Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicinsk forskning

  • Ny teori förklarar hur nya gener uppstår

    I det nya numret av Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, presenteras i ett svensk-amerikanskt samarbete en evolutionär modell för hur nya gener kan uppstå. Den bygger på att varje gen inte bara har en huvudsaklig aktivitet utan också en sekundär aktivitet som plötsligt kan komma till användning, snabbt kopieras och ge upphov till en ny gen genom att någon av kopiorna muterar.

  • Framstående farmaceuter nya hedersdoktorer

    Thomas Lönngren, chef för Europas högsta läkemedelsmyndighet EMEA (European Medicines Agency) i London, samt en framstående amerikansk peptidforskare, Abba Kastin, har utsetts till nya hedersdoktorer vid Uppsala universitets farmaceutiska fakultet.

  • Biologiska processer i våra gener diskuteras

    För att till exempel förstå mekanismerna bakom utvecklingen av våra olika celltyper, eller bakom olika sjukdomar behövs biologisk kunskap, stora datamaterial och matematiska modeller. Vid en workshop den 18-19 oktober kommer forskare och laboratoriepersonal att utbyta erfarenheter om några av den tvärvetenskapliga bioinformatikens mest centrala områden.

  • Genskador kartlagda för bröst- och tjocktarmscancer

    I en storskalig studie för att hitta gener som är skadade vid bröstcancer och tjocktarmscancer visar Uppsalaforskare tillsammans med amerikanska kollegor att patienter med samma tumörsjukdom ofta har en unik profil av skadade gener. Resultaten, som idag publiceras i nätupplagan av tidskriften Science, ger nya verktyg för framtidens diagnostik och behandling av cancer.

  • Ny svensk forskning hopp för miljontals sjuka

    I dagens nummer av den vetenskapliga tidskriften Science presenteras forskning om parasiten Giardia lamblias arvsmassa och biologi som på sikt kan leda till bättre diagnos och behandling av diarrésjukdomen giardiasis som drabbar 200 miljoner människor varje år. Det kan också leda till att flera livsviktiga biologiska processer i människor kan förstås.

  • Bättre odds för patienter med pulsåderbråck i benet

    Om ett pulsåderbråck bakom knäet proppar igen är risken stor för amputation av benet. Hans Ravn visar i sin avhandling, som utgör den största studie som gjorts på denna patientgrupp, att det finns flera sätt att förbättra oddsen för dessa patienter. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 28 september.

  • Det som ger oss solbränna skyddar kräftor mot bakterier

    Melaninproduktion gör att vi blir solbrända, men hjälper också ryggradslösa djur att kapsla in angripande svampar och parasiter. Nu visar forskare att melanin också skyddar mot bakterieinfektioner, åtminstone hos kräftor. Studien publiceras i senaste nätupplagan av den vetenskapliga tidskriften Journal of Biological Chemistry.

  • TBE-virus funnet hos flyttande fästingar

    Flyttfåglar kan ha betydelse uppkomst av områden med TBE-smittade fästingar. Det visar en studie av fästingar som insamlats från flyttfåglar vid Ottenby på Öland. Resultaten har publicerats i tidskriften Emerging Infectious Diseases och följs nu upp med en större studie.

  • Ny teknik kan bli genombrott för cancerdiagnostik

    Tidig upptäckt av sjukdom är ofta avgörande för hur framgångsrik en behandling kan bli. Därför är utveckling av nya metoder för diagnostik ett hett forskningsområde, där varje litet steg är av stor betydelse. I en artikel i senaste numret av Molecular & Cellular Proteomics beskriver Uppsalaforskare en teknik som av tidskriften bedöms som särskilt intressant.

  • Uppsalaforskare i Science: Starkt samband mellan gen och vanlig ögonsjukdom

    Ögonsjukdomen glaukom, tidigare kallad grön starr, drabbar många i den äldre befolkningen. Nu har forskare vid Uppsala universitet och universitetssjukhuset på Island tillsammans med företaget deCODE genetics funnit den gen som kan orsaka en särskilt svårbehandlad form av sjukdomen.

