Såhär i vintertider är förkylda och febriga barn och kollegor en vanlig syn. Många tar till receptfria läkemedel som Ipren, Treo eller Alvedon för att snabbt känna sig bättre. Men hur skiljer sig dessa läkemedel åt? Datorsimuleringar kan ge viktiga svar, visar ny studie.
Ett vanligt blodprov kan avslöja din biologiska ålder – hur gammal din kropp egentligen är. Det visar ny forskning från Uppsala universitet, som publiceras i open access-tidskriften Scientific Reports (Nature) i dag. Med den här kunskapen kan det vara lättare att motivera medicinska behandlingar eller få en patient att ändra livsstil och samtidigt kunna följa effekten av behandlingen.
Uppsala universitet startar en ny utbildnings- och forskningsmiljö,"Health, Politics and Culture in Africa", om förhållanden på afrikanska kontinenten. Denna vecka arrangeras två öppna evenemang: Ett studentseminarium på Västgöra nation och en halvdag med föreläsningar i Universitetshuset.
Skolsköterskor behöver få adekvata förutsättning och fortbildning när ett nytt vaccin ska implementeras. Deras roll är mycket viktig för framgången och en stor majoritet upplever att det statliga stödet inte använts som avsett. Detta konstateras i en ny avhandling från Uppsala universitet.
En grupp svenska forskare har studerat sambandet mellan tidig djurkontakt och senare astmasjukdom hos en miljon svenska barn. Frågan har tidigare undersökts men utan samstämmiga resultat. Den nya studien visar att barn som växer upp med hund har ungefär 15 procent lägre risk att drabbas av astma i skolåldern.
Stora folksjukdomar kan förebyggas med motion. Det framgår av en ny avhandling som presenteras vid Uppsala universitet. Avhandlingens författare Ulf Hållmarker har i många år varit tävlingsläkare för Vasaloppet och har i sina studier sett att fysiskt aktiva personer med sund livsstil har ungefär hälften så hög risk, jämfört med övriga befolkningen, att få en första hjärtinfarkt eller stroke.
Tandlossning är associerad med kardiovaskulär ohälsa och sämre prognos hos patienter med känd kranskärlssjukdom. Det visar den hittills största studien på området - presenterad i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet imorgon den 9 oktober.
Att tidigt kunna upptäcka cancer, eller till och med förutse vilka människor som har större risk att drabbas, skulle avsevärt förbättra möjligheterna att behandla sjukdomen. I en internationell studie som letts från Uppsala universitet har forskarna upptäckt att till synes friska bröstceller innehåller genetiska förändringar som kan kopplas till en ökad risk för icke ärftlig bröstcancer.
Somaliskfödda kvinnors möte med kvinnohälsovården i Sverige är en positiv erfarenhet samtidigt som det kan skapar osäkerhet när budskapen skiljer sig från det man lärt sig. Men mötet kan vara en viktig länk in i det nya samhället om stödet är det rätta, visar barnmorskan Ulrica Byrskog i sin avhandling som hon lägger fram den 1 oktober.
Forskare från Uppsala universitet och Broad Institute, USA, har identifierat likheter och skillnader mellan vad som händer i samma slags tumör när den uppstår i olika hundraser. Resultatet, som publicerats i tidskriften Genome Research, tros kunna leda till en bättre förståelse för hur olika människors medfödda genetiska bakgrund styr förändringarna i en lymfomtumör.
Efter folkmordet i mitten av 1990-talet har Rwanda genomfört en lång rad reformer, som samverkat till att förbättra barns hälsa och överlevnad. I sin avhandling beskriver Aimable Musafili från Uppsala universitet och University of Rwanda en imponerande sänkning av barnadödligheten i Rwanda och minskande sociala skillnader i barns överlevnad.
After the genocide in the mid-1990s, Rwanda initiated major social and health reforms to improve the survival of all children. In his dissertation, Aimable Musafili from Uppsala University and the University of Rwanda reports an impressive decline in child mortality in Rwanda and disappearing social divides in child survival.
Familjär hyperkolesterolemi (FH) är en ärftlig sjukdom som leder till högt kolesterol och risk för tidig hjärtinfarkt eller stroke. Många som har sjukdomen vet inte om det. Imorgon, på internationella FH-dagen, lanseras ett vetenskapligt utvecklat webbaserat egendiagnostiskt test för personer som misstänker att de har FH.
En ny smart forskningsrobot kan snabba på forskningen kring cancerbehandlingar. Roboten som själv planerar och utför experiment med många substanser, har utvecklats under ledning av Mats Gustafsson, professor i medicinsk bioinformatik vid Uppsala universitet. En artikel i ämnet publiceras i dag i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports (Nature).
Att åka till akuten vid försämringar i hälsotillståndet är ibland nödvändigt för äldre som bor på äldreboenden. Men ett akutbesök kan också innebära risker för exempelvis ökad förvirring och det är viktigt att undvika onödiga remitteringar till akuten. I en ny avhandling har organisatoriska faktorer relaterade till remitteringar av äldre personer från äldreboenden till akuten undersökts.
Cancersjuka barn vill ha ärlig information om sin sjukdom. Om de får det, mår både barnet, syskon och föräldrar bättre under sjukdomstiden. Och det är ofta barnen som tar initiativ till att prata om döden och om sjukdomen. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Utvecklingen av livskvalitet och ångest- och nedstämdhetssymtom bland personer som diagnosticerats med cancer under tonåren följer inte ett rakt spår. En del utvecklar ångest- och depressionssymtom även lång tid efter avslutad behandling. En unik studie från Uppsala universitet som följt tonåringar som drabbats av cancer visar att en tredjedel rapporterar ångest 10 år efter diagnos.
De läkemedel som idag används för att behandla patienter med osteoporos ger ofta negativa biverkningar på friskt skelett. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Sujit Kootala att den negativa påverkan på ”friska” celler kan undvikas genom att läkemedlet binds till en bärandemolekyl.
Den första september startar PhenoMeNal, ett internationellt forskningsprojekt med målet att etablera en säker e-infrastruktur för klinisk metabolomik. Ett av projektets arbetspaket leds från Uppsala universitet och Scilifelab där man ansvarar för att etablera den molnbaserade e-infrastrukturen som kommer att ligga till grunden för arbetet inom forskningsprojektet.
Kliniska läkemedelsprövningar är en viktig del av cancerforskningen. Framtidens patienter är beroende av att de som är svårt sjuka idag ställer upp och testar läkemedel. I en avhandling från Uppsala universitet visar Tove Godskesen att patienterna inte alltid förstått syftet med studierna de deltar i.