Ett nytt europeiskt forskningsprojekt ska fylla kunskapsluckor kring läkemedelsbehandling av gravida och ammande kvinnor. Som en del av det kommer Uppsala biobank att lagra insamlad bröstmjölk och blodprover från gravida och ammande kvinnor som använder olika läkemedel. Läkemedelsplattformen UDOPP vid SciLifeLab kommer att utveckla metoderna och tekniken för att analysera läkemedelsrester.
En viktig fråga inom evolutionsbiologin är hur nya gener uppstår och utvecklas. I en ny studie visar svenska forskare hur nya gener och funktioner som är fördelaktiga för bakterier kan sållas fram från ett slumpmässigt urval DNA-sekvenser. Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften mBio.
Människor använder flera beteenden för att dela med sig av sina upplevelser, som när ett barn följer sin förälders blick och upptäcker ett flygplan på himlen. En ny studie visar att spädbarn som senare diagnostiseras med autism mer sällan tar egna initiativ till att dela sin egen upplevelse. Det här stödjer hypotesen att barn med autism har reducerad social motivation redan när de är spädbarn.
Nästan nittio procent av alla dödsfall i cancer beror på att tumören har spridit sig. En studie från Uppsala universitet visar att en process som gör att cellerna kan sprida sig underlättas av nybildning av ribosomer, de komponenter i cellen där proteiner produceras. Resultaten öppnar för ett nytt sätt att behandla avancerad cancer. Studien publiceras i tidskriften Nature Communications.
Det finns ett samband mellan höga nivåer av PCB:er i blodet och för tidig död. Det visar en tvärvetenskaplig studie, baserad på 1 000 slumpmässigt utvalda 70-åringar i Uppsala, som idag publiceras i tidskriften JAMA Network Open.
Studien är en i raden av studier från ett nu drygt tioårigt tvärvetenskapligt samarbete mellan professorerna Lars Lind och Monica Lind vid Uppsala universitet och Akad
Många diabetespatienter har inte bara problem med sitt insulin utan även med frisättningen av hormonet glukagon. Forskare vid Uppsala universitet har nu upptäckt en reglermekanism som i förlängningen kan leda till nya möjligheter att förbättra blodsockerkontrollen hos dessa patienter. Forskningen presenteras i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia.
Ska den offentliga sjukvården ge par möjlighet till utökad screening för genetiska sjukdomar innan de bestämmer sig för att skaffa barn? Ett sådant screeningprogram skulle kanske ge oss flerreproduktiva valmöjligheter och en större känsla av självbestämmande. Men i den andra vågskålen ligger etiska värden.
Forskare har i en ny studie identifierat hur dygnsrytmer i hjärnans celler styr när på dygnet möss blir hungriga och svarar på hormon som reglerar aptiten. Forskarna hoppas att dessa resultat så småningom kan bana vägen för att förstå hur sömnbrist och skiftarbete leder till fetma och typ 2-diabetes. Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism.
I de flesta fall när en bakterie behandlas med antibiotika som den är känslig emot så fungerar behandlingen. Men ibland fungerar inte det valda antibiotikat och en av förklaringarna till detta är heteroresistens, ett fenomen som forskare vid Uppsala universitet tillsammans med kollegor vid Emory University i USA klarlagt i detalj i en ny studie.
I övrigt friska män med allvarlig prostatacancer kan ha stor nytta av operation. Men många som fått en diagnos behöver inte opereras. Det är forskarnas slutsatser efter att under 29 år ha följt en stor grupp skandinaviska män med prostatacancer. Resultaten publiceras i The New England Journal of Medicine.
I samband med beslut att inte återuppliva patienter som får hjärtstillestånd uppkommer ofta etiska frågeställningar. Sjuksköterskor och läkares olika perspektiv står ibland i konflikt, och det kan leda till frustration. I en ny doktorsavhandling från Uppsala universitet har Mona Pettersson undersökt de kliniska och etiska perspektiven på ”Ej HLR-beslut” inom cancervården.
Kroppen använder smärta som varningssignal, men det är också en osynlig sjukdom. Årets Rudbeckdag den 19 oktober bjuder på föreläsningar av framstående forskare om olika aspekter av smärta. Dessutom föreläser Olof Rudbeck-pristagaren Ulf Pettersson, seniorprofessor i medicinsk genetik.
Det finns strukturella förändringar i arvsmassan som kan kopplas till Tourettes syndrom. Det visar en ny studie gjord av forskare från bland annat Uppsala universitet, där arvsmassan hos 802 familjer har analyserats. Förändringarna omfattar större områden i arvsmassan och är vanligare hos individer som har Tourettes syndrom än hos friska personer, och det oavsett om syndromet har ärvts eller inte.
Ska genetikforskare informera forskningsdeltagare om de upptäcker sjukdomsrisker hos deltagarna? Hur vet vi om komplex genetisk information är relevant för enskilda människor? Enligt Jennifer Viberg Johansson, aktuell med en ny avhandling i forsknings- och bioetik, behöver både etiker och genetiker förhålla sig till att nyttan inte är garanterad.
Tyska och svenska forskare visar i en ny studie hur man genom att snabbt växla mellan två olika antibiotika drastiskt kan öka deras förmåga att döda bakterier samt bromsa resistensutvecklingen. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Varför går vissa utan att tveka på lina mellan domkyrkotornen eller åker ner för Niagarafallen i en tunna medan andra skyggar för tanken att gå av köpcentrets rulltrappor? I en ny studie har forskare funnit att en viss typ av celler i hippocampus spelar en nyckelroll.
Hur uppstår antibiotikaresistens? I en ny artikel i Journal of Biological Chemistry visar forskare från Uppsala universitet hur ett bakterieenzym kan lära sig att inaktivera olika antibiotikamolekyler genom att mutera.
Vid diagnostik av ledgångsreumatism mäts vanligen antikroppar mot aminosyran citrullin. I en ny studie från Uppsala universitet visas att det framför allt är en bred mix av olika antikroppar i leden som kan kopplas till höggradig inflammation och ledskada. Fynden, som publiceras i tidskriften Annals of the Rheumatic Diseases, kan på sikt leda till förbättrad diagnostik.
Uppsala universitet intar en central roll i ett nytt internationellt samarbete som ska effektivisera utvecklingen av verktyg för avbildande diagnostik och vidare implementering i vården.
I en ny studie, där tusentals fästingar har plockats från flyttfåglar fångade i medelhavsregionen, har forskare från Uppsala universitet identifierat arvsmassa från blödarsjukeviruset alkhurma i fästingarten Hyalomma rufipes. Resultaten pekar på att flyttfåglar kan ta med sig viruset till nya geografiska områden. Risken att viruset sprids till Sverige är dock mycket liten.