  • Lättare upptäcka markörer för neurodegenerativa sjukdomar

    Uppsalaforskare har utvecklat nya redskap för att lättare identifiera oupptäckta neuropeptider från hjärnan. Detta har betydelse för möjligheten att hitta biomarkörer för tidig diagnos av sjukdomar som Parkinson och Alzhemier.

  • Bild ger hopp i kampen mot tuberkulos

    Det finns ett stort behov av nya läkemedel mot tuberkulos. Multiresistenta tuberkulosbakterier blir allt vanligare och dagens läkemedel har flera biverkningar. I en ny studie som publiceras i julinumret av Journal of Biological Chemistry presenteras nya data som kan innebära en knuff framåt i jakten på nya mediciner.

  • Ett steg närmare tumörspecifik behandling mot cancer

    Ännu en viktig pusselbit är funnen när det gäller utvecklingen av tumörspecifika läkemedel mot cancer. Det visar forskare vid Uppsala universitet under ledning av professor Bengt Mannervik i en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Biochemical Pharmacology den 1 juni. Cancerceller skiljer sig från varandra och svarar på olika sätt vid cellgiftsbehandling av tumörer. Biokemi

  • Skadliga ingrepp kan undvikas med ultraljud

    Många nyförlösta utsätts för potentiellt skadliga ingrepp helt i onödan. Med hjälp av ultraljud kan man dock undvika skrapning av livmodern. Ajlana Mulic-Lutvica visar i sin avhandling att det är normalt att det finns innehåll i livmoderhålan en viss tid efter förlossningen. Avhandlingen försvaras vid Uppsala universitet den 11 maj. Risken för komplikationer efter förlossningen ökar om det fi

  • Cancerpatienter kan få snabb smärtlindring via nässpray

    Smärtstillande läkemedel som nässpray kan vara ett bra alternativ när man vill uppnå snabb smärtlindring. Ulrika Espefält Westin har undersökt hur läkemedel transporteras direkt till hjärnan via luktnerverna, en metod som kan användas till exempel för att ge cancerpatienter morfin med nässpray. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 11 maj. Med hjälp av studier på möss och r

  • Hepatit C kan stoppas med enzymhämmare

    Att behandla hepatit C är idag problematiskt, men det finns en ny och lovande metod som bygger på att man hämmar ett enzym som viruset använder för att föröka sig i kroppen. Robert Rönn har i sitt avhandlingsarbete utvecklat nya kemiska föreningar som har den här hämmande effekten, och som därmed kan komma att bli viktiga för framtida läkemedel. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 4

  • Formbar hjärna kan tränas till nya funktioner

    Stroke kan leda till att områden i hjärnan skadas och orsakar nedsatt rörelseförmåga eller förlamningar. Men sjukgymnast Påvel Lindberg visar i sin avhandling att intensiv träning att försöka röra handen kan stimulera andra områden i hjärnan att överta det skadade områdets funktion. Disputationen äger rum den 5 maj.

  • Kroppens försvar inverkar på effekt av läkemedel

    Vissa läkemedel leder till att kroppen ”försvarar sig” genom ökad produktion av nedbrytande enzymer. Mats Magnusson har i sin avhandling, som han lägger fram vid Uppsala universitet den 4 maj, bland annat visat hur lång tid det tar innan denna process startar i kroppen. Resultaten kan få betydelse för exempelvis epilepsibehandling.

  • Många faktorer styr cancerpatienters välbefinnande

    Psykologen Elisabet Wasteson har i sin avhandling undersökt vilka faktorer som påverkar välbefinnandet och vilka strategier som används för att hantera konkreta och vanliga situationer som cancerpatienter hamnar i. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 27 april.

Visa mer