Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicinsk forskning

  • Arbete inom kyrka och vård medför hälsorisker

    Yrkesgrupper med människovårdande arbeten drabbas ofta av stress och ohälsa. Ann-Sophie Hanssons studier inom Svenska kyrkan och äldrevården visar bland annat att ett alltför starkt engagemang bland anställda är på gott och ont och tenderar leda till svårigheter att sätta gränser i arbetet. Gemensamt är bristen på återhämtning vilket ofta resulterar i utmattningssymptom och sjukskrivning.

  • Mekanism bakom störd vätskebalans i njure utredd

    I njurarna sker de processer som har betydelse för kroppens vätskebalans. Vid inflammation, diabetes, eller vid transplantationer, kan denna viktiga balans störas och Louise Rügheimer har i sin avhandling undersökt detta närmare. Den 23 maj sker disputationen vid Uppsala universitet.

  • Onödiga cellgiftsbehandlingar kan undvikas genom proteinstudier

    40 procent av alla kvinnor som drabbas av bröstcancer i Sverige behandlas med cellgifter. Många av dem behandlas i onödan, vilket beror på bristfälliga prognostiska faktorer. Cecilia Ahlin har undersökt hur prognosen kan förbättras ifall man mäter förekomsten av ett visst protein, cyklin A, i tumören. Hon lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 21 maj.

  • Hjärnskador orsakade av missbruk kan bli behandlingsbara

    Missbruk av opiater leder till cellskador i hjärnan, som man hittills betraktat som bestående. Nu visar Uppsalaforskare att det kan vara möjligt att reparera en del av skadorna med hjälp av tillväxthormonet HGH. Studien publiceras i senaste numret av Proceedings of the National Academy of Sciences.

  • Stöd för samband mellan TWAR-bakterie och hjärtsjukdom

    Marie Edvinsson har undersökt förekomsten av TWAR-bakterier i vävnadsprover från patienter med hjärtkärlsjukdom och visar att de kan påvisas i så många fall att det ger stöd för teorin att det finns ett samband. Hon disputerar den 23 maj vid Uppsala universitet.

  • Upptäckt av nya funktioner hos laboratorieframställda enzymer

    Sanela Kurtovic har i sin avhandling identifierat hur enzymer med nya funktioner kan upptäckas bland laboratorieframställda hybridenzymer. Denna kunskap kan användas både för att förstå mer om evolution på molekylär nivå och för tillämpningar inom bioteknikindustrin. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 23 maj.

  • Ny modell för typ 2 diabetes lovar bättre läkemedel

    Med en helt ny modell som beskriver och förutsäger koncentrationen av glukos och insulin hos patienter med typ 2 diabetes finns bättre förutsättningar för klinisk utveckling av läkemedel. Petra Jauslin-Stetina, som disputerar den 23 maj vid Uppsala universitet, presenterar i sin avhandling en sådan modell.

  • Internationellt forskarmöte om pulsåderbråck i Uppsala

    Den 22 maj samlas internationella forskare i Uppsala för att diskutera olika aspekter av sjukdomen pulsåderbråck och dess behandling. Uppsala län var först i Sverige med screening av alla 65-åriga män och nu följer andra län efter.

  • Tarmsjukdomar kan orsakas av kroppens immunförsvar

    Crohns sjukdom och ulcerös kolit kan orsakas av att kroppen utvecklar antikroppar mot proteiner i de slemproducerande bägarcellerna i tarmen. Därmed skulle de räknas till de så kallade autoimmuna sjukdomarna. Det visar Brita Ardesjö i sin avhandling som försvarar vid Uppsala universitet den 15 maj.

  • Skräddarsydd sjukgymnastik förkortar vårdbehovet

    Med hjälp av ett frågeformulär som sjukgymnasten Maria Sandborgh utvecklat och testat kan behandlingen anpassas bättre till varje patient. Viktigt är bland annat om patienten känner rädsla för rörelser, eller ha låg tilltro till den egna förmågan att utföra aktiviteter som är viktiga för patienten. Den 16 maj lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.

