Ett avancerat chip med vars hjälp man snabbt och med extremt hög känslighet kan mäta 92 olika tumörproteiner från 92 olika patienter finns nu vid SciLifeLab i Uppsala. Den nya tekniken kommer att vara en viktig resurs för forskare och företag som utvecklar diagnostik för olika sjukdomar.
Nya forskningsrön från Uppsala universitet visar att det finns tydliga skillnader i behandlingsresultat inom KOL-vården. Studien publiceras nu i den ansedda tidskriften Journal of Internal Medicin och ger viktig information till hälso- och sjukvården.
Många läkemedelsalternativ och höga läkemedelskostnader gör att det finns ett behov att försöka få läkarna att skriva ut rätt läkemedel vid rätt tillfällen och till lägst kostnad. Distriktsläkaren Keld Vægter har i sin avhandling, som lades fram vid Uppsala universitet den 1 mars, undersökt olika metoder för att skapa rationell läkemedelsförskrivning.
Forskare från Uppsala universitet och Leiden University Medical Center har i världens hittills största masspektrometriska proteomikstudie kartlagt hur genetiska varianter påverkar proteininnehållet i blodplasma. Metoden kan både kvantifiera och sekvensbestämma människans proteinprofil – till stor nytta inom forskningen om sjukdomar.
År 2015 är det dags att redovisa hur det gått i kampen för FN:s milleniemål. Men redan nu har arbetet att utforma agendan inom global hälsa efter 2015 påbörjats. I en artikel i nästa nummer av WHO Bulletin visar forskare från Uppsala universitet hur klyftorna ökat inom mödra- och barnhälsovården i Vietnam, ett tydligt exempel på hur utsatta grupper inte får del av den ekonomiska utvecklingen.
En ny avhandling från Uppsala universitet visar att personer som efter hjärtoperation, fick sjukgymnastik och gjorde flera andningsövningar varje timme syresatte blodet bättre och fick därmed en bättre lungfunktion.
Forskare vid Uppsala och Stockholms universitet har utvecklat en ny metod för att mäta bindningsreaktioner i levande celler utan att utsätta dem för yttre störning. Resultaten hjälper forskare att förstå hur biokemin i en levande cell skiljer sig från det man kan mäta i provrör.
Ny forskning från Uppsala universitet visar att om du vet om hur många kalorier din mat innehåller så påverkar detta hur mycket du äter. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga nättidskriften Obesity.
En forskargrupp vid Uppsala universitet har klarlagt orsaken till en av Sveriges vanligaste muskelsjukdomar, den ärftliga sjukdomen Welanders distala myopati (WDM). Forskarna har funnit den specifika mutation på kromosom 2 som gör att människor blir sjuka. Resultaten publiceras nu i tidskriften Human Mutation.
Vårt immunförsvar är specialiserat på att upptäcka och bekämpa inkräktare såsom bakterier och virus. Men forskning visar att immunceller även har flera andra uppgifter. Forskare vid Uppsala universitet har nu sett att vissa immunceller är särskilt förberedda för att ta sig till syrefattiga delar av kroppen för att hjälpa till med nybildningen av blodkärl.
Preeklampsi, eller havandeskapsförgiftning, kan i svår form leda till livshotande tillstånd för mor och barn. Om sjukdomen upptäcks tidigt finns möjligheter att förhindra eller modifiera utvecklingen av sjukdomsförloppet. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar doktoranden och överläkaren Marie Bolin att olika biokemiska markörer tidigt i graviditeten kan visa vem som kommer att drabbas.
Det finns ett behov av att öka kunskapen om och förbättra graviditets- och förlossningsvård för kvinnor med utvecklingsstörning och deras nyfödda barn. Det visar Berit Höglund i en ny avhandling från Uppsala universitet. I sina studier har hon funnit att kvinnor med utvecklingsstörning och deras barn bland annat har mer medicinska komplikationer och därför bör betraktas som en riskgrupp.
Leif Andersson har de senaste åren presenterat upptäckt efter upptäckt om den genetiska bakgrunden till olika husdjurs egenskaper. Flera av rönen öppnar för intressanta medicinska tillämpningar. Han fick nyligen ett femårigt anslag på 31 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och har nu även utnämnts till Wallenberg Scholar.
Den genetiska likheten mellan hund och människa, tillsammans med det faktum att vissa hundraser ofta drabbas av specifika sjukdomar, gör hunden särskilt viktig för att öka kunskapen om våra vanligaste folksjukdomar. Nu tar sig forskarna an autoimmuna och immunologiska sjukdomar med hjälp av hunden.
Blodkärls tillväxt är en viktig aspekt av många sjukdomar. Att kunna stimulera eller begränsa deras tillväxt är högintressant för utveckling av nya behandlingsalternativ mot en rad sjukdomar. Christer Betsholtz och hans forskargrupp har funnit en mekanism som skulle kunna få betydelse för behandling av neurodegenerativa sjukdomar i framtiden.
De ovanliga sjukdomarna Noonans syndrom och neurofibromatos typ 1 ingår i sjukdomsgruppen RASopatier och orsakas av medfödda mutationer i arvsmassan. I sin avhandling har Sara Ekvall, doktorand i medicinsk genetik vid Uppsala universitet, bland annat sett att mutation i två olika gener kan leda till svårare symptom hos personer med Noonans syndrom.
Miljontals människor i världen är blinda på grund av sjukdom eller skada i näthinnan. Ett sätt att reparera näthinnan och därigenom synen, skulle kunna vara genom att använda ögats egna stamcellslika celler. Vid Uppsala universitet har doktoranden Henrik Ring studerat faktorer som förbättrar förståelsen för hur specifika celler kan produceras från omogna näthinneceller.
Eric Lander, en av vår tids mest inflytelserika och citerade forskare, gästar den 7 december Uppsala för att ge årets Göran Gustafsson-föreläsning i medicin. Han är även ordförande i president Obamas Council of Advisors inom teknik och naturvetenskap.
Ett samarbete mellan medicinsk och antropologisk expertis kan lösa komplexa kliniska frågeställningar inom dagens mångkulturella kvinnosjukvård. Det visar Pauline Binder, medicinsk antropolog, som den 1 december lägger fram sin avhandling vid medicinska fakulteten, Uppsala universitet.
I en stor internationell studie har grisens arvsmassa kartlagts. Forskare från Uppsala universitet och SLU har bidragit till studien genom att analysera de gener som haft störst betydelse inom tamgrisens utveckling samt genom att kartlägga grisens uppsättning av endogena retrovirus (ERV). Resultaten publiceras nu i de vetenskapliga tidskrifterna Nature och PNAS.