Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicinsk forskning

  • Inga kända aktiverare kan förklara samspelet mellan antikroppssvaret och komplement

    Människor eller djur som saknar vissa komplementfaktorer får ett sämre antikroppssvar och har högre risk att utveckla autoimmuna sjukdomar. Forskarna har hittills inte förstått hur antikroppar och komplementsystemet samarbetar. En studie ledd av forskare från Uppsala universitet visar att varken IgM eller någon av de andra kända aktiverarna är nödvändig för att sätta igång antikroppssvaret.

  • Miljontals nya reglerelement funna i människans arvsmassa

    En internationell forskargrupp ledd av Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet och Broad Institute i USA har kartlagt och jämfört 29 däggdjurs arvsmassa. Resultaten som nu publiceras i Nature visar på miljontals nya reglerelement i människans arvsmassa. Den nya kunskapen är viktig för att förstå hur mutationer i människans arvsmassa ger upphov till sjukdom.

  • Samband visat mellan miljögifter och åderförkalkning

    Miljögifter som dioxiner, PCB och bekämpningsmedel kan utgöra en risk för hjärtkärlsjukdom. För första gången har ett samband mellan ökande halter av långlivade organiska miljögifter i blodet och åderförkalkning kunnat visas. Studien, som gjorts av forskare vid Uppsala universitet, publiceras denna vecka i den ansedda miljötidskriften Environmental Health Perspectives.

  • Pressinbjudan: Unik satsning mot droger i Uppsala

    Uppsala universitet, Länsstyrelsen, Uppsala läns landsting, Uppsala kommun, Polisen och en rad andra organisationer: Alla har ett gemensamt intresse av att samordna kunskap och insatser på drogområdet. För just detta syfte har en unik gemensam plattform för samverkan, U-FOLD, skapats och startskottet går den 5 oktober då en gemensam träff och ett panelsamtal arrangeras.

  • Nya hedersdoktorer inom medicin och farmaci

    Uppsala Nya tidnings medicinreporter Åke Spross har utsetts till hedersdoktor vid medicinska fakulteten tillsammans med professor Lars Weisaeth, Oslo universitet, och professor Sandra Anderson, Sydney University. Vid farmaceutiska fakulteten har en ny hedersdoktor utsetts: professor Rob Verpoorte, Leiden University i Nederländerna.

  • Föräldrars stress påverkar barnets vikt

    En ny avhandling från Uppsala universitet visar att de flesta föräldrar har intentionen att ge sina barn en god livsstil men att de inte alltid når dit. Många föräldrar upplever en stress i sin föräldraroll och önskar olika forum för att kunna ventilera sina funderingar och få stöd: Avhandlingen visar också ett samband mellan föräldrastress och risk för övervikt och undervikt hos barnet.

  • Kluvna budskap från kyrkorna i Sydafrika om hiv

    De flesta Sydafrikanska ungdomar som får hiv smittas genom oskyddat sex. Alla samhällssektorer, inklusive kyrkorna uppmanas att delta i arbetet med att förhindra spridningen av sjukdomen. I sin avhandling har Elisabet Eriksson sett att kyrkornas information fokuserar främst på moraliska aspekter av sexualitet men att ungdomar bör ha mer nytta av information om olika hiv-förebyggande metoder.

  • Internationella amningsråd revideras i Uppsala

    Forskning visar att bröstmjölk har många fördelar för barn som föds mycket tidigt i graviditeten. Den 14-16 september arrangeras en konferens vid Uppsala universitet där en revidering av WHO:s och UNICEF:s program för amningsstöd ska diskuteras. Konferensen ska resonera omkring hur dessa råd kan utformas för att även innefatta neonatalvård.

  • Första ödlegenomet kartlagt

    Det första ödlegenomet har nu kartlagts av internationell forskargrupp ledd av Kerstin Lindblad-Toh vid Broad Institute, USA, och Uppsala universitet. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature och visar på både skillnader och likheter mellan ödlor, fåglar och däggdjur, samt indikerar att ödlors snabba miljöanpassning kan bero på en dynamisk arvsmassa.

