Den 22 maj samlas internationella forskare i Uppsala för att diskutera olika aspekter av sjukdomen pulsåderbråck och dess behandling. Uppsala län var först i Sverige med screening av alla 65-åriga män och nu följer andra län efter.
Crohns sjukdom och ulcerös kolit kan orsakas av att kroppen utvecklar antikroppar mot proteiner i de slemproducerande bägarcellerna i tarmen. Därmed skulle de räknas till de så kallade autoimmuna sjukdomarna. Det visar Brita Ardesjö i sin avhandling som försvarar vid Uppsala universitet den 15 maj.
Med hjälp av ett frågeformulär som sjukgymnasten Maria Sandborgh utvecklat och testat kan behandlingen anpassas bättre till varje patient. Viktigt är bland annat om patienten känner rädsla för rörelser, eller ha låg tilltro till den egna förmågan att utföra aktiviteter som är viktiga för patienten. Den 16 maj lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
Ultraljudsundersökningar och röntgen under fosterstadiet verkar inte ha någon större inverkan på hjärnans utveckling, visar en studie vid Uppsala universitet. Karin Glimskär Stålberg har undersökt personer födda på 70- och 80-talet och lägger fram sin avhandling den 16 maj. - Man bör komma ihåg att dagens ultraljud innebär betydligt högre energinivåer än vad man använde då, betonar hon.
Det pågår en intensiv forskning för att försöka få fram ämnen som skulle kunna användas för mycket tumörspecifik behandling av svår cancer. Ylva Almqvist, som lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 17 maj, har hittat två mycket lovande ämnen för tjocktarmscancer.
Omkring 30% av alla som drabbas av cancer ordineras strålbehandling. Det är viktigt att kunna maximera stråldosen till tumören samtidigt som den hålls så låg som möjligt i övrig, frisk vävnad. Peter Kimstrand vid Uppsala universitet har arbetat med att utveckla en modell för träffsäker svept protonstrålning.
18 månader efter diagnosen är tonåringar som drabbats av cancer mindre nedstämda och oroliga än sina friska kamrater. Två år senare beskriver de både problem och positiva erfarenheter. Elisabet Mattsson har i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 8 maj, undersökt hur unga reagerar i samband med cancer.
För sex år sedan kunde läkaren Henry Engler för första gången visa en bild av hur Alzheimers sjukdom ”såg ut” i hjärnan. Därefter har han arbetat vidare med att avbilda även andra sjukdomar i hjärnan. Den 10 maj disputerar han vid Uppsala universitet.
Frukt och grönsaker som är rika på nitrat skyddar magsäcken från skador. Det sker genom att nitrat omvandlas till nitrit av bakterierna i munhålan, och sedan blir till biologiskt aktiv kväveoxid i magsäcken. Joel Petersson vid Uppsala universitet beskriver processen i sin avhandling, som granskas den 9 maj. Upptäckten visar också att antibakteriella munvatten kan vara skadliga för magen.
Genom att studera hur signalsubstansen orexin påverkar signaleringen inuti celler har Lisa Johansson upptäckt tidigare okända mekanismer som i ett längre perspektiv kan ha betydelse för utveckling av läkemedel mot sömnstörningar. Den 2 maj lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
För snabb, säker och billig framställning av läkemedel behövs fördjupad kunskap om de industriella processerna. Jörgen Samuelsson har i sitt avhandlingsarbete gjort avsevärda framsteg när det gäller kromatografi, den vanligaste industriella tekniken för rening och analys av läkemedel. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 25 april.
Vid Uppsala univeristet finns sedan 40 år landets enda farmaceutiska fakultet. Detta jubileum firas med en högtid den 24 april med intressanta föreläsare och särskilt inbjudna gäster.
Många hygienprodukter innehåller UV-filter. I solskyddskrämer finns de för att skydda huden, men de kemiska egenskaper som ger UV-filtren en god skyddande effekt kan ibland leda till problem för miljö och hälsa. En studie av Jeanette Axelsson, utförd på fågelembryon, visar att de kan ha skadliga effekter på reproduktionsorganen. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 19 april.
Både tonårsflickor och -pojkar anser att preventivmedel i första hand är flickornas ansvar. Ifall de själva eller deras partner skulle bli gravida ses abort som ett självklart val. Det menar Maria Ekstrand, som har undersökt ungdomars syn på risker i samband med sex. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 25 april.
Att mäta läkemedelshalter i torkat blod istället för i färskt är både smidigare och säkrare. Det visar kemisten Mikaela Malm, som också gjort en analysmetod som i förlängningen kan minska dödligheten i Afrika. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 18 april.
Genom att strypa näringstillförseln till tumörer via förrädiska blodkärl kan man kanske vinna mark i kriget mot cancern. Molekylärbiologen Dan Edholm har spionerat på huvudkontakten för de celler som bildar blodkärl och försvarar sin avhandling den 11 april vid Uppsala universitet.
Växten slåttergubbe är känd för sin förmåga att kunna lindra inflammationer, och kan bli en framtida komponent i läkemedel. Nu visar en ny avhandling att även två av dess nära släktingar har samma egenskaper. Catarina Ekenäs har studerat släktskap, biologiska effekter och kemiskt innehåll hos släktet arnika, och disputerade vid Uppsala universitet den 14 mars.
En ny metod för att filma blodkärlsceller som rör sig mot riktade signaler har utvecklats av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med forskare vid University of California. Metoden kan även användas för att studera hur migration av exempelvis cancerceller och nerver kan kontrolleras. Dessa intressanta rön har nu publicerats i tidskriften Journal of Biological Chemistry.
Heparansulfat är en kolhydrat som tillverkas av nästan alla celler i kroppen. Det är allra viktigast under fosterutvecklingen, men heparansulfat är också involverad i t ex blodkärlsbildning, fettomsättning och njurfunktion hos vuxna. Nu har Uppsalaforskare identifierat den mekanism som kan styra den biologiska aktiviteten hos heparansulfat, vilket på sikt kan få medicinska tillämpningar.
Bananflugan har länge varit viktig för att identifiera gener och mutationer som ligger bakom fysiska defekter, men forskningen har försvårats av bristen på effektiva metoder. I dagens nätupplaga av Nature Methods presenterar en europeisk forskargrupp, med forskare från Uppsala universitet, en helt ny forskningsresurs för att kartlägga bananflugans genetiska mutationer.