Kosttillskott till gravida minskar andelen spädbarn med vitamin B12-brist i Bangladesh. Det visar Hanna Eneroth i sin avhandling i internationell kvinno- och barnhälsovård. Disputationen äger rum den 9 mars vid Uppsala universitet.
Högt blodtryck kan i vissa fall orsakas av en godartad hormonproducerande tumör i binjurebarken. Nu har en svensk-amerikansk forskargrupp funnit en genetisk orsak till uppkomsten av dessa tumörer. Rönen publiceras idag i tidskriften Science.
Idag kan patienter med typ 1-diabetes behandlas genom transplantation av insulinproducerande celler från donatorer, men cellernas överlevnad är låg. Olof Eriksson presenterar i sin avhandling en avbildningsteknik som gör det möjligt att följa de transplanterade cellerna i kroppen – ett instrument som kan bli viktigt när man vill förstå varför cellerna skadas.
Att få fram ett nytt läkemedel är en mycket kostsam och tidskrävande process. Av 20 möjliga brukar 19 kasseras för att de inte fungerar eller ger oönskade biverkningar. Nu har en forskargrupp ledd av professor Lars Baltzer vid Uppsala universitet tagit fram en liten molekylär ”bindare” som har potential att förändra detta landskap i grunden.
Cancerpatienter drabbas ofta av blodpropp och det är känt att tumörer kan aktivera blodets förmåga att koagulera. Nu visar Uppsalaforskare även på ett motsatt samband. Möss som saknar det kroppsegna proteinet HRG, vilket leder till förhöjd levringsförmåga, har kraftigt ökad tumörtillväxt. Studien presenteras idag i tidskriften PLoS One.
Tumörer är ofta inflammerade, vilket kan stimulera eller hämma tumörens tillväxt beroende på vilka immunceller som är involverade. Nu visar en svensk-belgisk forskargrupp att ett kroppseget protein, HRG, aktiverar de specifika immunceller som hämmar tumören. Studien publiceras idag i en artikel i nätupplagan av den ansedda tidskriften Cancer Cell.
Hjärt-kärl-sjukdomar är väldens vanligaste dödsorsak och förekomsten av dessa ökar. Därför behövs det ständigt bättre metoder för diagnos och uppföljning av patienter som riskerar att drabbas. Genom en enkelt utförd mätning av blodflödet i underarmen har en Uppsaladoktorand utvärderat en ny, lovande metod för att påvisa och följa kärlfunktion hos äldre.
Genom att samla forskare, företag och kliniker som är framgångsrika inom molekylär sjukdomsdiagnostik ska ett nytt EU-projekt skapa förutsättningar för tidigare diagnoser, säkrare behandlingsval och bättre uppföljning för cancerpatienter.
Vårdpersonalen upplever ofta att vinsterna med elektroniska patientjournaler blir mindre och problemen större än man förespeglats. Apotekare Christina Ljungberg har i sin avhandling visat hur e-journaler påverkar läkarnas tillgång till information om patienten. Christina Ljungberg försvarar sin avhandling vid Uppsala universitets institution för farmaci den 4 december.
Vid multipel skleros, MS, angrips det centrala nervsystemet av immunförsvaret. Moa Fransson har utvecklat en metod där kroppsegna immunhämmande celler används för att specifikt hämma immunreaktionen i hjärnan och visar att den fungerar på möss. Den 3 december försvarar hon sin avhandling vid Uppsala universitet.
Uppsalaforskare har utvecklat en ny teknik för att ta fram rent DNA och RNA från många vävnadsprov på en gång. Tekniken, som presenteras idag i en artikel i tidskriften Chemical Communications, kan leda till bättre cancerdiagnostik och behandling.
Rapporterna om stora kartläggningar av människors och djurs DNA duggar allt tätare och tekniken blir allt snabbare. Men det behövs utrymme att lagra alla data och inte minst: Kunskap om hur den kan analyseras. Nu lanserar Uppsala universitet en unik öppen webbportal för att tillgängliggöra den datorkraft och kunskap som idag utgör flaskhalsen för biologisk och medicinsk forskning.
Att det är svårt att låta bli att klia sig när det kliar vet alla. Men hur kan klåda lindras? I en ny studie som publiceras i den ansedda tidskriften Neuron idag presenterar forskare vid Uppsala universitet det överraskande fyndet att samma nervceller som är aktiva vid brännande smärta även kan kopplas till klåda.
Mjölk som byter färg när den blir för gammal eller en pappersremsa som lyser rött när den får förorenat vatten på sig, det är två tänkbara användningsområden för Uppsala universitets bidrag till årets iGEM- tävling vid ansedda MIT, Boston, USA 5-8 november.
Att ozon är skadligt att andas in är sedan tidigare känt. Nu visar ett svensk-brittiskt forskarteam vilka molekyler i det skyddande lagret på lungans insida som påverkas negativt. Studien har publicerats i senaste numret av tidskriften Langmuir, utgiven av American Chemical Society, och ger ny kunskap om ozonets skadliga verkan.
Den 17-19 september samlas en grupp forskare i medicin och antropologi till en gemensam konferens för att diskutera studier som rör kvinnlig omskärelse.
Intresset för berättelsen i identitetsskapande och som grund för att förstå omvärlden har ökat lavinartat bland forskare inom många discipliner de senaste åren. Den 16-17 september arrangeras en internationell konferens vid Uppsala universitet, som fokuserar på berättelsens betydelse för hur vi ser på hälsa och sjukdom.
Under 70 år har världen missbrukat antibiotika som gemensam resurs, genom slarvig användning och minskande ansträngningar att ta fram nya preparat. Resultatet är växande antibiotikaresistens, som hotar att ta sjukvården tillbaka till den tid när en lunginflammation oftast var synonym med döden.
Med gränsöverskridande samarbete och storskalig teknik är det möjligt att åstadkomma både nydanande medicinsk forskning och samhällsnytta. Detta vill SciLifeLab Uppsala nu demonstrera genom en rad projekt som får chansen att pröva nya vägar.
En enkel mätning av troponin i blodprov kan identifiera patienter med en ökad risk för stroke och andra allvarliga komplikationer vid förmaksflimmer. Dessa helt färska resultat presenteras i dag av hjärtforskare från Uppsala vid den Europeiska hjärtkongressen i Stockholm.