Att suga ut blodproppar ur hjärtats kranskärl vid akut hjärtinfarkt räddar inte fler liv och minskar inte risken för ny hjärtinfarkt jämfört med att endast behandla med ballongvidgning. Det visar en stor skandinavisk studie. Studien bekräftar forskargruppens tidigare resultat och den nya kunskapen kan nu ligga till grund för att ändra internationella riktlinjer.
I en ny studie publicerad i Nature Communications presenterar forskare från Uppsala universitet en storskalig kartläggning av genetiska, kliniska och livsstilsrelaterade faktorers betydelse för proteinnivåer i blod. Resultaten visar att genetik och livsstil är avgörande för proteinnivåerna, vilket har stor betydelse för möjligheterna att kunna använda fler biomarkörer för att upptäcka sjukdomar.
Mer än 80 procent av alla läkemedelskandidater inom läkemedelsindustrin har problem med för låg löslighet och ratas därför under tid utvecklingsfas. I en ny studie visar nu Uppsalaforskare att det nya materialet Upsalite® har stor potential för vidareutveckling av dessa ratade läkemedel.
Ny forskning från Uppsala universitet visar hur två gener som är kopplade till fetma reglerar födointaget. Upptäckten har publicerats i den vetenskapliga tidsskriften ”PLoS Genetics”.
Vetenskapsrådet har beviljat Uppsala universitet 145 miljoner kronor för att rekrytera professor Elisabetta Dejana, en ledande internationell auktoritet inom forskningsområdet vaskulärbiologi. Med rekryteringen hoppas Uppsala universitet kunna stärka den redan befintliga kompetensen på området och skapa ett program för att föra forskning från laboratoriet till klinisk tillämpning.
Mia Phillipson tilldelas 2014 års Eric K. Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare. Hon får priset för sin nyskapande och avancerade forskning som syftar till att förstå de vita blodkropparnas normala funktioner för bibehållen hälsa, samt hur de bidrar till olika tillstånd som till exempel cancer, diabetes och transplantationer.
I en ny avhandling från Uppsala universitet har fysioterapeuten Sara Holm studerat barn och ungdomar som har sökt fysioterapi inom primärvården för smärta i muskler och leder. Resultaten visade att dessa barn och ungdomar upplevde en lägre hälsorelaterad livskvalitet än smärtfria jämnåriga men också att flickor och pojkar hanterade sin smärta på olika sätt.
Varje år dör cirka två miljoner barn på grund av diarréer och undernäring runt om i världen. I samband med en större internationell vetenskaplig konferens om två vanliga parasiter som orsakar dessa diarrésjukdomar, arrangeras ett minisymposium som vänder sig till allmänheten.
I en ny studie som idag publiceras i tidskriften Plos One visar forskare vid Uppsala universitet att den skadliga effekten av rökning förvärras om personen har höga halter av PCB i blodet. Detta tyder på att miljögifter samverkar med andra riskfaktorer för olika sjukdomar – ett område som inte är tillräckligt utforskat enligt forskarna.
Det är allmänt känt att den förväntade livslängden är kortare för män än för kvinnor. En ny studie som letts av forskare vid Uppsala universitet visar på ett samband mellan förlust av Y-kromosomen i blodceller och både en kortare livslängd och högre dödlighet från cancer i andra organ.
I en världsomfattande studie har forskare studerat om inflammationshämning kan förebygga sjukdomstillstånd som har sin grund i åderförkalkning. Hos i övrigt välbehandlade patienter med kronisk kranskärlssjukdom hade behandlingen inga säkra effekter på dödlighet och sjuklighet i hjärt-kärlsjukdom.
De flesta känner till att antioxidanter är bra för hälsan. Men forskningsresultaten på området har varit motsägelsefulla. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Rikard Åsgård att antioxidanten betakaroten ger positiva effekter för de flesta medan den vid höga nivåer av oxidativ stress slår om och bidrar till ökad oxidativ stress och DNA skada.
När tumörer växer till behövs nya blodkärl som kan förse tumörcellerna med syre och näring. En forskargrupp vid Uppsala universitet har upptäckt en ny form av cellkommunikation som gör att blodkärlsbildningen avstannar och tumörtillväxten försenas. Resultaten kan förklara varför friska personer under lång tid kan ha små vilande tumörer som inte växer till utan blodkärlsnybildning.
Den ökande antibiotikaresistensens konsekvenser är kostsamma, både i människoliv och i pengar. Inom EU har kostnaderna uppskattats till cirka 1,5 miljarder euro per år. Uppsala universitet blir nu en ledande part i ett gigantiskt projekt finansierat av Innovative Medicines Initiative (IMI) där akademi, läkemedels- och bioteknikindustri tillsammans ska få fart på utvecklingen av nya antibiotika.
I en ny avhandling om diabetes från Uppsala universitet visar allmänläkaren Stefan Jansson att personer med diabetes har fått förbättrad överlevnad under den 30 års-period han studerat. Han har också visat att risken för hjärt-kärlkomplikationer inte minskar genom screening för diabetes.
Perfluorerade ämnen är miljögifter som finns i till exempel vattenavstötande textilier och brandsläckningsskum. En forskargrupp ledd från Uppsala universitet har i en ny studie sett kopplingar mellan höga nivåer av perfluorerade ämnen i blodet och diabetes. Resultaten publiceras i dag i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia.
Hur bakterier snabbt anpassar sig till en förändrad yttre miljö med fortsatt hög tillväxt är en av forskningens stora utmaningar inom molekylär mikrobiologi. Det har inte minst betydelse för förståelsen av antibiotikaresistens. I en studie från Uppsala universitet presenteras nu en modell över hur bakterier genom smart reglering av sitt genuttryck snabbt kan anpassa sig till förändringar i miljön.
Inom modern sjukvård är det inte ovanligt med behandlingar där biomaterial, alternativt celler och vävnader används. Problemet är att patientens naturliga immunförsvar ofta reagerar och försvårar behandlingen. I ett stort EU-finansierat projekt lett från Uppsala universitet ska nu akademin och företag tillsammans lära sig att efterlikna naturens eget sätt att reglera systemet.
Vid implantatoperationer är infektioner ett stort problem. I en ny avhandling visar doktoranden Mirjam Lilja att modifiering av implantatytor med hjälp av bioaktiva skikt som dessutom har antibakteriella egenskaper kan vara ett sätt att minska infektionsrisken.
Retrovirus kan korsa artbarriärer och infektera nya värdorganismer, men kunskapen om deras evolutionära historia är begränsad. Eftersom retorvirus kan ge upphov till svåra sjukdomar är det angeläget att få veta mer om dem. Genom att kartlägga endogena retrovirus kan forskare vid Uppsala universitet nu ge en unik inblick i de evolutionära samspelen mellan retrovirus och deras värdorganismer.