Det är känt att patienters tankar om den egna ryggsmärtan har stor betydelse för hur begränsande problemen blir i vardagen – något som också syns i de riktlinjer som finns för vårdpersonal. Problemet är att dessa inte följs, trots att de är väl kända. I sin avhandling, som läggs fram vid Uppsala universitet den 7 maj, visar Ingrid Demmelmaier hur systematisk träning på patientsamtal ger resultat.
Omkring fem procent av kvinnor i barnafödande ålder lider av PCOS (Polycystiskt ovarialsyndrom). Många av dessa är också överviktiga. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar läkaren Åsa Lindholm att överviktiga kvinnor som också lider av PCOS har en sämre fibrinolytisk funktion än andra överviktiga. Det skulle kunna betyda ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar i framtiden.
RNA, som anses vara en ursprunglig livsform, har delvis glömts bort av forskarvärlden som under lång tid har fokuserat på DNA. En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar för första gången en heltäckande bild av RNA-innehållet i kromatinet, den viktigaste biologiska komponenten i cellkärnan. Studien har nyligen publicerats i tidskriften Genome Research.
Fysisk aktivitet gör att KOL-patienter upplever att de mår bättre och får en högre livskvalitet. Det visar sjukgymnasten Mats Arne i en avhandling som försvaras den 16 april vid Uppsala universitet. Hans forskning visar också att många sjuka skäms över att ha drabbats av KOL och att skammen gör att man dröjer med att uppsöka vård.
Hur hanterar vi de etiska dilemman som uppstår i samband med forskning på vuxna som inte kan in ge sitt informerade samtycke? I en artikel i tidskriften Bioethics föreslår etikforskaren Stefan Eriksson ett nytt sätt att tänka kring dilemmat med att inkludera demenspatienter och andra med nedsatt beslutsförmåga i forskning.
Forskare vid Uppsala universitet har identifierat en tidigare okänd mekanism för hudens normala omsättning och funktion. I en artikeln publicerad i tidskriften American Journal of Human Genetics visar de att den bakomliggande orsaken till en ovanlig hudsjukdom finns i en gen för cellens ”sopstationer”, proteasomerna. Studien kan på sikt leda till bättre behandlingar av olika hudåkommor.
Ett enkelt EKG registrerat vid insjuknandet i schizofreni kan till viss del förutsäga hur psykossjukdomen kommer att utveckla sig på fem års sikt och enkla rutinblodprover tagna i det akutpsykotiska skedet kan sin tur förutsäga risken för fetmautveckling. Det är några av fynden som presenteras i en ny avhandling av läkaren Robert Bodén. Avhandlingen försvaras den 26 mars vid Uppsala universitet.
Ticagrelor ger lägre dödlighet utan ökad blödningsrisk efter by-pass-operation jämfört med det läkemedel som används som rutin i kliniken idag. Hjärtläkaren och forskaren Claes Held vid UCR (Uppsala Clinical Research Center) presenterar de nya resultaten vid amerikanska kardiologsällskapets kongress i Atlanta, USA, idag.
Genom att cellreceptorer kombineras ihop på olika sätt kan en cell finjustera överföringen av en signal till en respons. Forskare vid Uppsala universitet har visat att en kombination av två besläktade men sinsemellan olika receptorer kan reglera utväxten av nya blodkärl efter behandling med tillväxtfaktorer. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften EMBO Journal.
Uppkomst av nya infektionssjukdomar, och återkomst av gamla, är en ödesfråga för samhället och för den sjukvård som idag tas för given. Den 16-17 mars arrangerar Uppsala universitet det största nationella mötet någonsin om så kallade zoonotiska sjukdomar i ett tvärvetenskapligt perspektiv. Ekologer, veterinärer och läkare från hela landet deltar.
Cellgiftsbehandling är vanligt vid tumörsjukdomar, men ett problem med metoden är att även kroppens friska celler skadas vid intensiv och långvarig behandling. Forskare vid Uppsala universitet har nu med biokemiska metoder lyckats förbättra ett av kroppens enzymer så att det effektivt kan bryta ned vissa cellgifter, och på sikt skulle kunna minska biverkningarna vid cancerbehandling.
Schimpansen är människans närmaste släkting. I sin avhandling har Anna Wetterbom studerat olika sorters skillnader i arvsmassan för att se om, och i så fall hur, de kan ge upphov till de olika särdrag vi kan se mellan arterna. Jämförelser mellan människa och schimpans kan leda till en större förståelse för mekanismer bakom sjukdomar och ökad kunskap kan rädda schimpansen från utrotning.
En stor andel födande kvinnor i fattiga länder har ingen kontakt med modern mödravård, vilket bidrar till höga mödradödlighetssiffror. Mattias Rööst vid Uppsala Universitet har studerat livshotande förlossningskomplikationer i Bolivia och visar bland annat att social marginalisering och avsaknande av mödravårdskontroller påverkar vårdsökarbeteende i samband med komplikationer.
I ett unikt svenskt forskningsprojekt inom kulturhälsa, med deltagande av skådespelare från Dramaten, visar forskare vid Uppsala universitet att fibromyalgipatienters smärta lindrades av att få spela teater med starka känslouttryck. Studien publiceras i den amerikanska vetenskapliga tidskriften The Arts in Psychotherapy.
Att enzymerna hittar rätt målsubstans i kroppen hänger på ytterst små detaljer i deras sammansättning. Enzymet glutationtransferas skyddar kroppen mot gifter, men genom små förändringar kan det omvandlas till ett enzym som framställer könshormoner. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet som publiceras i tidskriften Journal of Molecular Biology.
Beijerlaboratoriet vid Uppsala universitet har fått en donation på 10, 8 miljoner kronor från Kjell och Märta Beijers stiftelse. Donationen, som löper på tre år, går till forskning inom genomik, forskning på arvsmassan, och neurovetenskap.
Effektiva antibiotika är en förutsättning för dagens sjukvård. En alltför hög antibiotikaanvändning i kombination med undermålig hygienisk standard leder dock till ökad resistens. I sin avhandling visar läkaren Martin Sundqvist att etablerad antibiotikaresistens inte verkar gå att ”tvätta bort” genom minskad användning. Avhandlingen försvaras den 26 februari vid Uppsala universitet.
Journalister hälsas välkomna till ett journalistseminarium om bildens roll i den medicinska forskningen.
Bråck på stora kroppspulsådern resulterar årligen i 700-1000 dödsfall i Sverige. Brustet bråck kan förebyggas om sjukdomen upptäcks i tid och opereras. I en avhandling som försvaras vid Uppsala universitet den 19 februari visar Kevin Mani att överlevnaden efter operation har förbättrats under senare tid och att det är hälsoekonomiskt lönsamt att tidigt screena patienter med annan kärlsjukdom.
Amöbor och bakterier i skön men farlig förening – det är temat för utställningen "Trojanska hästar" som öppnas lördagen den 13 februari på Museum Gustavianum. Utställningen är ett samarbete mellan konstnären Mattias Fagerholm och forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper.