Ämnen: Medicinsk forskning

  • Hedersdoktor föreläser om sin peptidforskning

    Abba Kastin, som i höstas utsågs till ny hedersdoktor i farmaci vid Uppsala universitet, håller onsdagen den 23 januari ett seminarium i Uppsala som behandlar peptiders inverkan på blod-hjärnbarriären.

  • Genetics behind the disease SLE almost completed

    A new study has mapped the risk factors behind the autoimmune disease SLE in the entire human genome. The findings of the study, in which researchers from Uppsala University took part, are being presented today in the Web edition of The New England Review of Medicine.

  • Flera gener som styr sjukdomen SLE har identifierats

    Uppsalaforskare har i samarbete med utländska kollegor identifierat ett flertal nya gener som kan kopplas till sjukdomen SLE, bland annat en gen med hjälp av vilken man i framtiden hoppas kunna behandla sjukdomen genom att reglera produktionen av antikroppar. De unika resultaten publiceras i tre artiklar det nya numret av tidskriften Nature Genetics.

  • Genetiken bakom sjukdomen SLE snart komplett

    I en ny studie har riskfaktorerna bakom den autoimmuna sjukdomen SLE kartlagts i hela människans arvsmassa. Resultaten av studien, där forskare från Uppsala universitet deltagit, presenteras idag i nätupplagan av New England Journal of Medicine.

  • Motstridiga krav på forskningen skapar ambivalens

    Idag ska forskning helst kännetecknas av inomvetenskaplig excellens, men också av samhällsnytta. Dessa krav kan upplevas som motstridiga av forskaren och leda till en värderingsstrid. Och vad som är ”nyttig” forskning varierar beroende på vem man frågar. Anders Jörnesten disputerar den 11 januari på en avhandling om relationen mellan forskaren, forskningen och forskningspolitiken.

  • Höggradig antibiotikaresistens hos arktiska fåglar

    I det senaste numret av tidskriften Emerging Infectious Diseases, rapporterar svenska forskare att fåglar som fångades på den högarktiska tundran, i samband med tundraexpeditionen ”Beringia 2005”, var bärare av antibiotikaresistenta bakterier. Dessa fynd tyder på att antibiotikaresistensen spritt sig ut i naturen, vilket är alarmerande för framtidens sjukvård.

  • Mungympa kan lära patienterna att svälja igen

    Patienter som till följd av olika sjukdomar har svårt att svälja kan botas med hjälp av en sorts enkel mungympa. Övningarna triggar igång hjärnan och får ansiktsmusklerna att börja fungera igen, visar Mary Hägg vid Uppsala universitet i en ny avhandling. Dessutom presenterar hon ett nytt instrument som kan mäta effekten av behandlingen. Mary Hägg disputerade den 14 december.

  • Miljöföroreningar risk för kvinnors fortplantningsorgan

    Miljöföroreningar kan sannolikt påverka fortplantningsorganen hos både kvinnor och gråsälar. Carolina Bredhult visar i sin avhandling på ökad förekomst av myom hos gråsälar som utsatts för PCB under lång tid, men också att celler från kvinnors livmoderslemhinna påverkas av hormonstörande föroreningar i laboratorieexperiment. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 14 december.

  • Kliniska studier inleds för ny allergidiagnostik

    Det råder idag brist på enkla och lindriga diagnosmetoder för allergier, vilket leder till att behandlingen ofta blir oprecis. Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en betydligt träffsäkrare metod och nu påbörjas kliniska studier.

  • Personliga egenskaper och tydlig organisation gör en bra chef

    Personliga erfarenheter, förmågor och ambitioner är viktiga för att bli en bra chef inom hälso- och sjukvården, men det är också viktigt att samspelet mellan individ och organisation fungerar väl. Det visar en ny avhandling av Bernice Skytt, som disputerade vid Uppsala universitet den 10 december.

  • Nobelpristagare föreläser vid Uppsala universitet

    På luciadagen, den 13 december, kommer sju av årets nobelpristagare till Uppsala universitet. Efter mottaning av rektor ger de öppna föreläsningar ute på olika institutioner.

  • Kostens fettkvalitet kan kopplas till sjukdom

    Ett visst mönster av fett i blod, liksom fettsyremönster som kan kopplas till en kost rik på mättat fett, ökar risken för att drabbas av det metabola syndromet. Det visar biomedicinaren Eva Warensjö i sin avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 7 december. Resultaten ger stöd åt dagens rekommendationer när det gäller fettkvalitet i kosten.

  • Ny behandling kan skydda njurarna vid diabetes

    Att behandla njurarna med C-peptider och använda insulinplåster i stället för sprutor skulle kunna skydda diabetiker från följdsjukdomar som till exempel njurskador. I en avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 7 december beskriver Lina Nordquist hur den nya behandlingen kunde se ut.

  • Internationellt pris till IT/bioteknik-system

    Bioclipse-projektet från Uppsala universitet, som utvecklat ett IT-verktyg för utbildning och forskning inom bioteknik, har tilldelas ett internationellt pris.

  • Ny kunskap minskar lidandet för barn med vattenskalle

    Med en ställbar shunt som kan styras utifrån kan fler barn med vattenskalle slippa en ny operation. Det visar Kai Arnell i sin avhandling där hon också föreslår flera förbättringar vid exempelvis shuntstopp eller infektion. Disputationen äger rum den 8 december vid Uppsala universitet.

  • Chrons sjukdom innebär psykosocial stress

    Att vara sjuk i Chrons sjukdom och ulcerös kolit innebär inte bara oro för sjukdomen, utan också stress inför sociala situationer och för att inte hitta en toalett snabbt. Socionomen Kjerstin Larsson har i sin avhandling undersökt patienters livskvalitet och kommer fram till att de behöver bättre stöd från vårdpersonalen. Disputationen äger rum den 30 november.

  • Mekanism bakom hyperaktivitet i bisköldkörteltumörer kartlagd

    En tumör i bisköldkörteln kan orsaka överproduktion av ämnen som bland annat kan orsaka urkalkning av skelettet och njursten. Nu har Uppsalaforskare kartlagt en möjlig molekylär mekanism bakom tumörutveckling, som kan öppna för utveckling av nya läkemedel.

  • Tandvårdspersonalen på sjukhusen behöver utbildning i cancervård

    I behandlingen av patienter med muncancer kan tandvårdspersonalen roll bli både långvarig och intensiv. Trots detta saknar tandvårdspersonalen på sjukhusen utbildning till exempel för att hantera svåra känslomässiga situationer. Det visar en ny avhandling av Marta Röing som granskas vid Uppsala universitet den 29 november.

  • Nya rön om välkänt läkemedel

    Läkemedlet azatioprin, som används mot inflammatoriska tarmsjukdomar, verkar genom att aktiveras av enzymet glutationtransferas. Forskare vid Uppsala universitet visar nu att olika varianter av detta enzym omvandlar läkemedlet olika snabbt. Rönen bidrar till förståelsen av biverkningar hos vissa patienter och ökar möjligheten att utveckla glutationtransferas för en framtida genterapi mot cancer.

  • 50th anniversary of world’s first cancer treatment with protons

    On November 23 it will have been 50 years since the first proton radiation treatment was administered at the then Gustaf Werner Institute for Nuclear Chemistry, now the The Svedberg Laboratory. It was also the first time ever that proton radiation was used to treat a tumor.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Uppsala universitet

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Uppsala universitet.

Okej