Genetiska skillnader i genen FADS1 avgör risken att drabbas av en lång rad sjukdomar. Vår förmåga att tillverka fleromättade fetter som omega-3 och omega-6 skiljer sig åt och det påverkar risken för till exempel rubbningar i ämnesomsättningen, inflammatoriska sjukdomar och flera cancerformer. Forskare har klarlagt sambanden i detalj och deras arbete publiceras nu i Nucleic Acids Research.
Kroppspulsåderbråck, eller abdominellt aortaaneurysm, är ett potentiellt livshotande tillstånd som behandlas med kirurgi. Genom ett unikt internationellt samarbetsprojekt har forskare analyserat hur denna sjukdom behandlas i elva olika länder på tre kontinenter och resultaten visar på överraskande skillnader i behandlingsbeslut.
Allt fler patienter med mykotiska abdominella aortaaneurysm behandlas med endovaskulär kirurgi istället för öppen kirurgi. Det visar en ny studie genomförd av den kärlkirurgiska forskargruppen vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Forskarna drar slutsatsen att fler äldre patienter kan erbjudas kirurgisk behandling med den mer skonsamma tekniken och att fler liv därmed kan räddas.
Barn som får den allvarliga hjärntumörformen malignt gliom har ofta mycket dålig prognos. Nya resultat från Uppsala universitet visar att hos möss påverkas sjukdomsförloppet och tumörcellernas aggressivitet av både ålder och i vilken sorts hjärncell som tumören uppstått. Ursprunget visade sig också ha stor betydelse för hur känsliga tumörcellerna är mot cancerläkemedel.
Det mesoporösa materialet Upsalite® hindrar tillväxten av bakterien Staphylococcus epidermidis, som kan orsaka både akne och vårdrelaterade infektioner. Det visar en ny studie av Maria Strømmes forskargrupp vid Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften ACS Omega.
Forskare vid Karolinska institutet och Uppsala universitet har hittat ett genetiskt arvsanlag som är starkt kopplat till den autoimmuna Addisons sjukdom. Upptäckten har kunnat göras tack vare det svenska Addisonregistret och resultatet publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Internal Medicine.
Hur många barn man får och vid vilken ålder är inte helt och hållet ett fritt val. Den individuella genuppsättningen spelar också roll. Det visar en ny stor studie, som letts av bland annat Uppsala universitet och som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Genetics.
Att förstå hur celler i en tumör reagerar på läkemedelsbehandling är viktigt för att kunna utveckla så effektiva läkemedel som möjligt. I nätupplagan av tidskriften Cell Chemical Biology rapporterar forskare från Uppsala universitet om en ny metod för att studera hur vilande cancerceller reagerar på läkemedelsbehandling.
En ny klinisk studie från Uppsala universitet tyder på att sömnbrist kan förändra förekomsten av vissa tarmbakterier som i tidigare studier associerats med försämrad ämnesomsättning. Den nya studien publiceras i tidskriften Molecular Metabolism.
Nästan alla män med prostatacancer av ”mycket lågrisk-typ” i Sverige följs med aktiv monitorering. Det visar en studie från en svensk-amerikansk forskargrupp som publicerats i JAMA Oncology.
Antalet cancerfall riskerar att dubblas på 25 år och trots betydande framsteg står vetenskapen inför allt större utmaningar. Vid årets Olof Rudbeckdag presenterar ett urval av landets främsta cancerforskare sitt arbete vid den absoluta forskningsfronten.
Eftersom rundmasken Caenorhabditis elegans används som modellorganism inom forskning är denna millimeterstora mask väldigt väl utforskad. En forskargrupp vid Uppsala universitet har nu visat att denna mask är ett ännu mer komplett modellsystem än man tidigare trott, till exempel för studier av funktioner som är viktiga under tidig embryonalutveckling. Studien publiceras i Scientific Reports.
Spädbarn med bra motorik är bättre på att lösa uppgifter som kräver bra tankeförmåga. Det visar en ny studie gjord vid Uppsala universitets Barn- och Babylab och som snart publiceras online i den vetenskapliga tidskriften Psychological Science. Det här kan vara ett argument för att satsa mer på idrott i grundskolan och aktiv lek inom förskolan.
Forskare från Uppsala universitet har använt en datormodell för att studera hur hjärntumörer uppkommer. Studien som idag publiceras i tidskriften EBioMedicine illustrerar hur forskare i framtiden kommer att kunna utgå från storskaliga data för att hitta nya sjukdomsmekanismer och identifiera nya målmolekyler för behandling.
Att både arv och miljö påverkar vår risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom är väl känt. I en ny studie från Uppsala universitet visar forskarna nu att minnet av en hjärtinfarkt kan lagras i våra gener genom epigenetiska förändringar. Resultaten har publicerats i tidskriften Human Molecular Genetics.
Hur länge ett blodprov som används för medicinsk forskning har legat lagrat i en biobank kan påverka provresultaten lika mycket som blodgivarens ålder gör. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften EBioMedicine. Hittills har forskning tagit hänsyn till ålder, kön och hälsofaktorer för blodlämnaren, men lagringstiden är alltså lika viktig.
Cellinjer är odlade celler som ofta används för medicinsk forskning. Nya resultat från Uppsala universitet visar att sådana celler inte alltid är de man tror. Med genetiska analyser har forskarna visat att en väl använd cellinje som etablerades i Uppsala för nästan femtio år sedan har ett annat ursprung än den patient som den uppges komma ifrån.
I en studie från Uppsala universitet, publicerad i den amerikanska tidskriften JAMA Cardiology, kopplas fettsyran linolsyra (omega-6) i kroppens underhudsfett till lägre dödlighet hos äldre män som följts under 15 år.
Bakterieceller som växer snabbt hinner inte kopiera hela sitt DNA innan det är dags att dela sig på nytt. Det betyder att det kan pågå flera kopieringsprocesser samtidigt i en cell. Forskare vid Uppsala universitet har klarlagt hur cellerna koordinerar cellstorlek och delningstid för att bibehålla exakt en kopia av genomet per cell. Studien presenteras i den vetenskapliga tidskriften Cell.
När små barn strålbehandlas och undersöks med datortomografi, så kallad CT-scanning, och samtidigt får narkosmedlet ketamin, kan de få problem med minnet och med inlärningen senare i livet. Det visar en ny studie i en avhandling från Uppsala universitet.