Malignt melanom är en av de vanligaste orsakerna till dödsfall i cancer bland unga vuxna. Trots att behandlingar av melanom har förbättrats på senare tid har de flesta patienterna ingen nytta av behandlingen, som dessutom ofta medför biverkningar. I en ny avhandling från Uppsala universitet har Aglaia Schiza undersökt nya sätt att behandla sjukdomen.
En grupp svenska forskare har studerat sambandet mellan hundägande och hjärt-kärlhälsa hos över 3,4 miljoner tidigare hjärtfriska svenskar i åldern 40-80 år. Den nya studien visar att hundägare hade lägre risk att dö av hjärtsjukdom eller andra orsaker under den tolv år långa uppföljningsperioden.
Huruvida amning kan skydda mot astma och allergier har länge debatterats. I en studie från Uppsala universitet, SciLifeLab, visar forskare nu att amning snarare kan öka risken för hösnuva och eksem, medan amning inte verkar påverka risken att utveckla astma. Resultaten från studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunolog
Patienter med neuroendokrina tumörer som spridit sig utanför tarmen bör inte opereras innan de uppvisar bukrelaterade sjukdomssymptom. Det visar en ny studie från forskare vid Uppsala universitet som publiceras i JAMA Oncology.
Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) ordineras ofta vid depression och ångest men det har ifrågasatts om effekten överträffar placebo, vilket skapat debatt bland forskare och kliniker. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att sättet som behandlingen framställs på för patienten kan vara lika viktigt som själva behandlingen.
En forskargrupp vid Uppsala universitet har tagit reda på hur CRISPR-Cas9 - också känd som ”gensaxen” - kan söka igenom arvsmassan efter en specifik DNA-sekvens. Cas9 har redan många bioteknologiska tillämpningar och förväntas även revolutionera medicinen. De nya forskningsresultaten visar hur Cas9 kan förbättras för att göra gensaxen snabbare och säkrare. Studien publiceras i Science.
Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan epigenetiska förändringar och några av våra vanliga folksjukdomar. Men vad betyder detta samband? En ny studie visar att det ofta är yttre faktorer, som livsstil, som påverkat både det epigenetiska mönstret och som orsakar sjukdomen. Resultaten publiceras i PLOS Genetics.
Infektionssjukdomar är ett av de största hälsohoten i världen. Återkommande larm om spridningsrisk, epidemier och pandemier gör ämnet högaktuellt och väcker oro hos många. Idag publicerar Uppsala Health Summit den rapport som är utgångspunkt för toppmötet i Uppsala den 10-11 oktober som vill visa vägen framåt för att hantera utmaningarna.
Vi vet att såväl livsstil som gener påverkar risken för övervikt. I en ny studie från Uppsala universitet visar forskare att genernas effekt på risken för övervikt inte är statisk utan påverkas av vår livsstil. Resultaten från studien är publicerade i den vetenskapliga tidskriften PLOS Genetics.
33 miljoner genetiska varianter, varav ca 10 miljoner nya, har hittats genom en omfattande kartläggning av den genetiska variationen i Sverige. Med hjälp av storskaliga metoder för DNA-sekvensering har hela arvsmassan analyserats hos tusen individer. Studien har letts av forskare vid Uppsala universitet och publiceras i European Journal of Human Genetics.
Forskare från Uppsala universitet har utvecklat en ny metod för att mycket snabbt kunna bestämma huruvida en infektion orsakas av bakterier som är resistenta eller känsliga mot antibiotika. Fynden publiceras nu i tidskriften Proceedings of the National Academy of Science, USA (PNAS).
En studie, ledd av forskare vid Uppsala universitet, där över 13 000 patienter ingått, har resulterat i ett nytt verktyg som ska underlätta behandlingen av patienter med stabil kranskärlssjukdom. Resultaten från studien publiceras i tidskriften the Journal of the American College of Cardiology, JACC.
P53 är ett är världens mest berömda proteiner eftersom det är muterat (förändrat) i mer än hälften av alla cancrar. En nyckel till att förstå proteinet bättre är att ta reda på hur det har utvecklats. Eftersom p53 muterar så fort har det varit svårt men forskare vid Uppsala universitet har nu, med hjälp av en ny metod, kunnat följa proteinets evolution.
Stöd via internet kan hjälpa föräldrar till barn med cancer att hantera symptom på traumatisk stress och depression. Det visar en ny studie från forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Medical Internet Research.
Hannar producerar hundratusentals till hundratals miljoner spermier i en enda ejakulation beroende på arten. Har det någon betydelse vilken spermie som faktiskt befruktar ägget? Forskning som publiceras i tidskriften PNAS visar att valet av långlivade spermier i ejakulationen från en hanne resulterar i en avkomma med bättre utsikter att överleva tidigt i livet och bättre egenskaper som vuxna.
I det senaste numret av tidskriften PNAS presenterar en forskargrupp vid Uppsala universitet en ny småskalig metod som kan bli en smart genväg för att bestämma ett läkemedels så kallade biotillgänglighet inne i cellerna.
Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt hur molekylen cykliskt AMP styr Epac2A-protein till rätt platser i cellen för att upprätthålla normala halter av insulin, en funktion som är försämrad hos patienter med typ 2-diabetes. Forskningen presenteras i den vetenskapliga tidskriften Diabetes.
Dagar då många stressar mycket, till exempel på måndagar, tycks hänga ihop med antalet hjärtinfarkter över tid. Det föreslår en ny, svensk registerstudie gjord av forskare vid Uppsala universitet och Umeå universitet. Studien publicerades nyligen i tidskriften American Heart Journal och baseras på data från kvalitetsregistret Swedeheart samt andra svenska register.
Hälften av alla vuxna patienter som har haft typ 1-diabetes i mer än tio år producerar fortfarande insulin, om än väldigt lite. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i nätupplagan av tidskriften Diabetes Care.
Den särskilda form av skelettsjukdomen osteopetros som finns i Västerbotten, beror på en genförändring som kan spåras tillbaka medeltiden och som leder till en felaktig bennedbrytning. Det visar ny forskning ledd från Uppsala universitet, som presenteras i tidskriften Scientific Reports.