Oavsett om vi är medvetna eller inte, hjärnan fungerar på samma sätt ändå. Nu när vi vet detta, hur ska vi då förhålla oss till medvetslösa patienter? Vad betyder det att vara ”vid medvetande”? Och hur är vårt medvetande kopplat till vår fysiska hjärna? Michele Farisco, är tidigare docent i moralfilosofi och har nu doktorerat i neuroetik vid Uppsala universitet.
I en vetenskaplig artikel publicerad i Scientific Reports beskriver forskare från Uppsala universitet ett nytt sätt att blockera nya proteiners födelse i bakterier.
På EU-nivå pågår en diskussion om att klassa kobolt, som ingår i ortopediska inplantat, som potentiellt cancerframkallande. En forskargrupp vid Uppsala universitet har använt flera olika rikstäckande register för att undersöka om det finns något samband mellan cancer och höftproteser. I en ny studie konstaterar de att det inte finns någon generell ökad risk för cancer efter proteskirurgi.
Läkare och sköterskor verksamma inom området blod- och tumörsjukdomar uppfattar att e-tjänsten Journalen på nätet har haft små effekter på arbetet. Det visar resultat från en enkätstudie utförd på Akademiska sjukhuset i Uppsala som publiceras i tidskriften Health Informatics Journal.
Höga nivåer av polysackariden hyaluronan hos patienter med denguevirus är en indikation på att patienten kan bli svårt sjuk och få ett ännu högre blodkärlsläckage. Det visar en studie ledd från Uppsala universitet som publiceras i tidskriften eBioMedicine.
Forskare från Uppsala universitet har utvecklat ett nytt verktyg som gör att man kan avbilda ett stort antal signalsubstanser i hjärnan – samtidigt – i ett och samma experiment. Tekniken går att applicera både på vävnadssnitt och biologiska vätskor som exempelvis cerebrospinalvätska, skriver forskarna i en vetenskaplig artikel i Nature Methods.
Forskare från Uppsala universitet kan för första gången visa på en mekanism för hur nya blodkärl bildas och att den är avgörande för överlevanden av embryon och organfunktion. Resultaten skulle kunna utvecklas för att kontrollera nybildningen av blodkärl vid olika sjukdomar. Studien, gjord av Lena Claesson-Welshs forskargrupp, publiceras idag (20190923) i tidskriften EMBO Reports.
Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie identifierat en tidigare okänd mekanism som kontrollerar frisättningen av det blodsockersänkande hormonet insulin från bukspottkörtelns β-celler och som är störd vid typ 2-diabetes. Förhoppningen är att dessa rön ska utnyttjas för att utveckla nya behandlingar mot sjukdomen.
Patienter som deltar i den ”Hjärtskola” som nästan alla patienter erbjuds efter en första hjärtinfarkt lever längre än patienterna som ej deltar. Det visar en ny studie från forskare vid Uppsala universitet som idag publiceras i tidskriften European Journal of Preventive Cardiology.
En stor studie från Uppsala universitet, med över 325,000 deltagare, visar att bukfetma är en stor bidragande orsak till diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Studien visar också att bukfetma är en större riskfaktor för kvinnor än för män. Forskarna undersökte även hur vår genetik påverkar inlagringen av fett i buken och presenterar en ny, enklare metod för att mäta bukfetma.
I en ny studie, som publiceras i tidskriften Annals of the Rheumatic Diseases, presenteras ett WHO-referensreagens som tagits fram av ett internationellt team av forskare och kliniska laboratorier. Detta reagens kommer att underlätta justering av autoantikroppsanalyser vid SLE och därmed också diagnos och behandling av SLE-patienter.
Risken att dö på grund av kroppspulsåderbråck går stadigt ned i Sverige. Det har en forskargrupp vid Uppsala universitet kunnat fastslå efter en omfattande genomgång av alla personer som drabbats av brusten kroppspulsåder i Sverige under 20 års tid. Resultaten visar att nya operationstekniker och införandet av screening ligger bakom den förbättrade överlevnaden.
Det finns ett ökande behov av biomarkörer för tidig diagnostik av sjukdomar och uppföljning av behandling. Så kallade exosomer är lovande för detta ändamål men det kan vara svårt att se vilka exosomer som kommer från vilka vävnader. I en ny studie presenterar forskare från Uppsala universitet och ett avknoppningsföretag en teknik för att effektivt identifiera ytproteiner på enskilda exosomer.
Varje år får drygt 1 300 personer i Sverige diagnosen hjärntumör. Nu har ett internationellt samarbete bestående av forskare vid universitet i Wales, USA och Uppsala upptäckt målmolekyler som kan leda till nya behandlingsmetoder mot hjärntumörer. Resultaten presenteras idag i en artikel i tidskriften Cancer Discovery.
I en ny studie från Uppsala universitet, SciLifeLab, har forskare funnit totalt 141 regioner (gener) i vår arvsmassa som förklarar en stor del av den genetiska risken bakom astma, hösnuva och eksem. Så många som 41 av de identifierade generna har inte tidigare kopplats till en ökad risk för dessa sjukdomar. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Human Molecular Genetics.
För att effektivt producera protein måste bakteriers ribosomer nå ett mRNAs startställe, men RNA-strukturer kan blockera detta. Ny forskning vid Uppsala universitet visar att ribosomer kan binda en region långt ifrån det korrekta startstället. Ribosomen "on standby" tvinnar sedan upp mRNAt för att effektivt påbörja avläsningen.
Majoriteten av de kvinnor som opereras på misstanke om äggstockscancer visar sig vara helt friska eller ha godartade äggstocksförändringar. Nu har forskare vid Uppsala universitet och Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet utvecklat en metod där man med ett blodprov kan diagnosticera cancern utan att behöva operera för säkerhets skull. Deras studie publiceras i Communications Biology.
Ett nytt europeiskt forskningsprojekt ska fylla kunskapsluckor kring läkemedelsbehandling av gravida och ammande kvinnor. Som en del av det kommer Uppsala biobank att lagra insamlad bröstmjölk och blodprover från gravida och ammande kvinnor som använder olika läkemedel. Läkemedelsplattformen UDOPP vid SciLifeLab kommer att utveckla metoderna och tekniken för att analysera läkemedelsrester.
En viktig fråga inom evolutionsbiologin är hur nya gener uppstår och utvecklas. I en ny studie visar svenska forskare hur nya gener och funktioner som är fördelaktiga för bakterier kan sållas fram från ett slumpmässigt urval DNA-sekvenser. Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften mBio.
Människor använder flera beteenden för att dela med sig av sina upplevelser, som när ett barn följer sin förälders blick och upptäcker ett flygplan på himlen. En ny studie visar att spädbarn som senare diagnostiseras med autism mer sällan tar egna initiativ till att dela sin egen upplevelse. Det här stödjer hypotesen att barn med autism har reducerad social motivation redan när de är spädbarn.
