Inre förändringar gör tumörer mer mottagliga för behandling
Cancertumörer är dåliga på att uppta läkemedel, men upptagningsförmågan kan förbättras om man förändrar de fysiologiska förhållandena inuti tumören.
Cancertumörer är dåliga på att uppta läkemedel, men upptagningsförmågan kan förbättras om man förändrar de fysiologiska förhållandena inuti tumören.
Ögonsjukdomen glaukom, tidigare kallad grön starr, drabbar många i den äldre befolkningen. Nu har forskare vid Uppsala universitet och universitetssjukhuset på Island tillsammans med företaget deCODE genetics funnit den gen som kan orsaka en särskilt svårbehandlad form av sjukdomen.
Uppsalaforskare har utvecklat nya redskap för att lättare identifiera oupptäckta neuropeptider från hjärnan. Detta har betydelse för möjligheten att hitta biomarkörer för tidig diagnos av sjukdomar som Parkinson och Alzhemier.
Det finns ett stort behov av nya läkemedel mot tuberkulos. Multiresistenta tuberkulosbakterier blir allt vanligare och dagens läkemedel har flera biverkningar. I en ny studie som publiceras i julinumret av Journal of Biological Chemistry presenteras nya data som kan innebära en knuff framåt i jakten på nya mediciner.
Ännu en viktig pusselbit är funnen när det gäller utvecklingen av tumörspecifika läkemedel mot cancer. Det visar forskare vid Uppsala universitet under ledning av professor Bengt Mannervik i en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Biochemical Pharmacology den 1 juni. Cancerceller skiljer sig från varandra och svarar på olika sätt vid cellgiftsbehandling av tumörer. Biokemi
Många nyförlösta utsätts för potentiellt skadliga ingrepp helt i onödan. Med hjälp av ultraljud kan man dock undvika skrapning av livmodern. Ajlana Mulic-Lutvica visar i sin avhandling att det är normalt att det finns innehåll i livmoderhålan en viss tid efter förlossningen. Avhandlingen försvaras vid Uppsala universitet den 11 maj. Risken för komplikationer efter förlossningen ökar om det fi
Smärtstillande läkemedel som nässpray kan vara ett bra alternativ när man vill uppnå snabb smärtlindring. Ulrika Espefält Westin har undersökt hur läkemedel transporteras direkt till hjärnan via luktnerverna, en metod som kan användas till exempel för att ge cancerpatienter morfin med nässpray. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 11 maj. Med hjälp av studier på möss och r
Att behandla hepatit C är idag problematiskt, men det finns en ny och lovande metod som bygger på att man hämmar ett enzym som viruset använder för att föröka sig i kroppen. Robert Rönn har i sitt avhandlingsarbete utvecklat nya kemiska föreningar som har den här hämmande effekten, och som därmed kan komma att bli viktiga för framtida läkemedel. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 4
Stroke kan leda till att områden i hjärnan skadas och orsakar nedsatt rörelseförmåga eller förlamningar. Men sjukgymnast Påvel Lindberg visar i sin avhandling att intensiv träning att försöka röra handen kan stimulera andra områden i hjärnan att överta det skadade områdets funktion. Disputationen äger rum den 5 maj.
Vissa läkemedel leder till att kroppen ”försvarar sig” genom ökad produktion av nedbrytande enzymer. Mats Magnusson har i sin avhandling, som han lägger fram vid Uppsala universitet den 4 maj, bland annat visat hur lång tid det tar innan denna process startar i kroppen. Resultaten kan få betydelse för exempelvis epilepsibehandling.
Psykologen Elisabet Wasteson har i sin avhandling undersökt vilka faktorer som påverkar välbefinnandet och vilka strategier som används för att hantera konkreta och vanliga situationer som cancerpatienter hamnar i. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 27 april.
Enyin Lai har under sitt avhandlingsarbete upptäckt att det ämne i kroppen, angiotensin II, som de flesta blodtrycksmediciner riktar sig mot, samverkar med ett annat ämne i kroppen i regleringen av kroppens vätskevolym. Det öppnar möjligheten för utveckling av nya läkemedel. Disputationen äger rum den 20 april.
Sannolikheten för att fyraåriga flickor har ett BMI (Body Mass Index) på mer än 30 är sex gånger högre än för 20 år sedan. Det visar en studie vid Uppsala universitet som publiceras i aprilnumret av Acta Paediactrica.
KOL, astma och tuberkulos är tre sjukdomar som den senaste tiden fått ökad uppmärksamhet som aktuella hot mot folkhälsan. Den 26-28 april samlas nordiska forskare och kliniker i Uppsala för att diskutera de senaste rönen.
En otrygg uppväxtmiljö kan störa utvecklingen av olika nätverk i hjärnan, vilket i sin tur ökar risken för att utveckla en hög alkoholkonsumtion. Det visar en studie på råttor som Lisa Gustafsson har gjort.
Personer som lider av kroniskt obstruktiv lungsjukdom, ofta förorsakad av rökning, mår bättre både fysiskt och mentalt av att träna regelbundet. En avhandling av Ragnheidur Harpa Arnardóttir visar att två träningspass i veckan hade en mycket positiv inverkan på medelsvårt eller svårt sjuka patienter. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 31 mars.
SNP-plattformen vid Uppsala universitet har beviljats ett anslag på 5,5 miljoner kronor till ny teknologi för analys av genetiska sekvensvariationer.
En av de vanligaste metoderna för diagnostik av Alzheimers sjukdom har stora brister, visar en ny avhandling av Charlotte Sahlin. För att kunna upptäcka sjukdomen i tid behövs nya metoder som specifikt mäter förekomsten av giftiga proteinklumpar, så kallade protofibriller av beta-amyloid. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 23 mars. Alzheimers sjukdom har ett långsamt förlopp oc
Livsåskådningsfrågor blir betydelsefulla då man drabbas av avancerad cancer, och patienterna själva har i allmänhet lättare att acceptera sin situation än vad deras anhöriga har. Det visar Jeanette Winterling i sin studie av livsåskådning, förväntningar och optimism hos cancerpatienter och deras äkta makar. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 23 mars. När en patient får v
För första gången har forskare kunnat visa att mödrar som dricker arsenikhaltigt vatten löper ökad risk att få missfall eller förlora sitt barn under första levnadsåret. Det visar en forskargrupp från Sverige och Bangladesh i en artikel, som i lördags publicerades i nätupplagan av American Journal of Epidemiology. Arsenik har en rad kända allvarliga hälsoeffekter, inklusive ökad cancerrisk, h