Spridning av cancer via metastaser till bukhinnan har sämre prognos än om den sprids till lunga eller lever. Akademiska sjukhuset i Uppsala använder som enda svenska sjukhus en framgångsrik operationsmetod, som nu är på stark frammarsch i världen. Den 8-10 september arrangeras en konferens som samlar internationell forskarexpertis i Uppsala.
Ett nytt vaccin, som slår ut blodförsörjningen till cancertumörer, har visat sig mycket effektivt på möss. Tumörtillväxten minskade med hela 70 procent. Bakom studien, som nyligen publicerades i FASEB Journal, står en forskargrupp från Uppsala universitet. Nästa steg är att testa vaccinet på hundar med cancer.
Typ 1-diabetes, så kallad ungdomsdiabetes, kan idag behandlas genom transplantation av insulinproducerande celler till levern. Men cellerna har låg överlevnad och därför blir patienten ofta beroende av sprutor igen efter några år. I en ny studie som publiceras i den välrenommerade tidskriften Diabetes visar Uppsalaforskare att transplantation till en muskel kan vara betydligt effektivare.
Multipelt myelom är en av de vanligaste typerna av blodcancer i Sverige. Ett forskarteam vid Uppsala universitet presenterar nu ett helt nytt koncept för hur myelomcellers etablering och tillväxt kontrolleras, en upptäckt som kan ligga till grund för utvecklingen av nya behandlingsmetoder för sjukdomen. Studien publiceras i juliupplagan av nättidskriften PLoS ONE.
Diabetesforskning står i fokus när Uppsalas Eric K Fernströms pris till yngre forskare 2010 delas ut. Per-Ola Carlsson får priset för sin forskning om insulinproducerande celler.
Överviktiga har ofta allvarlig D-vitaminbrist och rubbad kalkomsättning i kroppen visar en ny studie från Uppsala universitet, som nu publiceras i Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism. Detta problem har fått alldeles för lite uppmärksamhet inom vården, menar forskarna.
Ungdomar dricker för att hantera stress, dominera eller av sociala skäl. Men även genetiska faktorer spelar stor roll för riken för att utveckla alkoholmissbruk. Det visar forskaren Erika Comasco från institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. Hon försvarar sin avhandling på Centrallasarettet i Västerås den 10 juni.
Hur näsan fungerar kan påverka livskvaliteten hos vuxna som tidigare har behandlats för läpp-, käk-, och gomspalt. Patienternas egen uppfattning om näsans utseende påverkar också hur väl de trivs med livet. Det visar plastikkirurgen Maria Mani i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 11 juni.
Demens eller kronisk smärta är sjukdomstillstånd som ökar i samhället vilket ökar behovet av bättre diagnostik och behandling. Inom ramen för Uppsala Berzelii centrum som funnits sedan 2007 har både den kliniska och grundläggande forskningen på området tagit ett rejält språng framåt. Den 8 juni arrangeras ett öppet seminarium om forskningsläge och framtid.
Nya infektionssjukdomar och gamla infektionssjukdomar som återuppstår är ett växande problem i samhället. Nu går forskare inom medicin, veterinärmedicin och ekologi samman i ett nytt nätverk med syftet att tillsammans försöka förstå dynamiken bakom dessa sjukdomar. Bakom satsningen står Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Linnéuniversitetet och Statens veterinärmedicinska anstalt.
De flesta förknippar bekämpningsmedel med allvarliga risker för människor och miljö, men ibland kan giftiga ämnen paradoxalt nog användas för att förbättra hälsan. Ekotoxikologen Vendela Asp visar i sin avhandling att en nedbrytningsprodukt av det välkända insektsgiftet DDT skulle kunna användas för att bekämpa cancer i binjurebarken.
En ny typ av målsökande protein upptäcker aggressiv bröstcancer snabbare och säkrare än tidigare metoder. Forskaren Sara Ahlgren visar i sin avhandling hur specifikt radioaktivt märkta så kallade Affibody-molekyler kan användas för att upptäcka cancer på ett par timmar i stället för några dagar. Hon disputerar på Uppsala universitet den 22 maj.
Patienter som får behandling med statiner har ofta en övertro på behandlingens förebyggande effekt. Det visar läkaren Per Lytsy i sin avhandling om hur patienter ser på nyttan och effekten av statinbehandling. Han försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 21 maj.
Genom att stärka njurpatienternas tro på sin förmåga att klara av egenvården kan dialysbehandlingen bli säkrare, med mindre risk för komplikationer. Det visar Magnus Lindberg i sin avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 19 maj 2010.
När är det rätt att avbryta en behandling? Är det ok att barn är försökspersoner i medicinsk forskning? De etiska frågorna ställs ibland på sin spets i medialt uppmärksammade fall. Den 14-16 juni samlas forskare från hela världen i Uppsala för att belysa medicinsk etik ur alla möjliga synvinklar. Ett 70 föredrag belyser olika aspekter av dessa centrala frågor.
I praktiken nekar etikprövningsnämnder patienter tillgång till det bästa medicinska kunnandet genom en strikt syn på autonomi. I en artikel i British Medical Journal hävdar Mats G. Hansson, professor i biomedicinsk etik, att detta får konsekvenser både för forskning och framtida vård.
Ett vanligt blodprov skulle kunna upptäcka risk för stroke och diabetes tidigare än vad vi kan göra i dag. Det visar läkaren Bernice Wiberg i sin avhandling om riskfaktorer för stroke hos män. Hon visar också att ett bokstavs- och siffertest kan visa vilka som har en högre risk för att få hjärninfarkt. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 11 maj.
Fukt och damm kan förvärra astma. Nu visar Kristina Bröms på institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet att de svenska förskolorna alltför ofta har fuktskador. Dessutom dammtorkas de alldeles för sällan. Hon lägger fram sin avhandling på fredag den 7 maj, i Brömssalen på Gävle sjukhus.
Sjukvårdskostnaderna i Sverige och i många andra länder ökar kraftigt. Laboratorieanalyser påverkar en mängd kritiska beslut inom vården. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar biomedicinska analytikern Mirja Mindemark hur korrekt användning av laboratorieanalyser kan minska sjukvårdens totala kostnader.
Magnetkameraundersökning är ett värdefullt komplement till ultraljud när det gäller diagnostiken av missbildningar hos foster. Magnetkameran kan upptäcka sådant som ultraljudet missar eller har svårighet att upptäcka, till exempel på grund av övervikt hos den gravida kvinnan. Det visar Hashem Amini i en avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 7 maj.