Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicinsk forskning

  • Inget samband mellan D-vitaminintag och starka ben

    Ungefär hälften av alla kvinnor i Sverige över 60 år drabbas av benskörhet. I tidningarnas hälsospalter och reklam uppmanas särskilt kvinnor att äta D-vitamintillskott. Men en ny avhandling från Uppsala universitet visar att kostintaget av vitamin D inte spelar någon stor roll för risken att drabbas av benbrott eller för utveckling av benskörhet.

  • Nytt EU-projekt för bättre behandling av unga med fetma och typ 2 diabetes.

    Alltfler unga drabbas av typ 2 diabetes kopplat till övervikt, och behovet av nya behandlingsalternativ är skriande stort. Uppsala universitet ska nu koordinera ett stort EU-projekt som ska fokusera på att förstå de komplexa processerna i de insulinproducerande beta-cellerna i syfte att ta fram läkemedelsalternativ för dessa ungdomar.

  • Många prov på rekordkort tid med ny analysmetod

    För att en cancerbehandling ska kunna anpassas för varje enskild patient behöver stora mängder tumörprover undersökas noggrant. Ett samarbete mellan ett företag och Uppsala universitet har nu lett fram till en metod som gör denna process tio gånger effektivare än tidigare.

  • Smarta material som får ben att läka

    Benvävnad är mycket bra på att läka sig själv men i många situationer är den naturliga läkningsprocessen inte tillräcklig. I en avhandling vid Uppsala universitet visar Sonya Piskounova hur funktionella material som hon och hennes kollegor utvecklat till exempel kan bilda benvävnad på platser i kroppen där det från början finns lite eller inget ben.

  • Miljögiftet Bisfenol A kan påverka den nyfödda hjärnan

    Nyfödda möss som exponeras för Bisfenol A får förändringar i spontanbeteende och försämrad anpassning till nya miljöer samt blir hyperaktiva som unga vuxna. Det har forskare vid Uppsala universitet sett. Studien visade även att ett av hjärnans viktigaste signalsystem, det kolinerga signalsystemet, påverkades av Bisfenol A och att effekten kvarstod i vuxen ålder.

  • Priser för forskning om hjärta och signalsystem

    Under Olof Rudbeckdagen idag belönas två forskare vid Uppsala universitet. Olof Rudbeckpriset delas ut till hjärtforskaren Lars Wallentin och Eric K. Fernströms pris till yngre särskilt lovande forskare går till Anders Tengholm för hans forskning om orsakerna till diabetes.

  • Inga kända aktiverare kan förklara samspelet mellan antikroppssvaret och komplement

    Människor eller djur som saknar vissa komplementfaktorer får ett sämre antikroppssvar och har högre risk att utveckla autoimmuna sjukdomar. Forskarna har hittills inte förstått hur antikroppar och komplementsystemet samarbetar. En studie ledd av forskare från Uppsala universitet visar att varken IgM eller någon av de andra kända aktiverarna är nödvändig för att sätta igång antikroppssvaret.

  • Miljontals nya reglerelement funna i människans arvsmassa

    En internationell forskargrupp ledd av Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet och Broad Institute i USA har kartlagt och jämfört 29 däggdjurs arvsmassa. Resultaten som nu publiceras i Nature visar på miljontals nya reglerelement i människans arvsmassa. Den nya kunskapen är viktig för att förstå hur mutationer i människans arvsmassa ger upphov till sjukdom.

  • Samband visat mellan miljögifter och åderförkalkning

    Miljögifter som dioxiner, PCB och bekämpningsmedel kan utgöra en risk för hjärtkärlsjukdom. För första gången har ett samband mellan ökande halter av långlivade organiska miljögifter i blodet och åderförkalkning kunnat visas. Studien, som gjorts av forskare vid Uppsala universitet, publiceras denna vecka i den ansedda miljötidskriften Environmental Health Perspectives.

  • Pressinbjudan: Unik satsning mot droger i Uppsala

    Uppsala universitet, Länsstyrelsen, Uppsala läns landsting, Uppsala kommun, Polisen och en rad andra organisationer: Alla har ett gemensamt intresse av att samordna kunskap och insatser på drogområdet. För just detta syfte har en unik gemensam plattform för samverkan, U-FOLD, skapats och startskottet går den 5 oktober då en gemensam träff och ett panelsamtal arrangeras.