  • Uppdaterat: Signalfel i hjärnan ökar sug efter socker och droger

    När glutamat och dopamin inte samarbetar som det ska i hjärnans signalsystem ökar den kick som alkohol, socker eller andra droger kan ge. Det visar en ny svensk-kanadensisk studie på möss som idag publiceras i den ansedda tidskriften Journal of Neuroscience. Den bidrar med en ny viktig pusselbit kring mekanismerna bakom både substansmissbruk och fetma.

  • Signalfel i hjärnan ökar sug efter socker och droger

    När glutamat och dopamin inte samarbetar som det ska i hjärnans signalsystem ökar den kick som alkohol, socker eller andra droger kan ge. Det visar en ny svensk-kanadensisk studie på möss som idag publiceras i den ansedda tidskriften Journal of Neuroscience. Den bidrar med en ny viktig pusselbit kring mekanismerna bakom både substansmissbruk och fetma.

  • Apixaban bättre än warfarin för att förhindra stroke vid förmaksflimmer

    Apixaban, ett nytt blodförtunnande läkemedel, är bättre än warfarin för att förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer. Det visar en ny omfattande läkemedelsstudie som letts av bland annat Uppsala Clinical Research Centre, Uppsala universitet. Resultaten presenterades idag av vid Europeiska hjärtkongressen i Paris och publicerades samtidigt i New England Journal of Medicine.

  • Stor avancerad cancerstudie leds av Uppsala universitet

    Nu samlas flera framstående forskargrupper kring en ny avancerad cancerstudie. Målet är att förstå vilka tumörer som kommer att svara på behandling och ta reda på varför vissa cancerläkemedel mister sin effekt efter en tids behandling. Studien leds av Tobias Sjöblom, docent i tumörbiologi, vid Uppsala universitet.

  • Små mängder antibiotika ger stora problem

    Ny forskning från Uppsala universitet visar att antibiotikaresistenta bakterier kan anrikas vid extremt låga koncentrationer av antibiotika. Resultaten tyder på att de antibiotikarester som sprids i miljön från människor och djur bidrar till resistensproblematiken. De nya fynden publiceras nu i den välrenommerade tidskriften PLoS Pathogens.

  • Nageldefekt visar på mekanismer för hur organ kan bildas

    Ett internationellt forskningssamarbete lett av forskare från Uppsala universitet har klarlagt orsaken till svåra avvikelser vid bildning av naglar hos människan. Avvikelsen beror på en störd signalering mellan celler i huden. Fynden presenteras i juninumret av American Journal of Human Genetics.

  • Strypt tillväxtfaktor får hjärntumörceller att sluta växa

    Genom att hämma produktionen av tillväxtfaktorn PDGF har Uppsalaforskare lyckats få celler från den aggressiva hjärntumören glioblastom att sluta växa. Tumörcellerna förlorade också sin tumörbildande förmåga. Resultaten publiceras nu i tidskriften Neoplasia.

  • Enkelt mötesverktyg ger bättre vårdkvalitet

    Små förändringar i bemötandet gör att patienterna upplever större delaktighet och blir mer nöjda med vården som helhet. Sjuksköterskan Eva Jangland har i sin avhandling belyst kirurgisk vård från patienternas horisont och visar att bemötandet och vårdkvaliteten kan förbättras med ganska enkla medel om man sätter patientens upplevelse i centrum.

  • Uppsala Biobank öppnar ishotell för forskning

    En effektiv och kvalitetssäkrad biobank som låter höra om sig bland forskare långt utanför Uppsala och Sverige. Det vill Uppsala universitet och Landstinget i Uppsala län skapa med sin gemensamma satsning på en utbyggnad av Uppsala biobanks biobanksservice. Den 31 maj är det dags för invigning.

Visa mer