Hur bakterier snabbt anpassar sig till en förändrad yttre miljö med fortsatt hög tillväxt är en av forskningens stora utmaningar inom molekylär mikrobiologi. Det har inte minst betydelse för förståelsen av antibiotikaresistens. I en studie från Uppsala universitet presenteras nu en modell över hur bakterier genom smart reglering av sitt genuttryck snabbt kan anpassa sig till förändringar i miljön.
Inom modern sjukvård är det inte ovanligt med behandlingar där biomaterial, alternativt celler och vävnader används. Problemet är att patientens naturliga immunförsvar ofta reagerar och försvårar behandlingen. I ett stort EU-finansierat projekt lett från Uppsala universitet ska nu akademin och företag tillsammans lära sig att efterlikna naturens eget sätt att reglera systemet.
Vid implantatoperationer är infektioner ett stort problem. I en ny avhandling visar doktoranden Mirjam Lilja att modifiering av implantatytor med hjälp av bioaktiva skikt som dessutom har antibakteriella egenskaper kan vara ett sätt att minska infektionsrisken.
Retrovirus kan korsa artbarriärer och infektera nya värdorganismer, men kunskapen om deras evolutionära historia är begränsad. Eftersom retorvirus kan ge upphov till svåra sjukdomar är det angeläget att få veta mer om dem. Genom att kartlägga endogena retrovirus kan forskare vid Uppsala universitet nu ge en unik inblick i de evolutionära samspelen mellan retrovirus och deras värdorganismer.
Medicinering med Waran för att förebygga blodpropp är vanligt, men kräver en hel del arbete med att ställa in dosen. I en ny internationell studie som publiceras i den ansedda tidskriften New England Journal of Medicine visar forskaren Mia Wadelius med kollegor i Uppsala, Enköping och England att en snabb genanalys vid behandlingsstart leder till att rätt dos av Waran kan uppnås snabbare.
I en ny avhandling har Josefin Bäckström vid Uppsala universitet undersökt hur anhöriga till brännskadade personer mår. Studierna visar bland annat att kommunikation mellan vårdgivare och närstående kan förbättras och att bemötandet i så stor utsträckning som möjligt bör anpassas efter individens personliga omständigheter.
Vävnadsprocesser vid långvarig smärta som kronisk tennisarmbåge kan visualiseras med bilddiagnostisk metod. Det visar resultat från forskare vid Uppsala universitet som nu publiceras i PLOS ONE. Forskaren Magnus Peterson presenterar en ny användning av positron-emissions-tomografi (PET) och en markör för signalreceptorn NK1 för att visualisera en fysiologisk process associerad till smärtan.
Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara en bra metod för att hjälpa personer med hyperacusis att bli mindre känsliga för ljud. Det visar en ny doktorsavhandling från Uppsala universitet.
Det har gått 400 år sedan den första professorn i medicin och fysik utnämndes vid Uppsala universitet. Detta firas med symposium i universitetsaulan. Universitetet bjuder också in till Olof Rudbeckdagen med temat ”Det friska åldrandet”. Och i slutet av oktober hålls en temakväll om cancerforskning – under den rosa/blå kupolen. Samtliga evenemang är öppna för allmänheten.
En tidigare upptäckt har visat att samma gen som orsakar Shar-Pei-hundens rynkiga hud också orsakar en för rasen vanlig febersjukdom. Nu kan samma internationella forskargrupp visa att den även ligger bakom ett brett spektrum av inflammatoriska symptom som drabbar hud, öron och kropp hos denna ras. Studien publiceras nu i tidskriften PLOS ONE.
Personer med allergisk astma får andningssvårigheter när en av immunförsvarets celler – mastcellen – aktiveras i lungorna. Forskare från Uppsala universitet har nu isolerat den cell som ger upphov till mastceller. De nya rönen, som läggs fram i en avhandling av Joakim Dahlin, kommer förhoppningsvis att bidra till utvecklingen av nya läkemedel som hindrar mastceller från att ta sig till lungorna.
För första gången arrangeras den Europeiska konferensen Eurothrombosis i Sverige. Den 3-5 oktober samlas Europaeliten inom hjärt-kärlforskningen för att presentera de allra senaste rönen i Uppsala.
Lewykroppar är långa olösliga proteintrådar som anses ligga bakom Parkinsons sjukdom och Lewy body demens. I sitt avhandlingsarbete vid Uppsala universitet har Therese Fagerqvist framställt antikroppar som specifikt binder till de skadliga förstadierna till Lewykroppar och som genom antikroppsbehandling visat sig kunna minska nivåerna av skadliga proteiner i det centrala nervsystemet hos möss.
Tidig upptäckt och snabba åtgärder är av största vikt för att förhindra att barn och unga med ätstörning och viktnedgång utvecklar kroniska ätstörningar med de ökade risker som följer med dessa. Agneta Rosling, överläkare och barn- och ungdomsspecialist, visar i sin avhandling att tillfrisknandet kan påskyndas med rätt behandling utan att sjukhusvistelse blir nödvändig.
Forskare från Uppsala universitet och Akademiska barnsjukhuset i Uppsala presenterar en omfattande studie av epigenetisk DNA-metylering i benmärgsprover från 764 barn med akut leukemi. Studiens resultat, som publiceras av den välrenommerade tidskriften Genome Biology, kan bidra till bättre diagnostik och behandling av akut lymfatisk leukemi (ALL) hos barn.
I en ny avhandling undersöks förekomsten av skador orsakade av hjärt-lungräddning. Resultaten innebär ingen förändrad syn på själva hjärt-lungräddningen. Den räddar liv. Däremot ger studierna viktig information till vården för bästa omhändertagande av överlevande patienter.
Tidigare har man trott att de två olika testmetoderna signalerat om samma typ av astma. Men en ny studie, som letts av forskare vid Uppsala universitet, visar att metoderna egentligen signalerar för två olika inflammationsprocesser. Genom att börja använda testen i kombination finns det större möjligheter att ge patienten med astma precis rätt behandling.
En ny mutation i en kalciumkanal i tumöromvandlade celler i binjuren har identifierats i en studie som involverar forskare från Uppsala universitet och Yale universitet. De nya rönen har nyligen publicerats i tidskriften Nature Genetics.
En ny studie visar att samtliga undersökta barn med Crohns sjukdom hade ett vanligt förekommande virus - enterovirus - i tarmen. Detta samband har inte tidigare påvisats för denna kroniska inflammatoriska tarmsjukdom. Resultaten publiceras idag i det senaste numret av den internationella tidskriften Clinical and Translational Gastroenterology.
Ett internationellt forskarlag lett av svenska forskare har använt en ny metod för att undersöka övervikt och fetma som en orsak till hjärt-kärlsjukdom. Tidigare har man sett starka samband, men det har inte varit klart om det har varit fetman i sig som har varit orsaken eller om graden av fetma bara varit en markör för en annan bakomliggande orsak.