Uppsalas Fernströmpris till diabetesforskare
Diabetesforskning står i fokus när Uppsalas Eric K Fernströms pris till yngre forskare 2010 delas ut. Per-Ola Carlsson får priset för sin forskning om insulinproducerande celler.
Ämnen: Medicinsk forskning
-
-
Tydligt samband mellan fetma och D-vitaminbrist
Överviktiga har ofta allvarlig D-vitaminbrist och rubbad kalkomsättning i kroppen visar en ny studie från Uppsala universitet, som nu publiceras i Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism. Detta problem har fått alldeles för lite uppmärksamhet inom vården, menar forskarna.
-
Genetiskt och socialt samspel grundar alkoholvanor
Ungdomar dricker för att hantera stress, dominera eller av sociala skäl. Men även genetiska faktorer spelar stor roll för riken för att utveckla alkoholmissbruk. Det visar forskaren Erika Comasco från institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. Hon försvarar sin avhandling på Centrallasarettet i Västerås den 10 juni.
-
Näsans form och funktion påverkar livskvaliteten
Hur näsan fungerar kan påverka livskvaliteten hos vuxna som tidigare har behandlats för läpp-, käk-, och gomspalt. Patienternas egen uppfattning om näsans utseende påverkar också hur väl de trivs med livet. Det visar plastikkirurgen Maria Mani i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 11 juni.
-
Gränsöverskridande forskning om nervsystemet i Uppsala
Demens eller kronisk smärta är sjukdomstillstånd som ökar i samhället vilket ökar behovet av bättre diagnostik och behandling. Inom ramen för Uppsala Berzelii centrum som funnits sedan 2007 har både den kliniska och grundläggande forskningen på området tagit ett rejält språng framåt. Den 8 juni arrangeras ett öppet seminarium om forskningsläge och framtid.
-
Nytt nätverk för forskning om infektionssjukdomar
Nya infektionssjukdomar och gamla infektionssjukdomar som återuppstår är ett växande problem i samhället. Nu går forskare inom medicin, veterinärmedicin och ekologi samman i ett nytt nätverk med syftet att tillsammans försöka förstå dynamiken bakom dessa sjukdomar. Bakom satsningen står Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Linnéuniversitetet och Statens veterinärmedicinska anstalt.
-
Miljögift som cancerbehandling
De flesta förknippar bekämpningsmedel med allvarliga risker för människor och miljö, men ibland kan giftiga ämnen paradoxalt nog användas för att förbättra hälsan. Ekotoxikologen Vendela Asp visar i sin avhandling att en nedbrytningsprodukt av det välkända insektsgiftet DDT skulle kunna användas för att bekämpa cancer i binjurebarken.
-
Snabba besked om aggressiv bröstcancer
En ny typ av målsökande protein upptäcker aggressiv bröstcancer snabbare och säkrare än tidigare metoder. Forskaren Sara Ahlgren visar i sin avhandling hur specifikt radioaktivt märkta så kallade Affibody-molekyler kan användas för att upptäcka cancer på ett par timmar i stället för några dagar. Hon disputerar på Uppsala universitet den 22 maj.
-
Patienter har övertro på förebyggande läkemedelsbehandling
Patienter som får behandling med statiner har ofta en övertro på behandlingens förebyggande effekt. Det visar läkaren Per Lytsy i sin avhandling om hur patienter ser på nyttan och effekten av statinbehandling. Han försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 21 maj.
-
Beteendemedicin kan stärka dialysvården
Genom att stärka njurpatienternas tro på sin förmåga att klara av egenvården kan dialysbehandlingen bli säkrare, med mindre risk för komplikationer. Det visar Magnus Lindberg i sin avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 19 maj 2010.
-
Pressinbjudan konferens: Är medicinsk etik verkligen bra för patienten?