  • Ultraljud och röntgen hade liten inverkan på fostrens utveckling

    Ultraljudsundersökningar och röntgen under fosterstadiet verkar inte ha någon större inverkan på hjärnans utveckling, visar en studie vid Uppsala universitet. Karin Glimskär Stålberg har undersökt personer födda på 70- och 80-talet och lägger fram sin avhandling den 16 maj. - Man bör komma ihåg att dagens ultraljud innebär betydligt högre energinivåer än vad man använde då, betonar hon.

  • Lovande kandidater för framtida tumörmedicin

    Det pågår en intensiv forskning för att försöka få fram ämnen som skulle kunna användas för mycket tumörspecifik behandling av svår cancer. Ylva Almqvist, som lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 17 maj, har hittat två mycket lovande ämnen för tjocktarmscancer.

  • Ny strålmodell för svepta protonstrålar

    Omkring 30% av alla som drabbas av cancer ordineras strålbehandling. Det är viktigt att kunna maximera stråldosen till tumören samtidigt som den hålls så låg som möjligt i övrig, frisk vävnad. Peter Kimstrand vid Uppsala universitet har arbetat med att utveckla en modell för träffsäker svept protonstrålning.

  • Att drabbas av cancer i tonåren – psykosociala konsekvenser

    18 månader efter diagnosen är tonåringar som drabbats av cancer mindre nedstämda och oroliga än sina friska kamrater. Två år senare beskriver de både problem och positiva erfarenheter. Elisabet Mattsson har i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 8 maj, undersökt hur unga reagerar i samband med cancer.

  • PET ger bättre kunskap om hjärnans sjukdomar

    För sex år sedan kunde läkaren Henry Engler för första gången visa en bild av hur Alzheimers sjukdom ”såg ut” i hjärnan. Därefter har han arbetat vidare med att avbilda även andra sjukdomar i hjärnan. Den 10 maj disputerar han vid Uppsala universitet.

  • Nitrat i grönsaker skyddar mot magsår

    Frukt och grönsaker som är rika på nitrat skyddar magsäcken från skador. Det sker genom att nitrat omvandlas till nitrit av bakterierna i munhålan, och sedan blir till biologiskt aktiv kväveoxid i magsäcken. Joel Petersson vid Uppsala universitet beskriver processen i sin avhandling, som granskas den 9 maj. Upptäckten visar också att antibakteriella munvatten kan vara skadliga för magen.

  • Kroppens aptit- och sömnreglerare detaljstuderad

    Genom att studera hur signalsubstansen orexin påverkar signaleringen inuti celler har Lisa Johansson upptäckt tidigare okända mekanismer som i ett längre perspektiv kan ha betydelse för utveckling av läkemedel mot sömnstörningar. Den 2 maj lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.

  • Vassare läkemedelsframställning med datorns hjälp

    För snabb, säker och billig framställning av läkemedel behövs fördjupad kunskap om de industriella processerna. Jörgen Samuelsson har i sitt avhandlingsarbete gjort avsevärda framsteg när det gäller kromatografi, den vanligaste industriella tekniken för rening och analys av läkemedel. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 25 april.

  • Farmaceutiska fakulteten firar 40 år

    Vid Uppsala univeristet finns sedan 40 år landets enda farmaceutiska fakultet. Detta jubileum firas med en högtid den 24 april med intressanta föreläsare och särskilt inbjudna gäster.

  • Solskyddsmedel ger missbildade reproduktionsorgan hos fåglar

    Många hygienprodukter innehåller UV-filter. I solskyddskrämer finns de för att skydda huden, men de kemiska egenskaper som ger UV-filtren en god skyddande effekt kan ibland leda till problem för miljö och hälsa. En studie av Jeanette Axelsson, utförd på fågelembryon, visar att de kan ha skadliga effekter på reproduktionsorganen. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 19 april.

Visa mer