Den trycksårsförebyggande vården kan förbättras om personal får möjlighet till att reflektera och kommunicera med varandra om hur de tillsammans förhindrar att patienter får trycksår. En ny avhandling vid Uppsala universitet, som läggs fram på Gävle sjukhus, belyser ett problem inom svensk sjukvård som medför patientlidande och höga kostnader.
Forskare från Uppsala universitet, SciLifeLab i Stockholm och Akademiska sjukhuset i Uppsala och har utvecklat en ny metod för att snabbt kunna identifiera vilka bakterier som orsakar en infektion och bestämma huruvida de är resistenta eller känsliga mot antibiotika. Fynden publiceras nu i tidskriften Journal of Clinical Microbiology.
Vården kan bli bättre på uppföljning av och långtidsbehandling efter hjärtinfarkt, bland annat genom att justera mediciner och betona betydelsen av en hälsosam livsstil. De visar kardiologiläkaren Kristina Hambraeus i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 13 november. Hon har också undersökt effekten av olika typer av ballongvidgningar med stent.
I varje möte med patienten kan sjuksköterskan påverka patientsäkerheten. Sjuksköterskan Anna-Karin Gunnarsson har i sin avhandling belyst patientsäkerhet hos patienter med höftfraktur och visar bland annat att patienter med höftfraktur upplever liten medverkan i vården.
I en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Oncotarget visar forskare från Uppsala universitet att ett terapeutiskt vaccin riktat mot tumörkärl kan minska tumörbörda och hämma bildningen av spontana lungmetastaser i en musmodell för metastaserande bröstcancer.
Om man redan vid diagnos kan identifiera de patienter med kronisk lymfatisk leukemi som har bättre eller sämre prognos ökar läkarnas möjligheter följa upp patienterna på bästa sätt och anpassa behandlingen. Nu har forskare vid Uppsala universitet visat på ett nytt samband mellan specifika molekylära egenskaper hos sjukdomen och grupper av patienter med olika prognos.
Olika typer av gliom diagnostiseras som separata sjukdomar och har ansetts utgå från olika celltyper i hjärnan. Nu har forskare vid Uppsala universitet visat att en och samma ursprungscell kan ge upphov till olika sorters gliom. Det har betydelse för den grundläggande förståelsen för hur dessa tumörer bildas vilket i förlängningen kan leda till mer effektiva och specifika behandlingar.
EU har tagit ett avgörande initiativ för att tackla det ökande globala problemet med antibiotikaresistens. Genom en stor satsning med både privata och offentliga medel lanseras idag projektet DRIVE-AB (Driving Reinvestment in R&D and Responsible Antibiotic Use), där Uppsalaforskare har en viktig roll.
I en ny avhandling från Uppsala universitet undersöker sjuksköterskan och doktoranden Inger Wallin Lundell sambandet mellan posttraumatisk stress och abort. Resultaten visar att kvinnor som söker abort inte lider av posttraumatisk stress i högre grad än svenska kvinnor i övrigt.
Vad betyder det när vi säger att vi ska simulera den mänskliga hjärnan? Varför är det viktigt att göra det? Och är det ens möjligt att simulera hjärnan separat från den kropp den faktiskt är en del av? De här frågorna och andra diskuterar två forskare i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Neuron som publiceras idag.
Att inte kunna svettas kan vara livsfarligt. Men många mår också dåligt av att de svettas för mycket. En grupp forskare som letts från Uppsala universitet har identifierat en grundläggande mekanism som reglerar svettning. Resultaten använder de nu för att utveckla en substans som skulle kunna minska svettproduktionen för de människor som lider av oönskad och sjuklig svettning.
Årets Olof Rudbeckdag är ett samarrangemang med Nils Rosén von Rosensteinjubiléet. Eftersom von Rosenstein är känd som pediatrikens fader går dagen i barnhälsovårdens tecken – från navelsträng till trådlös.
Ungdomar som lider av sömnstörningar eller som ofta sover mindre än sju timmar per natt presterar sämre i skolan. Det visar sömnforskare från Uppsala universitet i en studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Sleep Medicine.
Genom att motionera på en måttlig nivå över en timme, alternativt träna hårt 30 minuter om dagen, kan en person sänka risken för att drabbas av hjärtsvikt med 46 procent. Det visar en ny studie ledd av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet.
Att suga ut blodproppar ur hjärtats kranskärl vid akut hjärtinfarkt räddar inte fler liv och minskar inte risken för ny hjärtinfarkt jämfört med att endast behandla med ballongvidgning. Det visar en stor skandinavisk studie. Studien bekräftar forskargruppens tidigare resultat och den nya kunskapen kan nu ligga till grund för att ändra internationella riktlinjer.
I en ny studie publicerad i Nature Communications presenterar forskare från Uppsala universitet en storskalig kartläggning av genetiska, kliniska och livsstilsrelaterade faktorers betydelse för proteinnivåer i blod. Resultaten visar att genetik och livsstil är avgörande för proteinnivåerna, vilket har stor betydelse för möjligheterna att kunna använda fler biomarkörer för att upptäcka sjukdomar.
Mer än 80 procent av alla läkemedelskandidater inom läkemedelsindustrin har problem med för låg löslighet och ratas därför under tid utvecklingsfas. I en ny studie visar nu Uppsalaforskare att det nya materialet Upsalite® har stor potential för vidareutveckling av dessa ratade läkemedel.
Ny forskning från Uppsala universitet visar hur två gener som är kopplade till fetma reglerar födointaget. Upptäckten har publicerats i den vetenskapliga tidsskriften ”PLoS Genetics”.
Vetenskapsrådet har beviljat Uppsala universitet 145 miljoner kronor för att rekrytera professor Elisabetta Dejana, en ledande internationell auktoritet inom forskningsområdet vaskulärbiologi. Med rekryteringen hoppas Uppsala universitet kunna stärka den redan befintliga kompetensen på området och skapa ett program för att föra forskning från laboratoriet till klinisk tillämpning.
Mia Phillipson tilldelas 2014 års Eric K. Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare. Hon får priset för sin nyskapande och avancerade forskning som syftar till att förstå de vita blodkropparnas normala funktioner för bibehållen hälsa, samt hur de bidrar till olika tillstånd som till exempel cancer, diabetes och transplantationer.