  • Nya hedersdoktorer inom medicin och farmaci

    Uppsala Nya tidnings medicinreporter Åke Spross har utsetts till hedersdoktor vid medicinska fakulteten tillsammans med professor Lars Weisaeth, Oslo universitet, och professor Sandra Anderson, Sydney University. Vid farmaceutiska fakulteten har en ny hedersdoktor utsetts: professor Rob Verpoorte, Leiden University i Nederländerna.

  • Föräldrars stress påverkar barnets vikt

    En ny avhandling från Uppsala universitet visar att de flesta föräldrar har intentionen att ge sina barn en god livsstil men att de inte alltid når dit. Många föräldrar upplever en stress i sin föräldraroll och önskar olika forum för att kunna ventilera sina funderingar och få stöd: Avhandlingen visar också ett samband mellan föräldrastress och risk för övervikt och undervikt hos barnet.

  • Kluvna budskap från kyrkorna i Sydafrika om hiv

    De flesta Sydafrikanska ungdomar som får hiv smittas genom oskyddat sex. Alla samhällssektorer, inklusive kyrkorna uppmanas att delta i arbetet med att förhindra spridningen av sjukdomen. I sin avhandling har Elisabet Eriksson sett att kyrkornas information fokuserar främst på moraliska aspekter av sexualitet men att ungdomar bör ha mer nytta av information om olika hiv-förebyggande metoder.

  • Internationella amningsråd revideras i Uppsala

    Forskning visar att bröstmjölk har många fördelar för barn som föds mycket tidigt i graviditeten. Den 14-16 september arrangeras en konferens vid Uppsala universitet där en revidering av WHO:s och UNICEF:s program för amningsstöd ska diskuteras. Konferensen ska resonera omkring hur dessa råd kan utformas för att även innefatta neonatalvård.

  • Första ödlegenomet kartlagt

    Det första ödlegenomet har nu kartlagts av internationell forskargrupp ledd av Kerstin Lindblad-Toh vid Broad Institute, USA, och Uppsala universitet. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature och visar på både skillnader och likheter mellan ödlor, fåglar och däggdjur, samt indikerar att ödlors snabba miljöanpassning kan bero på en dynamisk arvsmassa.

  • Uppdaterat: Signalfel i hjärnan ökar sug efter socker och droger

    När glutamat och dopamin inte samarbetar som det ska i hjärnans signalsystem ökar den kick som alkohol, socker eller andra droger kan ge. Det visar en ny svensk-kanadensisk studie på möss som idag publiceras i den ansedda tidskriften Journal of Neuroscience. Den bidrar med en ny viktig pusselbit kring mekanismerna bakom både substansmissbruk och fetma.

  • Signalfel i hjärnan ökar sug efter socker och droger

    När glutamat och dopamin inte samarbetar som det ska i hjärnans signalsystem ökar den kick som alkohol, socker eller andra droger kan ge. Det visar en ny svensk-kanadensisk studie på möss som idag publiceras i den ansedda tidskriften Journal of Neuroscience. Den bidrar med en ny viktig pusselbit kring mekanismerna bakom både substansmissbruk och fetma.

  • Apixaban bättre än warfarin för att förhindra stroke vid förmaksflimmer

    Apixaban, ett nytt blodförtunnande läkemedel, är bättre än warfarin för att förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer. Det visar en ny omfattande läkemedelsstudie som letts av bland annat Uppsala Clinical Research Centre, Uppsala universitet. Resultaten presenterades idag av vid Europeiska hjärtkongressen i Paris och publicerades samtidigt i New England Journal of Medicine.

  • Stor avancerad cancerstudie leds av Uppsala universitet

    Nu samlas flera framstående forskargrupper kring en ny avancerad cancerstudie. Målet är att förstå vilka tumörer som kommer att svara på behandling och ta reda på varför vissa cancerläkemedel mister sin effekt efter en tids behandling. Studien leds av Tobias Sjöblom, docent i tumörbiologi, vid Uppsala universitet.

  • Små mängder antibiotika ger stora problem

    Ny forskning från Uppsala universitet visar att antibiotikaresistenta bakterier kan anrikas vid extremt låga koncentrationer av antibiotika. Resultaten tyder på att de antibiotikarester som sprids i miljön från människor och djur bidrar till resistensproblematiken. De nya fynden publiceras nu i den välrenommerade tidskriften PLoS Pathogens.

Visa mer