När är det rätt att avbryta en behandling? Är det ok att barn är försökspersoner i medicinsk forskning? De etiska frågorna ställs ibland på sin spets i medialt uppmärksammade fall. Den 14-16 juni samlas forskare från hela världen i Uppsala för att belysa medicinsk etik ur alla möjliga synvinklar. Ett 70 föredrag belyser olika aspekter av dessa centrala frågor.
-
Etikprövning inte alltid i patientens bästa intresse
I praktiken nekar etikprövningsnämnder patienter tillgång till det bästa medicinska kunnandet genom en strikt syn på autonomi. I en artikel i British Medical Journal hävdar Mats G. Hansson, professor i biomedicinsk etik, att detta får konsekvenser både för forskning och framtida vård.
-
Enkelt blodprov kan varna för stroke och diabetes
Ett vanligt blodprov skulle kunna upptäcka risk för stroke och diabetes tidigare än vad vi kan göra i dag. Det visar läkaren Bernice Wiberg i sin avhandling om riskfaktorer för stroke hos män. Hon visar också att ett bokstavs- och siffertest kan visa vilka som har en högre risk för att få hjärninfarkt. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 11 maj.
-
Dammtorkningen brister i förskolan
Fukt och damm kan förvärra astma. Nu visar Kristina Bröms på institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet att de svenska förskolorna alltför ofta har fuktskador. Dessutom dammtorkas de alldeles för sällan. Hon lägger fram sin avhandling på fredag den 7 maj, i Brömssalen på Gävle sjukhus.
-
Rätt användning av laboratorieanalyser spar pengar i vården
Sjukvårdskostnaderna i Sverige och i många andra länder ökar kraftigt. Laboratorieanalyser påverkar en mängd kritiska beslut inom vården. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar biomedicinska analytikern Mirja Mindemark hur korrekt användning av laboratorieanalyser kan minska sjukvårdens totala kostnader.
-
Magnetkamera förbättrar diagnostiken av fostermissbildningar
Magnetkameraundersökning är ett värdefullt komplement till ultraljud när det gäller diagnostiken av missbildningar hos foster. Magnetkameran kan upptäcka sådant som ultraljudet missar eller har svårighet att upptäcka, till exempel på grund av övervikt hos den gravida kvinnan. Det visar Hashem Amini i en avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 7 maj.
-
Praktisk övning på riktlinjer ger bättre vårdgivare
Det är känt att patienters tankar om den egna ryggsmärtan har stor betydelse för hur begränsande problemen blir i vardagen – något som också syns i de riktlinjer som finns för vårdpersonal. Problemet är att dessa inte följs, trots att de är väl kända. I sin avhandling, som läggs fram vid Uppsala universitet den 7 maj, visar Ingrid Demmelmaier hur systematisk träning på patientsamtal ger resultat.
-
Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom hos PCOS-kvinnor beror bara på övervikt
Omkring fem procent av kvinnor i barnafödande ålder lider av PCOS (Polycystiskt ovarialsyndrom). Många av dessa är också överviktiga. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar läkaren Åsa Lindholm att överviktiga kvinnor som också lider av PCOS har en sämre fibrinolytisk funktion än andra överviktiga. Det skulle kunna betyda ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar i framtiden.
-
RNA kan ha viktig funktion för regleringen av genaktivitet
RNA, som anses vara en ursprunglig livsform, har delvis glömts bort av forskarvärlden som under lång tid har fokuserat på DNA. En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar för första gången en heltäckande bild av RNA-innehållet i kromatinet, den viktigaste biologiska komponenten i cellkärnan. Studien har nyligen publicerats i tidskriften Genome Research.
-
Fysisk aktivitet gör det lättare att leva med KOL
Fysisk aktivitet gör att KOL-patienter upplever att de mår bättre och får en högre livskvalitet. Det visar sjukgymnasten Mats Arne i en avhandling som försvaras den 16 april vid Uppsala universitet. Hans forskning visar också att många sjuka skäms över att ha drabbats av KOL och att skammen gör att man dröjer med att uppsöka vård.
Visa mer
Loading...