stannas upp. Det visar en ny studie som nu publiceras i tidskriften Translational Neurodegeneration.

  • Allergisk stimulans aktiverar förstadieceller till mastceller

    Förstadieceller till mastceller orsakar inte bara ökningen av mogna mastceller vid inflammatoriska tillstånd, utan de spelar en aktiv roll vid sjukdomar som exempelvis astma. Det visar en ny studie gjord av forskare i immunologi, som publiceras i Journal of Allergy and Clinical Immunology. Studien betonar också att förstadieceller överlag kan spela en aktiv roll vid inflammation och utmanar den r

  • Högt intag av mejerifett gav inte sämre hjärt-kärlhälsa

    I en ny studie som involverat över 4 000 individer i Sverige kunde forskarna se att de med högt intag av mejerifett - mätt med fettsyror i blodet - hade lägre risk för hjärt-kärlsjukdom än dem med lågt intag av fett från mejeriprodukter. Forskarna kan dock inte säga vilka typer av mejeriprodukter det gäller och menar att resultaten än så länge bör tolkas försiktigt.

  • Cancercellers organisation kartläggs med ny metod

    Hur enskilda cancerceller ändrar sig över tid, kan förklara varför hjärntumörer utvecklas så olika och varför en del cancerceller är resistenta mot vissa behandlingar. Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny metod för att kartlägga cancercellernas utveckling. I förlängningen kan metoden göra det enklare att ta fram nya effektiva läkemedelskombinationer.

  • Gentest bättre än blodprov för hjärt-kärlsjukdomar

    Att bestämma en persons blodgrupp utifrån genetiska tester istället för enbart klassiskt blodprov kan ge en bättre bild av risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Om en patient har två genetiska anlag för A, B eller AB är risken dubbelt så hög att drabbas, jämfört med om ena anlaget är 0. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, gjord på data från UK Biobank.

  • Björnars tandsten berättar om människans antibiotikaanvändning

    Genom att analysera kalkavlagringar från tänderna hos brunbjörnar i naturhistoriska museisamlingar har forskare kunnat följa nivåerna av antibiotikaresistens i naturen. Från 1950-talet och fram till 90-talet ökade resistensen hos de svenska björnarna, vilket sammanfaller med ökad användning av antibiotika i medicin och jordbruk. Men forskarna kunde också se att resistensen hos björnarna gått ner d

  • Hur hormoner kan lindra sidospecifika rörelsesvårigheter efter hjärnskada

    Hormoner som frigörs efter en hjärnskada kan ge rörelseproblem på höger och vänster sida av kroppen visar en ny forskning från bland annat Uppsala universitet. Resultaten tyder också på att hormonblockerande preparat kan motverka de här effekterna. Upptäckten kan få betydelse för behandling av personer med traumatiska hjärnskador eller stroke. Studien är gjord på råttor och publiceras i eLife.

  • Riskgen kan vara fördelaktig med positiva miljöfaktorer

    En genvariant som tidigare kopplats till ökad risk för övervikt och fetma kan enligt en ny studie från Uppsala universitet istället minska risken för övervikt i tonåren om bäraren ammats länge. Det här tyder på att ”riskgener” kan vara fördelaktiga om individen ges rätt förutsättningar. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Obesity Science & Practice.

  • En celltypskarta över mänskliga vävnader

    I en studie som publicerats i den amerikanska tidskriften Science Advances, presenteras en karta över enskilda celltyper i mänskliga vävnader – Single Cell Type section. En atlas med öppen tillgång (open access) har lanserats med mer än 250 000 interaktiva bilder och diagram, där forskare kan undersöka uttrycket i enskilda celltyper för alla proteinkodande gener i olika vävnader.

  • Vanligare med sexuella problem hos vuxna som fått tung cancerbehandling som barn

    Att ha fått tung cancerbehandling som barn ökar risken för sexuella problem i ung vuxen ålder. Unga män som tidigare behandlats för barncancer har också mer sexuella problem än andra. Det framgår av en ny studie genomförd av forskare vid Uppsala universitet. Studien visar också att färre unga vuxna som behandlats för barncancer har en partnerrelation.

  • Uppsala universitet i miljardsatsning mot tuberkulos

    Universitet och läkemedelsföretag i tretton länder har gått samman i ett nytt internationellt kunskapskonsortium, UNITE4TB, som med gemensam kraft ska utveckla de verktyg som krävs för nya och effektiva antibiotikabehandlingar mot tuberkulos. Uppsala universitet kommer att bidra med formuleringen av matematiska modeller för att designa och utvärdera kliniska studier.

  • Ny modell kan bidra till mer anpassade behandlingar av blåscancer i framtiden

    Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en ny musmodell för att bättre kunna studera hur cancer i urinblåsan utvecklas hos människan och hur immunförsvaret aktiveras när tumörer växer. Med hjälp av modellen har de kunnat studera hur proteiner förändras före, under och efter att en tumör utvecklats i blåsväggen. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

  • Så kan vi tänka oss dela vår hälsodata

    Sjukvården, forskningsprojekt och myndigheter, men också många företag är beroende av att människor delar med sig av sin hälsoinformation digitalt. I en ny studie har forskaren Jennifer Viberg Johansson undersökt under vilka omständigheter människor känner sig bekväma att dela sådan information.

  • Nyupptäckta strukturer i hjärnan kan hjälpa till att bekämpa hjärntumörer

    Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt lymfkörtelliknande strukturer intill hjärntumören hos patienter, där immunceller kan aktiveras för att angripa cancern. I en musmodell har de också sett att immunterapi stimulerade uppkomsten av dessa strukturer. Upptäckten visar på nya möjligheter att reglera immunsystemets förmåga att bekämpa tumörer.

  • Epigenetisk mekanism kan förklara hur plastkemikalie orsakar lägre IQ

    Plastkemikalien bisfenol F kan framkalla förändringar i en gen som är viktig för neurologisk utveckling. Det har forskare vid Uppsala universitet och Karlstads universitet upptäckt. Mekanismen kan förklara varför exponering för ämnet under fosterstadiet kan kopplas till lägre IQ vid sju års ålder, ett samband samma forskargrupp tidigare sett. Studien är publicerad i Environment International.

  • Färre prostatacancerdiagnoser till följd av pandemin

    Under coronapandemins första våg diagnosticerades 36 procent färre män med prostatacancer jämfört med tidigare år. Antalet patienter som fick behandling för prostatacancer påverkades däremot inte. Det här visar en ny registerstudie som letts av forskare vid Uppsala universitet. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Urology.

Visa mer