Vårt immunförsvar är specialiserat på att upptäcka och bekämpa inkräktare såsom bakterier och virus. Men forskning visar att immunceller även har flera andra uppgifter. Forskare vid Uppsala universitet har nu sett att vissa immunceller är särskilt förberedda för att ta sig till syrefattiga delar av kroppen för att hjälpa till med nybildningen av blodkärl.
Preeklampsi, eller havandeskapsförgiftning, kan i svår form leda till livshotande tillstånd för mor och barn. Om sjukdomen upptäcks tidigt finns möjligheter att förhindra eller modifiera utvecklingen av sjukdomsförloppet. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar doktoranden och överläkaren Marie Bolin att olika biokemiska markörer tidigt i graviditeten kan visa vem som kommer att drabbas.
Det finns ett behov av att öka kunskapen om och förbättra graviditets- och förlossningsvård för kvinnor med utvecklingsstörning och deras nyfödda barn. Det visar Berit Höglund i en ny avhandling från Uppsala universitet. I sina studier har hon funnit att kvinnor med utvecklingsstörning och deras barn bland annat har mer medicinska komplikationer och därför bör betraktas som en riskgrupp.
Leif Andersson har de senaste åren presenterat upptäckt efter upptäckt om den genetiska bakgrunden till olika husdjurs egenskaper. Flera av rönen öppnar för intressanta medicinska tillämpningar. Han fick nyligen ett femårigt anslag på 31 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och har nu även utnämnts till Wallenberg Scholar.
Den genetiska likheten mellan hund och människa, tillsammans med det faktum att vissa hundraser ofta drabbas av specifika sjukdomar, gör hunden särskilt viktig för att öka kunskapen om våra vanligaste folksjukdomar. Nu tar sig forskarna an autoimmuna och immunologiska sjukdomar med hjälp av hunden.
Blodkärls tillväxt är en viktig aspekt av många sjukdomar. Att kunna stimulera eller begränsa deras tillväxt är högintressant för utveckling av nya behandlingsalternativ mot en rad sjukdomar. Christer Betsholtz och hans forskargrupp har funnit en mekanism som skulle kunna få betydelse för behandling av neurodegenerativa sjukdomar i framtiden.
De ovanliga sjukdomarna Noonans syndrom och neurofibromatos typ 1 ingår i sjukdomsgruppen RASopatier och orsakas av medfödda mutationer i arvsmassan. I sin avhandling har Sara Ekvall, doktorand i medicinsk genetik vid Uppsala universitet, bland annat sett att mutation i två olika gener kan leda till svårare symptom hos personer med Noonans syndrom.
Miljontals människor i världen är blinda på grund av sjukdom eller skada i näthinnan. Ett sätt att reparera näthinnan och därigenom synen, skulle kunna vara genom att använda ögats egna stamcellslika celler. Vid Uppsala universitet har doktoranden Henrik Ring studerat faktorer som förbättrar förståelsen för hur specifika celler kan produceras från omogna näthinneceller.
Eric Lander, en av vår tids mest inflytelserika och citerade forskare, gästar den 7 december Uppsala för att ge årets Göran Gustafsson-föreläsning i medicin. Han är även ordförande i president Obamas Council of Advisors inom teknik och naturvetenskap.
Ett samarbete mellan medicinsk och antropologisk expertis kan lösa komplexa kliniska frågeställningar inom dagens mångkulturella kvinnosjukvård. Det visar Pauline Binder, medicinsk antropolog, som den 1 december lägger fram sin avhandling vid medicinska fakulteten, Uppsala universitet.
I en stor internationell studie har grisens arvsmassa kartlagts. Forskare från Uppsala universitet och SLU har bidragit till studien genom att analysera de gener som haft störst betydelse inom tamgrisens utveckling samt genom att kartlägga grisens uppsättning av endogena retrovirus (ERV). Resultaten publiceras nu i de vetenskapliga tidskrifterna Nature och PNAS.
Bröstcancerpatienter som deltagit i grupprehabilitering under en vecka med bland annat kurators- och läkarsamtal drabbades inte av hög ångest i samma utsträckning som andra patienter. Det visar överläkaren och doktoranden Helena Granstam Björneklett i sin avhandling där hon studerat vilken effekt rehabilitering hade på kvinnornas ångest, depression och hälsorelaterade livskvalitet.
Barn till mödrar med bipolär sjukdom löper högre risk att födas för tidigt oavsett om mamman behandlats med stämningsstabiliserande läkemedel eller om hon står utan behandling. Det har forskare vid Uppsala universitet och KI sett i en ny studie. Om modern har en obehandlad bipolär sjukdom har barnet också en högre risk att drabbas av tillväxthämning under fosterlivet.
Kronisk lymfatisk leukemi är en sjukdom med mycket varierande prognos. Vissa patienter blir mycket sjukare än andra. Forskare från Uppsala universitet presenterar nu nya resultat som tyder på att mutationer i två specifika gener skulle kunna användas för att avgöra vilka behandlingar som passar bäst för enskilda patienter.
Så kallade genomtäckande associationsstudier har blivit vanliga inom medicin. Målet är att ta reda på vilka gener som har betydelse för olika sorters sjukdomstillstånd. Carl Nettelblad vid Uppsala universitet visar i sin nya avhandling hur nya beräkningsmetoder kan göra analyserna mer exakta utan att kräva mer datorkraft.
En typ av viral blödarfeber (Krim-Kongo) som förekommer i Afrika, Asien och Balkan har börjat sprida sig till nya områden i södra Europa. Nu visar svenska forskare att flyttfåglar som bär fästingar är en sannolik smittväg. Upptäckten har publicerats i amerikanska smittskyddsinstitutets tidskrift Emerging Infectious Diseases.
Allvarliga symptom hos astmatiker kan bland annat förklaras med förhöjda antal mastceller i lungorna. Forskare från Uppsala universitet visar nu i en artikel i tidskriften The Journal of Immunology hur mastcellerna kommer dit.
Det är sedan tidigare känt att det finns många fördelar med att vårda ett förtidigt fött barn hud mot hud med sina föräldrar istället för i kuvös. I en avhandling från Uppsala universitet har barnsjuksköterskan Ylva Thernström Blomqvist sett att barn som började vårdas hud mot hud tidigt efter födseln även fick mer tid med hudkontakt med föräldrar under resten av vårdtiden.
Psykisk ohälsa och alkoholproblem hänger ihop. Vid Akademiska sjukhusets psykiatridivision har socionomen Christina Nehlin Gordh undersökt hur den psykiatriska vården kan bli bättre på att tidigt upptäcka och agera vid begynnande alkoholproblem. Resultaten presenteras nu i en avhandling från Uppsala universitet.
Forskare vid Uppsala universitet har, tillsammans med kollegor i Brasilien, upptäckt en ny grupp nervceller som styr våra minnes- och inlärningsprocesser. Dessa celler fungerar som grindvakter och bär på en receptor för nikotin, vilket kan förklara hur rökning påverkar vår förmåga att minnas och sortera information.